Att observera lärande

När Lars går runt lite försiktigt på biblioteket och känner sig osäker kommer hans kompis Leila in genom dörren. De hejar och sen ser Lars Leila gå direkt fram till bibliotekarien och högt fråga om hjälp med ljudboksappen. 

Leila har sin mobil framme och bibliotekarien och hon tittar på den tillsammans. De pratar om vad det finns för nya deckare att lyssna på, hur man lånar dem och hur spelaren fungerar. Efteråt kommer Leila tillbaka till Lars och berättar hur bra hon tycker att det är att man kan lyssna på ljudböcker via biblioteket, och att hon uppskattar att personalen är så hjälpsam. Efter att ha observerat detta vågar Lars gå fram till bibliotekarien och be om hjälp, Leila följer med till disken och tipsar själv om ett par böcker. 

Lars får hjälp med att ladda hem appen och leta upp ett par titlar som han vill lyssna på, och går därifrån nöjd och glad. 

Det här är ett exempel på hur observationsbaserat lärande kan gå till. Observationsbaserat lärande påverkas av: uppmärksamhet, minnesskapande, återskapande och motivation. 

1. Lars riktar sin kognitiva uppmärksamhet mot ett specifikt beteende (Leila frågar om hjälp).
2. Lars minns vad hon frågade (vilka ord hon använde, appens namn till exempel).
3. Lars är förmögen att återskapa det beteende som han har observerat (våga gå fram till disken och fråga samma sak).
4. Lars är motiverad att agera (han vill också kunna lyssna på ljudböcker via mobilen). 

Lars måste gå igenom alla fyra steg för att lärande ska uppstå.

Förutsättningar för observationsbaserat lärande

Men observationsbaserat lärande kan endast ske om den som observerar har skäl att fråga om hjälp. Lars måste helt enkelt förstå att det går att fråga om hjälp med ljudböcker, och på ett ungefär kunna förutse vilken typ av hjälp han kan få av personalen. Det har bland annat att göra med vilken livsvärld Lars har och vilken bild av biblioteket han bär med sig men också vilken personlig strategi han använder sig av för att lära sig något. 

För att Lars ska kunna ta beslutet att gå fram och fråga om hjälp krävs en strategi för att ta sig vidare. En strategi kan vara att vända sig till en förebild, det kan antingen vara en specialistförebild eller en kamratförebild. De har olika funktioner i lärandet. 

Specialistförebild

En specialist är någon som genom expertis har skaffat sig en djup förståelse för och sakkunskap i ett ämne, exempelvis en bibliotekarie. Men bibliotekarien behöver inte vara expert på ljudboksappen för att Lars ska lära sig något om den, en hög pedagogisk kompetens hos bibliotekarien är lika mycket värd för Lars inlärning. Bibliotekarien kanske bara kan lite mer om tjänsten än vad Lars kan, men det kan räcka med att lära sig principer och förhållningssätt för de mest basala funktionerna, om det är vad som krävs för att han ska komma i gång och lyssna. Lars kommer att ha bättre förutsättningar att lära sig något om han känner förtroende för bibliotekarien och om lärandet har ett personligt värde för honom.

Kamratförebild

Kamratförebilder kan vara individer som liknar Lars i förmåga, ålder, kön – någon som han kan relatera till som jämlik helt enkelt. I det här fallet är det Leila. När Lars ser Leila lära sig något underlättar det för honom att lära sig samma sak.

En kamratförebild kan visa att den har gått igenom samma process, och lyckats, och kan på så sätt inspirera till lärande. Lyckade handledare är ofta de som har gått igenom samma sak som den som ska handledas, kan minnas och visa hur de har lärt sig och därigenom inspirera andra. Seniorsurfarna är ett bra exempel på denna typ av förebilder, när det kommer till äldre och digitalt lärande.

Oavsett om Lars lär sig genom att observera hur bibliotekarien gör, eller hur Leila gör, handlar det om förtroende. Det viktigaste är att Lars ser värdet i det han ska lära sig och samtidigt litar på att den som ska lära honom något vet vad den gör och har hans bästa i åtanke. Lars måste också ha tro på sin egen förmåga att lära sig, vilket blir lättare om han har observerat ett lärande hos någon han kan identifiera sig med. 

Uppgift

Fundera på hur du i mötet på biblioteket kan underlätta för användaren att gå igenom alla steg. Träna med en kollega för att hjälpas åt att synliggöra stegen!

Tänk på i samtalet:

• ”Titta nu vad som händer när du gör så.” Hjälp till att uppmärksamma vad som sker. Backa och gör om samma steg för att det ska bli tydligt vad som händer.
• ”Kommer du ihåg hur vi gjorde nyss när vi skulle låna boken? Vill du prova att göra det igen med en annan bok?” Låt användaren testa själv och försök att inte lägga dig i för mycket, motivationen att göra det själv senare måste komma av egen lust och vilja. 
• Försök att tillsammans hitta motivationen till att användaren ska göra detta själv fortsättningsvis, prata om vilka möjligheter som finns nu när de har lärt sig detta, och vad som kommer att bli bättre.