Planering

Chefsperspektiv

Att arbeta för att barn och unga i nationella minoriteter ska bli delaktiga i hur bibliotekens verksamheter utformas är en tidskrävande och långsiktig uppgift. Därför har det stor betydelse vilket stöd som medarbetarna har från sin biblioteksledning. Det krävs engagemang från arbetsledaren så att tid avsätts för fortbildning för all personal. Alla medarbetare behöver grundläggande kunskaper för att bli medvetna om minoriteternas rättigheter och att de finns representerade i alla kommuner.

Goda råd från en bibliotekschef

• Förankra och informera hela personalgruppen om vad som ska göras. Alla ska ha kännedom om syftet med kartläggningar och samråd med mera.
• Förmedla att detta är ett viktigt arbete som berör alla medarbetare, inte bara de som genomför samråden, eller jobbar nära barn.
• Det behövs minst två personer som jobbar med uppdraget.
• Låt det ta den tid det tar och se till att det finns tid avsatt för uppdraget. Omfördela arbetstid om det behövs. Hjälp till att prioritera och planera tiden om det önskas.
• Ha regelbundna avstämningsmöten och var närvarande under hela arbetet.
• Stötta, uppmuntra och gör vad du kan för att underlätta. Ta de besvärliga kontakterna, bana väg.
• Avsätt pengar för inköp av ex språkväskor, fika och bokgåvor.

Planera

Förbered er gärna genom att kontakta andra som har arbetat med samråd med nationella minoritetsgrupper och/eller som kommer i kontakt med barn och unga på andra sätt. Via till exempel minoritet.se kan ni nå personer med tidigare erfarenhet av samråd. Sök upp och skapa goda relationer med nyckelpersoner på fritidsgårdar, förskolor, föreningar med mera, de kan vara en ingång till målgruppen. Fundera över vilken typ av delaktighet som är lämplig relaterat till den aktuella frågan och till barnens mognad. Är det information ni vill ge, vill ni att barnen ska bidra med rådgivning eller kommer ni att ge dem verkligt inflytande i frågan? Var uppmärksam på ert agerande så att ni inte hamnar i fällan med Youth washing, det vill säga att bjuda in barn och unga för syns skull men inte lyssna och ta deras synpunkter på allvar.

Inför möte på bibliotek. Förbered genom att synliggöra böcker, språkväskor och information på och om de nationella minoritetsspråken.

Syfte och mål med samråd

• Att skapa engagemang för bibliotekets verksamheter hos barn, unga och vuxna i deras närhet.
• Att ge barn och unga insyn i bibliotekets uppdrag och ge dem möjlighet att påverka utbud av medier, biblioteksmiljö och aktiviteter på biblioteket.
• Att informera om förändringar som kan komma att beröra dem.
• Att öka barn och ungas medvetenhet och kunskap om sina rättigheter som nationell minoritet.

Planera samråden utifrån barnens ålder och mognad. Köp in material som passar för olika åldrar. Det kan förutom böcker till exempel vara spel och kulturväskor/språkväskor. Utforma informationsmaterial /enkäter/formulär. Förslag finns i bilagorna.

Relationsskapande

Det är viktigt att se varje barn som en unik individ och inte bara som en representant för en minoritet. När det gäller de små och yngre barnen är det nödvändigt att även skapa relationer med de vuxna i barnens närhet.

Börja gärna med att söka upp barn och ungdomar där de finns och i miljöer där de känner sig trygga. Det kan vara på förskolan, på fritidshemmet, i föreningsverksamhet eller på fritidsgården, för att i nästa skede när ni redan har skapat en första kontakt, bjuda in dem till biblioteket.

Minoriteterna kan befinna sig i komplexa sammanhang, Känslan att deras minoritetsspråk och kultur är något att dölja kan fortfarande sitta djupt och det kan även finnas rädsla för trakasserier och hat.

