Framtiden – Vision och förslag

Mycket av det som skrivs om öppen vetenskap riktar sig till de som verkar inom eller i nära anslutning till forskningen. Det innebär att texterna sällan vänder sig till de verksamheter ute i samhället som förväntas använda sig av den öppna vetenskapen. Här kan exempelvis folkbibliotek arbeta vidare med de möjligheter som öppen vetenskap skapar.

Att jobba med den öppna vetenskapens komponenter

I den här kursen har vi fokuserat nästan helt på öppen tillgång till publikationer, mycket för att det ligger nära det folkbibliotek gör redan idag. Det finns en tydlig koppling mellan facklitteratur och öppen tillgång till vetenskapliga artiklar, men när man går från facklitteraturen i det egna beståndet till att stödja besökaren att hitta fritt tillgängliga artiklar krävs en viss forskningslitteracitet. 

I tabellen nedan listas ett urval av framtida utmaningar som öppen vetenskap ställer folkbibliotek inför. Som kontrast tar tabellen även med några av de utmaningar som ett forskningsbibliotek står inför. På det sättet illustrerar tabellen att olika typer av bibliotek står inför olika utmaningar i relation till öppen vetenskap.

En vision för en öppen vetenskapsvärld

Det pågår mycket arbete med att öppna upp komponenterna som beskrevs ovan. Syftet med det arbetet är att det ska bli möjligt – såväl för forskningsvärlden som för andra delar av samhället – att dra nytta av de möjligheter som öppenhet kan ge. Det kan därför vara viktigt att inte bara fokusera på de enskilda komponenterna utan även att tillåta sig att fantisera över hur en värld med öppen vetenskap kan komma att se ut. 

Vi avslutar den här kursen med att presentera en sådan vision och uppmanar dig som tagit del av kursen att reflektera och tänka framåt. Visionen är framtagen av kursförfattaren i syfte att stimulera till reflektion kring öppen vetenskap vid Linköpings universitetsbibliotek. Vad tror du som användare kommer att hända? Vilka möjligheter kan det ge på just ditt bibliotek för att bättre stödja människors livslånga lärande?

I det öppna vetenskapssamhället är den information man behöver för att överblicka forskningen och forskningsfronten lättillgänglig. En del information kan ge en snabb överblick över ett område, en del kräver att du kan fackspråket, annat fungerar som nycklar som gör att du snabbt kan ta till dig ny kunskap. På så sätt suddas gränsen ut mellan forskningsvärlden och övriga samhället. 

Pandemin och det politiska läget i världen har gjort att många har fått upp ögonen för att vetenskapen kan vara med och lösa stora samhällsproblem. I kombination med möjligheten att delta och engagera sig i forskningen ökar intresset och tilltron till forskning.

När gränsen mellan vetenskap och annan verksamhet blir suddigare går det snabbare för vetenskaplig kunskap att nå ut. Vetenskapsjournalister och nya plattformar gör att det blir lättare att sätta vetenskapen i arbete: steget från forskning till innovation blir mindre. Hackatons har blivit vanligare. En allmän kunskap kring Creative Commons, parat med digitaliserat material och AI har äntligen realiserat internets möjligheter. En hel del skapas i gränslandet mellan den betalda och obetalda ekonomin.  

Verksamheter uppstår när forskningsdata och myndighetsdata blir tillgängliga. Andra mellanhänder, som tunga vetenskapliga förlag, har fått mindre makt när nya plattformar och publikationstyper uppstår. Nya verktyg och villkor har lett till en större mångfald, men också fler oseriösa aktörer: det kan vara svårt att veta vem man kan lita på.

I akademin är det lättare att se vilka studier som är gjorda och det är tydligare hur man arbetat när man tagit fram dem. Med ett bra söksystem har det blivit möjligt att samarbeta med andra forskare som redan gjort studier inom området. Meriteringssystemet inom akademin, som utgör grunden för den akademiska karriärstegen, utvecklas och stödjer forskare som gör sitt material, vare sig det är lärresurser, publikationer, data, kod eller idéer, tillgängliga för fler.