Kartläggning

Kartlägg kommunen

Kartläggning är en viktig utgångspunkt för arbetet som i första hand syftar till att skapa relationer. Det kan vara svårt att hitta dem som tillhör en nationell minoritet i er kommun. Om kommunen har en minoritetssamordnare, demokratisamordnare eller barnrättsstrateg, är det viktiga personer att samarbeta med. De kan ge tips om vilka aktiviteter för nationella minoriteter som planeras, vilka föreningar som finns eller enskilda personer att ta kontakt med. Det går också att vända sig till minoriteternas riksförbund för att få veta om det finns några föreningar i just din kommun. Tänk på att kartläggning ska genomföras ödmjukt och enligt personuppgiftslagen / GDPR.

Ta reda på följande

• Ingår kommunen i något förvaltningsområde?
• Finns det en minoritetssamordnare eller liknande i kommunen?
• Genomförs samråd i kommunen?
• Finns det läxhjälp för minoritetsgrupperna?
• Finns det föreningar för minoritetsgrupperna?
• Finns det andra verksamheter som har kontakt med minoritetsgrupperna?
• Finns det projekt i kommunen kopplade till nationella minoritetsgrupper?
• Vilka varieteter av språken talas i kommunen eller närområdet?

Minoritetssamordnare eller motsvarande

Om kommunen har en minoritetssamordnare är det en nyckelperson för kartläggningen. Minoritetssamordnaren har ett stort kontaktnät och kan vara en viktig länk mellan biblioteket och de nationella minoritetsgrupperna.

Modersmålsundervisning

Via kommunens modersmålsundervisning kan man få kontakt med modersmålslärare samt tillgång till statistik om antal barn som får undervisning i sitt modersmål.

Skolor, förskolor, BVC

Genom att ta kontakt med områdeschefer/verksamhetschefer och/eller rektorer på förskolor kan man få kännedom om det finns någon förskoleavdelning med barn som har minoritetsbakgrund. BVC kan ha information kring vilka barn som tillhör en nationell minoritetsgrupp. Föräldrarna väljer själva vilka uppgifter de vill lämna till BVC och informationen kan inte delas vidare utan deras godkännande.

Fritidsgårdar

Ta kontakt med kommunens fritidsgårdar för att nå de äldre barnen och tonåringarna. Ta hjälp av deras personal med att få kontakt med ungdomar ur minoritetsgrupperna.

Föreningar

I många kommuner finns minoritetsföreningar. Bjud in dem till biblioteket eller bjud in dig själv till något av deras möten. Om din kommun ingår i ett förvaltningsområde kan du be att få komma med när samråd hålls. Det är ett bra tillfälle att berätta om bibliotekets uppdrag och vad biblioteket kan erbjuda. Det finns ett flertal föreningar, verksamheter och personer man kan söka samarbete med kring samråd med barn och unga.

Kartlägg bibliotekets verksamhet

För att få en helhetsbild av hur den egna verksamheten arbetar med nationella minoriteter finns det några frågor som det kan vara bra att ställa sig.

• Finns det böcker på alla nationella minoritetsspråk i biblioteket? Hur ser det ut med de olika dialekterna/ varieteterna?
• Är bibliotekets mediebestånd på minoritetsspråken relevant?
• Finns det böcker med lite text, parallellspråkiga böcker, ljudböcker och lättläst litteratur för barn och unga på minoritetsspråken?
• Uppmärksammas minnesdagar och högtidsdagar? På vilket sätt lyfts barn och unga under högtidsdagarna?
• Har biblioteket regelbundet programverksamhet för minoritetsgrupperna och särskilt för barn och unga?
• Finns skyltar med låneregler och andra dokument på de nationella minoritetsspråken och är de synliga i biblioteket?
• Var i biblioteket är böcker och andra medier på minoritetsspråken placerade?
• Används nationella minoritetsspråk i extern kommunikation som till exempel på sociala medier?
• Når biblioteket ut till minoritetsgrupperna med information om verksamheten?
• Finns det skyltar på några/något minoritetsspråk i entrén eller utanför biblioteket?

Ni kommer väl ihåg Bläddra, en app för mobil och surfplatta med e-böcker på meänkieli, romani chib och samiska. På sikt ska appen även innehålla litteratur på finska och jiddisch.

Aktiviteter

• Vilka lekmaterial har vi för barn och unga?
• Hur når vår information om bibliotekets aktiviteter ut?
• Hur lyfter vi minoriteternas högtids- och minnesdagar?
• Finns information på minoritetsspråken i våra bibliotek?

Medier

• Har vi gåvoböcker att ge bort?
• Har filial- och närbibliotek och bokbussen egna medier?
• På vilka olika språk har vi information?
• Behöver vi komplettera med något?
• Var och hur är böckerna placerade?
• Har vi språkväskor?

Synliggör

Det är viktigt att synliggöra minoriteternas symboler och minoritetsspråk i bibliotekets vardagliga verksamhet, inte bara för att uppmärksamma högtidsdagar. Genom exponeringar, boktips, utställningar och grundläggande information på de olika språken, skapas spontana tillfällen för samtal och visar bibliotekets uppdrag.

Gör ett kalendarium över minoritetsgruppernas högtider, när och varför de firas, som hela arbetsgruppen har tillgång till. Fundera över hur barn- och unga kan bli synliga under högtidsdagarna.

Exempel från Örnsköldsvik bibliotek

För att arbeta inkluderande använder Örnsköldsviks bibliotek de symboler som respektive minoritet själva vill använda sig av. Varje identitet som berörs av symbolerna har i dialog med Örnsköldsviks kommun haft möjlighet att ge synpunkter på dem.

De gånger det har saknats medborgare i kommunen att samråda med har de vänt sig till minoriteternas nationella riksförbund för att säkerställa att symbolerna upplevs rätt för respektive identitet.

Vid entrén till alla bibliotek i kommunen finns numera ordet bibliotek på både finska och sydsamiska, kirjasto och gærjagåetie. Detta för att synliggöra kommunens åtagande som del av förvaltningsområde och bidra till att bryta enspråksnormen.

”Att synliggöra språket och symbolerna leder till frågor om vad de betyder vilket är ett bra tillfälle att berätta att Örnsköldsvik ingår i finskt och samiskt förvaltningsområde. Det ger också tillfällen att berätta om att biblioteken enligt bibliotekslagen är skyldiga att uppmärksamma de nationella minoritetsspråken och att de som tillhör någon av minoriteterna har särskilda rättigheter.”

“Symbolerna samt nationella minoritetshyllor har också gjort att kontakt uppstått med barn och deras vuxna som tillhör en nationell minoritetsgrupp. Vi har sett att det är en bra början för att skapa kontakter och möjligheter till dialog.” -Örnsköldsvik kommun

Det här är symboler för de nationella minoriteternas flerdimensionella identiteter och språkliga varieteter. Från vänster, judar/jiddisch, resande och romer/romani chib, samer/samiska, sverigefinnar (både svensk och finsk symbol)/finska, samt kväner, lantalaiset och tornedalingar/meänkieli. Sammanställningen är gjord av Örnsköldsvik kommun.