Minoriteternas erfarenheter av kontakt med det offentliga har inte alltid varit positiva. Därför kan misstänksamheten mot ”myndighetspersoner” vara djupt rotad och föräldrar kan vilja skydda sina barn från okända miljöer som upplevs otrygga.

Att bygga relationer ger ömsesidiga effekter. Fler får kunskap och förståelse för vad bibliotekets verksamhet innebär och vad den kan betyda för den enskilde. Biblioteket å sin sida får möjlighet till nya kontakter i sin kommun.

För att kartläggning och relationsskapande ska bli betydelsefullt behöver innebörden av bibliotekets uppdrag bli tydligt för alla involverade, både personal och barn och unga.

Det är viktigt att vara väl förberedd, öppen och lyssnande för att få barns och ungdomars förtroende. De behöver känna sig sig trygga och förstå vad som förväntas av dem för att samråden ska kunna genomföras på ett bra sätt.

Reflektioner om relationsskapande från Trajosko Drom

Trajosko Drom är en romsk kvinnoförening som arbetar med rättighetsfrågor och social utveckling för den romska minoriteten. Organisationen ägnar sig åt flera olika ämnen inom ett brett fält på det sociala och kulturella området, men har även ett speciellt fokus på kvinnofrågor.

När metodstödet gick på remiss till resursbiblioteken för minoritetsspråken fanns inget för romani chib. Därför tillfrågades Trajosko Drom om att ta uppdraget och här följer några utdrag ur deras svar:

”Det är viktigt att bibliotekspersonalen får kunskap om de olikheter som finns både mellan och inom minoriteterna. Även om minoriteterna har liknande erfarenheter och behov kan det skilja sig stort vad gäller socio-ekonomi, utbildningsnivå och läsvana. Att besöka bibliotek, att läsa böcker och tidningar kan vara främmande för en del i den romska minoriteten och därför behövs okonventionella metoder för att nå ut.

Romani chib har tills nyligen inte varit ett skrivet språk och det finns inte så mycket litteratur på de olika varieteterna. Däremot finns en stark muntlig berättartradition att ta vara på.

De finska romerna är ett speciellt fall då de ofta förlorat sin egen varietet kaale (det pågår revitaliseringssatsningar) men har finska som modersmål.

Barn och ungas läsande är en knäckfråga för den romska minoritetens utveckling och vi hoppas att denna satsning kan bära frukt.

Tänk på att inte bara arbeta med dem som är lättast att nå. Det är de som inte syns och hörs som behöver mest stöd.

Ibland kan man behöva gå via föräldrar för att barn och ungdomar ska kunna delta, främst när det gäller flickor, men det är även viktigt att prata med barnen och ungdomarna enskilt så att de känner sig trygga i att uttrycka sig fritt.

Synen på jämställdhet varierar mellan olika romska grupper och mellan familjer. Det kan vara så att pojkar är mer utsatta i vissa sammanhang, till exempel de som växer upp i utsatta områden. 

Därför är det viktigt att ha med sig att det kan vara med otrygghet förknippat med att ta sig till offentliga platser som bibliotek när man bor i ett utsatt område. Det är värt att reflektera kring jämställdhetsperspektivet och att stämma av med vuxna inom minoriteten. En kunskap att ha med sig är att många romer döljer sin identitet. De som bor i områden med många andra etniciteter och invandrargrupper kan behöva skydda sig mot antiziganism. 

De romska modersmålslärarna har ofta ett skriande behov av stöd och material på romani så kan man erbjuda dem hjälp med det uppskattas det mycket. Bjud in någon intressant romsk förebild/ berättare/kulturutövare eller erbjud konsert med någon populär musiker för att locka folk. 

När det handlar om att hitta deltagare till samråden finns det ofta nyckelpersoner inom grupperna som kan vara behjälpliga och verka som brobyggare eller gatekeeper för att få kontakt med och framför allt förtroende från övriga familjer. Ta gärna kontakt med flera olika romska organisationer, tjänstepersoner eller andra experter/aktivister även i helt andra delar av landet.”