Samråd

Genomför samråd

Se barn och unga som den resurs de är för att ni ska kunna förbättra er verksamhet. Var tydlig gentemot kontaktpersoner och barn och ungdomar så att de förstår vilken typ av delaktighet ni förväntar er av dem och vad ni vill uppnå med samråden. Söker ni dem för att ge information, inhämta deras råd, föra ett fritt samtal, samarbeta eller är det medbestämmande ni erbjuder.

I möten med vuxna och ungdomar, berätta så enkelt som möjligt om bibliotekets demokratiska uppdrag och vilka lagar och konventioner som ligger till grund för arbetet. Prata om de rättigheter de har i språk- och kulturfrågor. Berätta om biblioteket. Förklara för dem att ni vill få deras hjälp med att förbättra biblioteket för dem. Anpassa samråden och aktiviteterna efter hur lokalen och miljön ser ut. För vissa grupper kan det vara extra viktigt att erbjuda något mervärde vid möten. Traditionen att engagera sig utanför den egna gruppen finns inte hos alla minoriteter. Därför är det viktigt att barn och unga uppmuntras att bli delaktiga i bibliotekens utvecklingsarbete.

Lova inte något som ni redan på förhand vet är omöjligt att genomföra. Var tydlig med vilka möjligheter biblioteket har att uppfylla deras önskemål.

När vi har haft samråd med barn har det varit enbart med enstaka barn, inte en hel grupp. Eftersom vi inte ville vara två vilt främmande vuxna i ett rum med ett ensamt barn så bjöd vi in dem tillsammans med en vuxen de känner. Då har vi upplevt att de vuxna som har följt med barnen har en tendens att ta över samtalet. Antagligen beror det på derasengagemang i de här frågorna. Därför tycker vi det är bäst att träffa de vuxna först, utan barn, så att de kan tala om allt de har på hjärtat. Då blir förutsättningarna bättre inför samrådet med barnen som får större chans att komma till tals. -Erfarenhet från Härnösands bibliotek

Förslag på aktiviteter med barn

Ett förslag i möten med små barn är att använda spel musik, sagor, berättelser och leksaker som kan inspirera till samtal.

Några tips:

Boken Tio pinnar i luften: Sagor, sånger, ordspråk, lekar och gåtor på de nationella minoritetsspråken och svenska. Den kan tyvärr inte köpas men finns på ett antal bibliotek i Sverige. 

Lider mit glider – Sånger med armar och ben, ett sång- och rörelseprogram framtaget av Sveriges jiddischförbund. Filmer med 12 barnsånger, alla översatta till svenska. 

Samiskt språkcentrum har tagit fram ett språkmaterial, Jågloe, riktat mot förskolebarn och finns på nordsamiska, lulesamiska, pitesamiska, umesamiska och sydsamiska samt på svenska. Det innehåller bland annat berättelser, lekar och sånger. 

PENpal med ljudfiler har visat sig vara ett bra sätt att nå barn. Med pennan kan man tillsammans med barnen läsa en bok även om man själv inte kan språket. 

Polarbibblo är ett användbart verktyg för barn och bibliotek i arbete med minoritetsspråken meänkieli och samiska. Här finns spel, boktips, barns egna berättelser och mycket mer. Läs sagor/bilderböcker med ursprung och handling från deras kultur, det ger många uppslag till samtal. 

Boken Barnens judiska år: en inspirationsbok för barn och deras vuxna, innehåller spännande fakta om judiska högtider, recept att laga och baka tillsammans, pysselinstruktioner, sångtexter med mera.

I  Legimus finns talböcker på nationella minoritetsspråk

Ett förslag för de lite större barnen är att sätta samman kulturväskor och språkväskor. De kan innehålla böcker, spel, samt föremål som symboliserar minoriteternas kulturer. Innehållet i väskorna skapar ett intresse som kan leda vidare till samtal och till barnens egna berättelser. 

Ett annat tips är att leka bibliotek. Låt ett av barnen agera bibliotekarie och de övriga får berätta vilka böcker de vill att biblioteket ska köpa in eller vad de vill kunna göra på biblioteket. 

Dramatisera eller bjud in en teatergrupp med koppling till de nationella minoriteternas kultur, arv och miljö. 

På webbsidan Prosumentbibblan finns materiel till de mycket gamla samiska brädspelen Cuhkka, Daabloe, Sáhkku och Tablut som man kan spela i olika varianter, från 6 år och uppåt. 

Låt barnen rita sina drömbibliotek under det att ni lyssnar och iakttar hur de beskriver även i ord. 

