Vad är öppen vetenskap?

I denna lektion får läsaren en grundläggande förståelse av paraplybegreppet öppen vetenskap, och begreppet livslångt lärande används för att tydligare koppla till bibliotekens roll och möjligheter.

Öppen vetenskap är ett paraplybegrepp

Öppen vetenskap är ett paraplybegrepp som tar fasta på att olika delar av den vetenskapliga processen är öppna. Detta förväntas leda till mer kunskap och fler innovationer.

Öppen vetenskap förväntas ofta leda till att det blir lättare att lösa samhällsproblem. En del – till exempel Unesco – kopplar även öppen vetenskap till delaktighet och demokrati och att fler gruppers kunskap och verklighet kan speglas i forskningen.

Alltmer vetenskaplig information kommer förmodligen att bli öppen. För den som är forskningslitterat – har förutsättningar att ta del av forskning – förenklas det livslånga lärandet.

Angreppssätt – att närma sig begreppet öppen vetenskap

Det finns flera sätt att närma sig begreppet öppen vetenskap. 

Det första sättet är att närma sig begreppet öppen vetenskap genom politik och policydokument. Det återkommer vi till sist i kursen för den som vill fördjupa sig.

Det andra sättet är att lära sig mer om öppen vetenskaps olika komponenter.

Det tredje sättet är att fundera på hur en värld med öppen vetenskap skulle kunna se ut – alltså förhålla sig till en vision om öppen vetenskap och vad det kan innebära för folkbibliotek. Även detta återkommer vi till sist i kursen.

I återstoden av den här lektionen kommer vi att beskriva öppen vetenskaps olika komponenter. 

Här väljer vi att fokusera på fyra av de fem komponenter som tas upp i de nationella riktlinjerna. Den tredje, öppna forskningsmetoder, har främst inomvetenskaplig betydelse och tas därför inte upp i kursen.

Vetenskapliga publikationer kan vara öppet tillgängliga (open access)

Idag är många vetenskapliga artiklar fritt tillgängliga på nätet. Det behövs inte en prenumeration för att komma åt artiklarna. För den som vet hur man söker efter vetenskapliga artiklar är mycket vetenskaplig forskning fritt tillgänglig. Man kan fortfarande söka efter vetenskapliga artiklar i speciella databaser, men eftersom mycket forskning inte ligger bakom betalväggar finns det andra sätt. Sökmotorer som Google Scholar är effektiva för att hitta forskningsartiklar. Detta återkommer vi till i lektion fyra. I lektion tre diskuterar vi forskningslitteracitet – alltså vad man behöver kunna för att ha förmåga att ta till sig innehållet i en vetenskaplig artikel.

Forskningsdata kan vara öppet tillgängliga (öppna data)

När man forskar samlar man in uppgifter – data – som man analyserar. Data behöver inte vara siffror utan kan lika gärna vara till exempel intervjuer eller historiskt källmaterial. I vissa fall är forskningsdata öppna. Då talar man om öppna forskningsdata. Även andra myndigheter än lärosäten har öppna data: de kallas myndighetsdata och finns ofta att tillgå via tjänsten Sveriges dataportal. Tanken är att om data som redan samlats in kan återanvändas av andra och i andra syften kan kraft läggas på rätt saker, istället för att göra om sådant som redan är gjort och finns tillgängligt.

Sökmotorer som Dataset Search (en del av Google) och DataCite Commons kan vara ett sätt att börja utforska om det finns data inom de områden användaren är intresserad av.

Öppna lärresurser – gynnar det nyfikenhetsdrivna lärandet

Lärresurser är material som stimulerar till lärande. Öppna lärresurser (på engelska OER: open educational resources) är material som ligger öppet tillgängligt på nätet och kan vara till exempel hela kurser, fritt tillgängliga kompendier, fritt tillgängliga kursböcker eller till och med Youtubeklipp. Öppna lärresurser förenklar det livslånga lärandet eftersom materialet är gratis och lättillgängligt. Det kan dock vara en utmaning att hitta bra lärresurser och att veta när man kan lita på innehållet.

Medborgarforskning – allmänhetens delaktighet i forskningsprocessen

Det finns många begrepp som ligger nära begreppet allmänhetens delaktighet i forskningsprocessen och ofta används begreppet medborgarforskning.
Genom att vara delaktig i forskning kan användaren bli engagerad eller intresserad av forskning och kanske rentav få en större tilltro till vetenskap i allmänheten. En vanlig form för detta är att delta i ett medborgarforskningsprojekt. All forskning lämpar sig inte för medborgarforskning men ibland kan forskningen bli bättre eller mer angelägen genom samarbete utanför akademin. Det vanligaste är att man samarbetar med allmänheten när man samlar in data, men det förekommer också att man samarbetar med allmänheten i formulering av forskningsfrågor eller i analys av forskningsdata. Vi återkommer till allmänhetens delaktighet i forskningsprocessen i lektion fem.

Ett sätt för allmänheten att ta del av forskningen är genom forskningskommunikation. Att läsa en vetenskaplig artikel eller bok inom ett område man inte behärskar kan vara svårt och kräver ett stort intresse. En genväg för att ta till sig vetenskap är att ta del av den i populärvetenskaplig form. I populärvetenskap beskrivs forskningen på ett sätt så att den är tillgänglig för lekmän. Även dagstidningar plockar upp vetenskapliga nyheter och gör forskningen mer lättbegriplig.

Sammanfattning

Ovan har vi kort presenterat de vanligaste komponenterna inom öppen vetenskap. Öppen vetenskap är ett paraplybegrepp och det är vanligt att man plockar ut en eller ett par av komponenterna och arbetar med dem. Arbetet med öppen tillgång till publikationer har kommit längst och i lektion fyra kommer vi att gå in mer på hur man konkret kan arbeta med detta.

Diskussionsfråga

Vilka komponenter i öppen vetenskap upplever du att det är mest aktuellt att arbeta med vid ett folkbibliotek? Vad skulle krävas för att börja arbeta med det?