En kort introduktion till teorier om lärande

I den här kursen utgår vi från flera olika teoribildningar inom pedagogik, didaktik och kognitionsvetenskap. Vi kommer inte att gå särskilt djupt in i teorierna i sig utan lyfter de delar som synliggör lärande i en folkbibliotekskontext. Det finns begränsat med forskning där lärandeteorier appliceras på spontana möten på folkbibliotek, därför utgår vi från forskning där man har observerat lärande i andra situationer. Kursen ger på inget sätt en heltäckande grund av teorier utan tjänar istället syftet att ge en vetenskaplig förankring i den pedagogiska praktiken som redan pågår på folkbibliotek. Förhoppningsvis kan detta leda till att bygga upp en strategisk och mer hållbar pedagogisk verksamhet.

De vetenskapliga teoribildningar vi har lyft element ifrån är sociokulturell teori, social inlärningsteori och Social cognitive theory, konstruktivistisk teori och kognitionsvetenskap. Dessa presenteras närmare nedan.

Sociokulturell teori

Individer lär sig på olika vis beroende på sammanhang, erfarenheter och hur relationen till andra människor och redskap fungerar. Lärande sker hela tiden i förhållande till samhällets normer och värderingar. Utveckling och lärande sker när någon utmanas att tänka på en nivå som är strax bortom ens förmåga, och klarar av att nå en ny nivå med hjälp av förebilder, modeller och stöttning. Sociokulturell teori fokuserar mer på samhället och gemenskaper än vad konstruktivistisk teori gör, som fokuserar mer på individen. Teorin grundar sig i psykologen Lev Vygotskijs skrifter och har fått sin moderna implementering i Sverige av utbildningsvetaren Roger Säljö. 

En del av det sociokulturella perspektivet är så kallad sociomateriell teoribildning som utgår ifrån synen på de materiella förutsättningarna som viktiga aspekter i en lärandeprocess. I den här kursens kontext är relationen till tekniken så klart avgörande för hur lärande fungerar. Vilken modell man har på telefonen, vilken programvara man använder sig av, huruvida datorn är uppdaterad eller ens förståelse för algoritmer och internets logik påverkar i hög grad ens förutsättningar för att lära sig något om teknik eller i ett digitalt gränssnitt. 

Social inlärningsteori och Social cognitive theory

Social inlärningsteori utvecklades på 1960-talet av psykologen Bandura som såg imitation och observation av andra som en grund för lärande. Senare utvecklades teorin till Social cognitive theory som fäster större vikt vid interna processer, exempelvis hur självbild och tron på den egna förmågan påverkar möjlig inlärning hos individen.

Konstruktivistisk teori

Teoribildningen grundar sig i Piagets idéer om utvecklingspsykologi. Kuhlthau har använt sig av konstruktivistisk teori när hon utvecklat sina processmodeller för informationssökning. Teorin fokuserar i en bibliotekskontext på att medvetandegöra informationssökningsprocesser och undersöka hur dessa ser ut vid olika skeden och kan användas för att få syn på hur olika känslor och tankar påverkar informationssökningsprocessen beroende på i vilken fas man befinner sig i. Sundin menar att en relevant kritik mot den konstruktivistiska skolan är den som bland annat det sociokulturella perspektivet representerar – vikten av den sociala och samhälleliga kontexten och hur den påverkar personens förmåga till lärande.

Kognitionsvetenskap

Kognitionsvetenskap är ett tvärvetenskapligt område som inkluderar olika discipliner, bland annat psykologi, filosofi, neurovetenskap, lingvistik och datavetenskap. Den syftar till att ge en helhetsbild av hur människan tänker, uppfattar, minns och lär sig saker och hur olika sociala faktorer påverkar detta. En viktig del är synen på minnets funktion och uppdelningen i sensoriskt minne, arbetsminne och långtidsminne. Inlärning sker när information först registreras i det sensoriska minnet (genom våra sinnen), bearbetas i arbetsminnet och sedan förs från arbetsminne till långtidsminne. Arbetsminnet har dock en begränsad kapacitet vilket betyder att det ganska lätt kan ske en så kallad “information overload” om man försöker lära sig för mycket på en gång. 

Teoribildningarna återkommer i olika exempel genom hela kursen. Efter varje lektion får du en referenslista så att du kan läsa vidare och fördjupa dig i teorierna i den utsträckning du vill och kan.