Bakgrund: Digital kompetens och folkbibliotek
Då vi valt att fokusera på handledande samtal som sker för att höja besökares digitala kompetens kommer vi under denna lektion att kort presentera folkbibliotekens roll i frågan.
Vad är digital kompetens?
Digital kompetens rör oss alla om vi ska kunna ta del av dagens demokratisk samhälle.
”Alla ska vara förtrogna med digitala verktyg och tjänster samt ha förmåga att följa med och delta i den digitala utvecklingen utifrån sina förutsättningar […] Digital kompetens handlar dels om tekniska färdigheter som att använda digitala verktyg och tjänster, dels om medie- och informationskunnighet, som omfattar de kunskaper och förmågor som krävs för att finna, analysera, kritiskt värdera och skapa information i olika medier och sammanhang.”
Källa: För ett hållbart digitaliserat Sverige – en digitaliseringsstrategi (2018)
Folkbibliotekens roll
Som Bibliotekslagen säger ska biblioteksväsendet bland annat verka för att öka kunskap om hur informationsteknik kan användas. Det kan vara ett uppdrag som vi inte alltid känner oss bekväma med men det förblir trots det en del av vårt uppdrag:
§2 Biblioteken i det allmänna biblioteksväsendet ska verka för det demokratiska samhällets utveckling genom att bidra till kunskapsförmedling och fri åsiktsbildning.
Biblioteken i det allmänna biblioteksväsendet ska främja litteraturens ställning och intresset för bildning, upplysning, utbildning och forskning samt kulturell verksamhet i övrigt. Biblioteksverksamhet ska finnas tillgänglig tillgänglig för alla.
§7 Folkbiblioteken ska särskilt främja läsning och tillgång till litteratur. Folkbiblioteken ska verka för att öka kunskapen om hur informationsteknik kan användas för kunskapsinhämtning, lärande och delaktighet i kulturlivet.
Besökarnas frågor
Följande citat är 40 år gammalt och beskriver en bibliotekaries vardag då. Kanske är det så att vårt arbete inte förändrats så mycket? Eller är det så att den snarare har förändrats fullständigt? Med digitaliseringen har bredden av uppdragen/uppgifterna som ryms i bibliotekspersonalens arbetsuppgifter breddats. Under ett pass kan man få frågor där man förväntas kunna hjälpa besökarna med att skicka ett mail men kanske även förklara vad en algoritm är.
”Bibliotekarien som tjänstgör i en informationsdisk kan själv inte vara insatt i alla ämnen som frågas efter och får därför aldrig vara generad över att visa sin okunnighet genom att fråga ut den som frågat, eller att först börja i en allmän encyklopedi, en ordbok eller liknande för att få helt klart för sig vad frågan gäller. […] Bibliotekarien kan alltså vara helt okunnig om ett ämne, men får inte vara okunnig om bibliotekets bibliografiska och andra hjälpmedel i ämnet. Frågaren söker ett svar, vem som svarar har ingen betydelse, så skulle vi misslyckas i vårt sökande, så får vi ju för frågarens skull inte vara så stolta att vi inte rådfrågar kolleger. (Vilket inte är detsamma som att av bekvämlighet helt överlåta en kanske tidskrävande sökning i bibliografier på någon annan som ”kan bättre”!)”
Källa: Referensarbete av Lillemor Widgren (1977)
Det är svårt för oss att ha koll på alla digitala verktyg. Ingen är allvetande. Uppdateringar sker ständigt och mängden av tjänster är så oerhörd stor att vi omöjligen kan veta svaret på allt. Vår inställning bör vara den att vi kan hjälpa besökaren att ta reda på hur den kan få svar på sina frågor och stötta dem i sitt lärande. En handledares mål bör alltid vara att få personen de handleder att bli självständig. Så hur kan du bidra till att befolkningen blir mer digitalt kunnig? Hur ger du hjälp till självhjälp så att en person inte behöver ställa samma fråga fler gånger? Under nästa lektion kommer vi att prata om den pedagogiska kompetensen hos bibliotekspersonalen.