Att hjälpa biblioteksanvändaren att hitta och använda sig av öppen information

I denna lektion ger vi bibliotekarier och biblioteksanvändare en rad verktyg och förhållningssätt för att de ska kunna hitta och använda sig av vetenskaplig litteratur. Denna lektion är själva kärnan i kursen och går att läsa fristående från de andra.

Lektionen är uppbyggd som en process där vi kan följa en fråga från en besökare. Lektionen ger tips på verktyg och förhållningssätt som gör det lättare att hjälpa besökaren.

Ett landskap av informationsresurser

Det finns många informationsresurser och bara en bråkdel av dessa hittas i bibliotekens fysiska och elektroniska bestånd, oavsett vilken typ av bibliotek det är. Någon typ av bibliotekskatalog används för att göra bibliotekets bestånd sökbart.

Utöver bibliotekets mediebestånd finns många informationsresurser öppet tillgängliga (open access). Eftersom bibliotekssystemen ursprungligen konstruerades för bibliotekets bestånd är dessa oftast inte byggda för att hitta informationsresurser som är öppet tillgängliga. Här kan man ha nytta av två alternativa och kompletterande sökstrategier: dels att söka i bibliotekssystemet, dels att söka i sökmotorer.

Universitetsbibliotek har ofta egna ingångar och prenumererar på vetenskapliga databaser. Två välrenommerade vetenskapliga databaser är Scopus och Web of Science, vilka används av forskare när de har behov av att göra systematiska sökningar inom ett område. Idag är mycket vetenskaplig litteratur öppet tillgänglig, vilket innebär att man i många fall inte behöver ha tillgång till de vetenskapliga databaserna eller universitetsbiblioteken.

I den här lektionen tittar vi främst på vetenskapliga artiklar och hur vi hittar dem. Det finns även böcker som är öppna (open access), men i förhållande till öppet tillgängliga artiklar är de förhållandevis få. 

En utmaning är att forskning som regel är publicerad på engelska. Det är en fördel att känna sig bekväm med engelska men det finns vägar som underlättar även för den som helst läser på svenska.

Jag är intresserad av X. Hur hittar jag mer information om ämnet?

De flesta publikationer ligger utanför bibliotekets fysiska och digitala bestånd. En hel del finns öppet tillgängliga. Hur hittar man information utanför beståndet? Här presenteras tre sätt att hitta vetenskaplig litteratur: Google Scholar, följa referenser i Wikipediaartiklar och Carrot2. En hel del av det material man hittar genom dessa tre sätt är vetenskapligt, men det finns ingen garanti för att det är forskningsbaserat eller håller hög kvalitet.

Sök i Google Scholar för att hitta en träfflista med intressanta publikationer

Google Scholar är bra och relativt lätt att söka i. Många forskare använder tjänsten Google Scholar när de söker vetenskapliga publikationer. Arbeta ungefär som du gör med Google, skriv i sökrutan, antingen med termer eller med en hel mening. Vill vi till exempel lära oss mer om huruvida det finns gener från neandertalare som påverkar att man får covid-19, kan man söka som i exemplet nedan.

Resultatet av din sökning kan komma att se ut så här:

• Titta på träfflistan, närmare bestämt i vänsterspalten. Är det inställt på ”Sortera efter relevans”? Väljer vi relevans blir det lättare för oss att hitta de mest relevanta träffarna – så länge vi litar på att Google Scholar vet vad som är relevant för oss.
• Titeln innehåller en hel del bra information. Naturligtvis kommer det att komma upp titlar som inte är relevanta för dig – dem bortser du från. Titeln för den översta posten är ”The major genetic risk factor for severe COVID-19 is inherited from Neanderthals”.
• Google Scholar kommer även att ta med publikationer som inte är vetenskapliga. Kanske tar den oss till en populärvetenskaplig sammanfattning av artikeln. Då blir det lättare att skaffa sig en bild av vad publikationen handlar om. I det här exemplet leder alla fyra träffarna i klippet till olika vetenskapliga artiklar.
• Har publikationen citerats? Det ger en antydan om hur mycket uppmärksamhet den fått. Den översta träffen har citerats 597 gånger, vilket är mycket. Här kan man välja att se vilka som citerat artikeln (klicka då på ”citerat av 597”, och fortsätt sökningen från den sidan).
• En tumregel är att högciterade publikationer är viktigare än lågciterade publikationer. Det finns flera anledningar till att en publikation citerats, till exempel att den är kritiserad och att man därför behöver förhålla sig till den. Att en publikation är högciterad är en indikator på att det är viktig information, men är i sig inte en garanti för att det är god forskning.
• Hur gammal är publikationen? Inom vissa områden är det viktigt att ta del av den senaste forskningen. Ett tydligt exempel är forskningen kring covid-19, som utvecklades mycket snabbt över en kort tid. Den översta artikeln är från 2020: den ger oss knappast den senaste utvecklingen på området.
• Längst till höger finns länkar till publikationens landningssida. I översta exemplet är det tidskriften Nature. Detta återkommer vi till senare i den här lektionen.

