Öppen vetenskap kopplar till sådant som bibliotek redan gör
I denna lektion sätter vi öppen vetenskap i relation till sådant som redan sker i biblioteksvärlden. Att jobba med öppen vetenskap är inte nödvändigtvis en ny typ av verksamhet, utan snarare något som ger en ny dimension till det som redan görs.
Öppen vetenskap förändrar bibliotekens roll i det livslånga lärandet
Livslångt lärande kan vara ett individuellt projekt som förvisso kan vara nyfikenhetsdrivet men även vara en förutsättning i arbetslivet: antingen för att fördjupa och hålla sig ajour med kunskap som är viktig i ens arbete, men också för den som vill byta yrke under livet.
Bibliotekens roll i det livslånga lärandet har förändrats med tiden. Det finns idag mycket mer information och bara en bråkdel av denna finns tillgänglig i bokform i det egna beståndet. I denna lektion kommer vi att fokusera på en viss typ av information, den vetenskapliga informationen, och hur öppen vetenskap radikalt förändrar användares tillgång till den. Människor behöver olika typer av stöd och resurser i olika faser av det livslånga lärandet och genom att ha bättre kunskap och mer verktyg kring öppen vetenskap kan bibliotek underlätta detta.
Öppen vetenskap och livslångt lärande
Öppen vetenskap underlättar livslångt lärande. Alltmer information, även forskning, är öppet tillgänglig. När en allt större del av befolkningen har högskoleutbildning, och därför kan anses vara forskningslitterat i viss mån, är det också angeläget att hjälpa biblioteksbesökaren att hitta vetenskapligt material och bredda sin kunskap. Kunskap om öppen vetenskap ger bibliotek tillgång till resurser för att stödja deras livslånga lärande.
Öppen vetenskap och MIK
Människor behöver MIK för att kunna ta del av öppen vetenskap. MIK, medie- och informationskunnighet, är mycket kort sammanfattat en nyckelkompetens som bland annat inbegriper att ”förstå, värdera och använda information” samt att kunna uttrycka sig via olika typer av medier. På detta sätt kan MIK användas för att sätta fingret på vad som krävs för att hantera till exempel propaganda, näthat, des- och missinformation och bristande källkritik. Medie- och informationskunnighet kan stärka den digitala delaktigheten. Medborgare som har de färdigheter som behövs för att hantera information och delta i samhällsdebatten är mycket viktiga för en välmående demokrati. MIK är centralt för att kunna bedöma den öppna vetenskapliga informationen och ger oss tillgång till redskap som hjälper oss med detta.
Öppen vetenskap och Agenda 2030
Forskning är ett sätt att nå de mål för hållbarhet som ställs upp i Agenda 2030. Men för att forskningen faktiskt ska göra skillnad för hållbarheten måste den komma samhället till del. Ett sätt på vilket forskningen når samhället är just öppen vetenskap – att forskning är tillgänglig för allmänheten, att data är tillgängliga för allmänheten och att intresset väcks för forskning genom medborgarforskning.
Vad har detta med folkbibliotek att göra?
Bibliotek har ett demokratiskt uppdrag vilket understryks i bibliotekslagen. Genom öppen vetenskap förändras förutsättningar för såväl förmedlingen av kunskap som den fria åsiktsbildningen. Öppen vetenskap kan också komma att fördjupa gapet mellan de som har god forskningslitteracitet och de som inte har det eftersom information kommer att bli fortsatt mer tillgänglig för de som har förmåga att hitta och förstå den. Folkbibliotek kan underlätta för allmänheten, och kanske i synnerhet de resurssvaga, att ta del av det öppna vetenskapssamhällets tillgångar. Bibliotek är en viktig länk i kedjan som gör att forskningen blir intressant att använda sig av och som gör att dess användare kan gå från pseudovetenskap till populärvetenskap och publicerad forskning.
Öppen vetenskap innebär en möjlighet för den som är vetgirig och vill lära sig mer att bilda sig. Det innebär möjligheter för småföretag att få tag på forskning som hjälper dem att förstå vad som händer på forskningsfronten – och därmed kunna förbättra sin verksamhet. Även de företag som inte är forskningsintensiva kan ha fördel av att ha tillgång till publikationer, data och lärresurser. Det skapar möjlighet att läsa in sig på områden som kan vara viktiga, testa modeller och rekommendera anställda att lära sig mer genom öppna lärresurser. Öppen vetenskap skapar en möjlighet för forskning att faktiskt spela roll även utanför forskningsvärlden.
När en stor del av befolkningen har läst på universitet eller högskola är många forskningslitterata, i alla fall inom sitt område. De har – eller skulle kunna ha – förmåga att ta till sig vetenskaplig litteratur även efter examina om de är forskningslitterata och vet hur man på bästa sätt söker efter exempelvis vetenskaplig litteratur. De är inte utlämnade till det som inte är vetenskapligt grundat eller populärvetenskapligt. Här finns det en möjlighet för folkbibliotek att göra skillnad genom att bygga upp och understödja forskningslitteracitet i första hand hos de bibliotekarier som hanterar facklitteratur.
Bibliotekens roll är att hjälpa sina besökare att kunna dra nytta av det öppna vetenskapssamhällets möjligheter. Bibliotek kan göra det lättare att hitta och förstå det som är öppet och ge stöd i att kritiskt granska vad man hittat.
Sammanfattning
Den här lektionen har försökt öka förståelsen för öppen vetenskap genom att relatera begreppet öppen vetenskap till andra begrepp som är mer välkända på folkbibliotek. Lektionen har också visat att det går att arbeta med öppen vetenskap för att uppnå andra mål inom verksamheten. Öppen vetenskap behöver inte vara ett stuprör i sig själv, tvärtom kan kunskap om öppen vetenskap understödja processer som redan pågår inom svenska bibliotek.
Diskussionsfråga
Hur skulle ett folkbibliotek kunna arbeta för att stärka det livslånga lärandet genom att arbeta med öppen vetenskap?