Om ni har besökt en förskola är ett tips att låta personalen fortsätta samråden. Förslag på formulär som personalen kan använda finns i bilagorna. Fortsätt att hålla kontakt med förskolan och återkoppla om de inköp eller förändringar ni har gjort. 

Gör ett nytt besök och/eller bjud in barngruppen till biblioteket.

Förslag på aktiviteter med ungdomar

En pizzakväll med ungdomar på fritidsgården eller biblioteket kan skapa möjligheter till samtal. Utgå gärna ifrån ett tema, till exempel minoritetens traditioner, musik, eller dans.

Många ungdomar idrottar på sin fritid, ta kontakt med idrottsledare och fråga om det går bra att komma med på en träning och få en paus till att prata med ungdomarna. Berätta om varför ni är där, dela ut information om biblioteket, bjud på något. Delta gärna i deras aktiviteter en stund, det uppskattas och bygger förtroende.

Visa barn och ungdomar uppskattning för att de deltar i samråden genom att bjuda på något och som tack överlämna till exempel en bokgåva eller presentkort. Det ska framgå att ni tar samråden på allvar och att barnens åsikter är betydelsefulla.

Återkoppling

Det är viktigt att återkoppla till barnen och ungdomarna om vilka förändringar som har genomförts, vad som ännu inte har genomförts och vad som inte kommer att kunna genomföras. Det skapar tillit vilket i sin tur ökar chansen för att barn och ungdomar vill delta i framtida samråd och diskussioner.

Hur går vi vidare med de önskemål som barnen för fram? Väljer vi att genomföra det som är enklast för oss eller det barnen önskar mest? Hur ska man återkoppla om åtgärderna drar ut på tiden? -Reflektion från Oxie bibliotek i Malmö

Exempel från Sundsvalls bibliotek

”När vi fått förfrågan om inköp av böcker har vi om det funnits möjlighet köpt in böckerna och sedan återkopplat genom att mejla gruppen eller personen att inköpet är gjort.

När det gäller biblioteksmiljön och synpunkter på den har vi bjudit in personerna till biblioteket för att tillsammans titta på miljön och diskuterat vilka förändringar vi har möjlighet att genomföra.

Föreningar har önskat att biblioteket ska förbättra sin kunskap när det gäller de olika minoritetsspråken. Därefter har vi tillsammans med personer från den samiska föreningen varit på två samtalsforum om språkrevitalisering.

Under en träff med romska ungdomar fick vi veta att de vill ha en romsk dag bara för dem. Vi lyssnade på deras önskemål och har tillsammans med ungdomarna börjat planera för en sådan dag i samarbete med bibliotekspersonal.”

Långsiktighet och hållbarhet exempel från Sundsvalls bibliotek

”Det är viktigt att hålla fast i de kontakter som vi har skapat med förskola, skola, fritidsgårdar, minoritetsföreträdare, minoritetsföreningar och familjer. Vi strävar även efter att utveckla kontakter och samarbeten med andra kommunala verksamheter för gemensamma aktiviteter. Till exempel om muséet har en romsk, finsk, samisk, judisk eller tornedalsk utställning kan vi också ha aktiviteter och/eller skyltning som anknyter till temat.

För att samrådsarbetet ska bli långsiktigt och hållbart över tid har vi börjat genomföra samråd tillsammans med närbibliotekens personal så att de på sikt ska kunna ta över uppgiften. Det blir en fin övergång för barn/unga och deras föräldrar att lära känna personalen på sitt närmsta bibliotek. Minoriteternas högtidsdagar ska uppmärksammas på alla bibliotek även på närbiblioteken. Vi stödjer dem genom att tillhandahålla flaggor och skyltar på minoritetsspråken. Vi hjälper även till med att se över deras mediebestånd så det finns relevant litteratur.

Stadsbiblioteket har en medarbetare med huvudansvar för uppdraget nationella minoriteter men det behövs regelbundna kompetenshöjande insatser för alla medarbetare så att de kan vara delaktiga i arbetet, öka sina kunskaper om de nationella minoriteterna och få förståelse för varför biblioteket arbetar med uppdraget.”

Förslag till frågor för en workshop med all bibliotekspersonal

Samtala om:

• Vad kan det betyda för en person att vilja dölja sin identitet, av rädsla för diskriminering, trakasserier eller av nedärvd skam.
• Hur det kan kännas att inte kunna läsa böcker på sitt ”hjärtas” språk.
• Frågor kring de nationella minoritetsgrupperna. Exempelvis, vilka symboler kopplade till respektive minoritet känner vi till. Vilka språk, dialekter eller varieteter talas i vår kommun.
• Hur vi kan utveckla arbetet med att synliggöra minoriteterna? Hur vi gör barnen delaktiga i bibliotekets utveckling?