Finns det en Wikipediasida med bra referenser?

Kvaliteten på artiklarna på (svenska och engelska) Wikipedia varierar, men det är ofta värt att gå längst ner på sidan och se hur dess noter eller referenser ser ut. Titta exempelvis på sidan om neandertalare som har en lång rad fotnoter eller referenser från vetenskapliga källor. Fotnoterna eller referenserna innehåller som regel länkar som tar oss direkt till publikationen. Ofta är engelska Wikipedia fylligare, och det är alltid värt att läsa både den svenska och den engelska artikeln. Om man först läst den svenska sidan kan det också vara lättare att förstå vad som står på den engelska sidan.

Överlag är det alltid givande att hålla utkik efter referenser och noter. Om man söker på svenska är det inte ovanligt att man hittar en studentuppsats på svenska när man söker. Då kan referenslistan ge inspiration till forskning att undersöka vidare.

Carrot2

Carrot2 är en sökmotor som visar och organiserar sökningar på ett annat sätt. Det grafiska gränssnittet gör det enkelt att få en överblick över kunskapsläget. Genom att ange sökord kan man ringa in området, och den grafiska presentationen (en så kallad treemap) som syns nedan gör det lätt att se hur man ytterligare kan förfina sin sökträff. Den grafiska presentationen sorterar den stora sökningen i mindre kategorier och föreslår termer som specificerar olika kluster av publikationer. Ju fler publikationer som finns i ett kluster, ju större är just dess ruta i treemap. På detta sätt får man hjälp att förfina sin sökning eftersom man får förslag på områden att titta närmare på. I exemplet nedan kanske jag är mest intresserad av hur specifikt DNA påverkar överlevnaden. Då kan jag välja att klicka på fältet “survive” och får då upp träfflistan för de tre publikationerna. Det är viktigt att komma ihåg att liksom andra sätt att söka som presenteras här kommer sökningen också att ge sökträffar som inte är vetenskapliga. Det är med andra ord alltid viktigt att vara källkritisk! Carrot2 går att använda på svenska men ger då dåliga träffar.

I det här fallet tar den översta träffen oss till en vetenskaplig artikel från 2023. Den andra träffen tar oss till den engelska Wikipediasidan om neandertalare. Ibland innehåller träfflistan en populärvetenskaplig kommentar till en artikel och utifrån det kan vi också gräva djupare. Håll utkik efter populärvetenskapliga beskrivningar av forskning! Det kan hjälpa dig att förstå forskningen bättre och de innehåller ofta en direktlänk till artikeln.

Hur kommer jag åt publikationen jag har hittat?

När man väl identifierat en artikel eller annan publikation man vill läsa behöver man komma åt den. Gå till Google Scholar, sök på titeln och om möjligt vilken tidskrift som publicerat artikeln. Kanske kan du hitta fulltexten på deras hemsida.

Ibland hamnar du på en sida som kräver inloggning – artikeln är bakom betalvägg. I många fall är det möjligt att hitta artikeln ändå. Det beror på att förlag ofta tillåter att en version av artikeln ligger öppet tillgänglig, men det är sällan den versionen är den som är lättast att hitta direkt på nätet. Det kan löna sig att vara lite envis när man letar. Läs gärna faktarutan om versioner.

Men jag fattar ju inte vad det står! Hur gör jag nu då?

Det kan krävas ganska mycket för att förstå vad som står i en vetenskaplig publikation. 

Det finns ett par vägar som underlättar för att ta till sig innehållet i en vetenskaplig text. Ett sätt är att hitta en populärvetenskaplig text om artikeln. En del av dessa är öppet tillgängliga, medan andra ligger bakom betalvägg. Det krävs betydligt mindre om man läser en populärvetenskaplig publikation. 

Ett annat sätt är att använda sig av till exempel Google Translate för att översätta texten. Många vetenskapliga artiklar har ett så kallat abstract där innehållet i artikeln sammanfattas. Börja med att läsa (och kanske översätta) det!

