Första mötet

I de kommande lektionerna får vi följa med några karaktärer som ger sig i kast med att lära sig något på biblioteket. Vi ska titta närmare på hur deras lärande fungerar, vad som påverkar lärandet och hur bibliotekspersonalen kan underlätta för att lärandet ska flyta på bra.

Först ska vi träffa Lars. Lars är 72 år och pensionerad civilingenjör som har jobbat som mellanchef på ett stort företag. När Lars gick i pension tyckte han att det var ganska skönt. Han kände att den tekniska utvecklingen hade sprungit om honom och att han inte hängde med i allt det nya som kom.

Det här är Leila, Lars kompis. Hon har berättat för honom att man kan lyssna på ljudböcker via mobilen och att man kan få hjälp med det på biblioteket. Lars använder sin mobil till att lyssna på radio redan, så han har goda förkunskaper i hur det är tänkt att det ska fungera men klarar inte av att reda ut det själv. Lars vill väldigt gärna lyssna på den senaste Guillou-romanen men när han kommer till biblioteket känner han att han inte riktigt vågar fråga om hjälp. Han är rädd för att han inte ska förstå vad bibliotekarien menar, då hans självförtroende när det kommer till teknik är ganska lågt.

Före Lars samtal med bibliotekarien är det flera saker som påverkar hans möjlighet att lära sig något. Enligt det sociokulturella perspektivet och Social cognitive theory sker lärande i sociala interaktioner, i relation till omgivning, erfarenheter och människorna vi har omkring oss.

En aspekt som påverkar Lars lärande är hans relation till redskapen han interagerar med. I en bibliotekslokal finns det en mängd olika typer av redskap som användare förhåller sig till. Redskap är en term inom det sociokulturella perspektivet som inbegriper både fysiska artefakter, såsom datorer, böcker och mobiltelefoner, och mentala redskap såsom tekniska begrepp eller klassifikationssystem. Redskap gör att vi kan beskriva, analysera och kommunicera och gör att vi förstår världen på olika sätt beroende på vår bakgrund och vilka strukturer som finns i samhället omkring oss. Alla människor har olika relationer till olika redskap – uppfattar världen olika – det är viktigt att tänka på när vi till exempel använder olika begrepp för att prata om digitala verktyg med användarna. 

Lars är rädd för att känna sig dum. Han har innan haft svårt för att söka i bibliotekskatalogen på datorerna och är osäker på mycket av tekniken som finns på biblioteket. I stället för att gå fram till disken håller sig Lars undan och läser i några broschyrer han har hittat, men de förklarar inte vad han behöver veta för att komma i gång. 

Det finns flera faktorer som påverkar Lars förutsättningar att lära sig något:

• Biblioteket och de människor och saker (redskap) som han interagerar med på biblioteket.
• Självförtroendet när det kommer till att lära sig ny teknik.
• Bakgrunden som chef, civilingenjör och pensionär.
• Rädslan för att framstå som eller känna sig dum.
• Relationen till sin mobiltelefon och erfarenhet av att använda appar.
• Relationen till sin kompis Leila.

De här är faktorer som alla användare har med sig på ett eller annat sätt, och du som personal kan inte veta vilka dessa är i förväg. Därför blir det väldigt svårt att bemöta alla likadant utifrån samma principer. Det viktiga är att skapa utrymme för dig själv (i kommunikationen, i biblioteksrummet, i tjänsten) att inledningsvis ta reda på så många av dessa faktorer som möjligt, för att du ska veta vad just den här personen behöver för typ av stöd. 

Reflektionsfrågor

Gå igenom de olika faktorerna i listan ovan och fundera över hur bibliotekspersonalen kan underlätta Lars möte med biblioteket. 

1. Hur kan du bemöta honom på bästa sätt? 
2. Hur skulle er lokal och de tekniska hjälpmedel som finns hos er påverka Lars upplevelse och möjlighet till lärande?