Vi har en snabb och spännande utveckling kring AI-verktyg som, med varierande resultat, kan översätta, sammanfatta och tolka resultat. Om du är nyfiken – testa gärna att använda ett verktyg som Copilot eller ChatGPT för att förstå publikationen bättre. Som bibliotekarie kan du föreslå olika sätt att översätta texter. Du kan också testa olika AI-verktyg för att sammanfatta artikeln. En del AI-verktyg (som exempelvis Consensus och Perplexity) kan redan idag med utgångspunkt i forskningsartiklar svara på frågor, som till exempel ”is salt bad for you”, utifrån den vetenskapliga litteraturen i ämnet. Den här utvecklingen kommer sannolikt att leda till att forskningsresultat blir mer tillgängliga för de som är mindre insatta inom området.

Är det här en publikation jag bör läsa? Lite källkritik

I en senare lektion går vi igenom lite om forskningslitteracitet och den vetenskapliga processen. 

En första indikation på om en källa är läsvärd är om andra har använt sig av forskningen, det vill säga om den är citerad. Det kan man undersöka via de citeringar som listas för publikationen i Google Scholar. Mer ambitiöst – och det kräver en prenumeration – är att se på citeringarna i Web of Science eller Scopus. Ta kontakt med ett lärosätesbibliotek nära dig och fråga om det finns möjlighet att använda tjänsterna på plats hos dem. 

Ett kännetecken för forskning är att forskare är oeniga. För att egentligen kunna dra några slutsatser behöver man förstå forskningsområdet på djupet. Om man är intresserad av det som är mer vedertaget inom ett forskningsområde kan man med fördel läsa första delen av en artikel (som ofta kallas introduction eller background) och se vilka källor man lutar sig på där. De källorna är oftast grundläggande men också äldre.

Folkbibliotek och forskningslitteracitet

Biblioteksanvändaren stöter på utmaningar under sitt livslånga lärande. I ett öppet vetenskapssamhälle blir det viktigt att ha kompetens (litteracitet) att hitta, sovra, förstå och ta till sig det som ligger öppet. 

Med den stora mängden material som finns tillgängligt på internet förskjuts uppgiften. Det är idag mindre svårt att hitta material, men desto svårare att hitta rätt material. Här utmanas bibliotekets traditionella roll: för att kunna hjälpa besökare med deras livslånga lärande blir det allt viktigare att kunna hänvisa, och känna sig trygg med att hänvisa, till material utanför bibliotekets eget bestånd. Den rika mängden material som redan idag är fritt tillgängligt på internet är en välsignelse men kräver kunskap och resurser.

Olika typer av bibliotek är olika vana vid att stötta dess användare i olika situationer och med olika behov. Som biblioteksbesökare är det inte alltid självklart att veta vilket bibliotek man ska vända sig till med vilken fråga. Exempelvis distansstudenter riskerar att falla mellan stolarna eftersom de vänder sig till folkbibliotek med frågor som forskningsbibliotek oftast hanterar. Om personal på folkbibliotek har större forskningslitteracitet har de också förmåga att möta de besökare som har grundläggande forskningslitteracitet och kan då på ett bättre sätt stötta dem i deras livslånga lärande. 

Studenter behöver lära sig att söka i såväl betaldatabaser som i sökmotorer som enbart hittar material som är publicerat open access. Annars finns det en risk att de står utan verktyg när de lämnar högskola och universitet. Även om de fått hjälp att utveckla sökstrategier som inte förutsätter tillgång till betaldatabaser kan de behöva stöd att fräscha upp och vidareutveckla de verktyg som gör att de kan finna vetenskaplig litteratur. Denna lektion har fokuserat på att ge intresserade bibliotekarier underlag till att kunna erbjuda just en sådan uppfräschning. 

Biblioteksväsendet skulle här kunna underlätta för dess användare när de går mellan olika faser i livet. Detta skulle man kunna göra  genom att personalen  har grundläggande förmåga och på det sättet kunna stötta användares forskningslitteracitet och kunna hänvisa till andra bibliotek när de inte själva kan hjälpa dem.

Sammanfattning

I den här lektionen har vi gett tips som gör det lättare att hjälpa en besökare som vill veta hur man hittar vetenskapliga källor. Vi har utgått från hur man kan göra när man inte har tillgång till betaldatabaser – det vill säga, de här tipsen utgår från hur man hittar öppet tillgängliga publikationer. I slutet av lektionen har vi också gått in på en möjlig roll som folkbibliotek kan ta vad gäller forskningslitteracitet.

Diskussionsfråga

Vad behöver vi i personalgruppen för att känna oss trygga med att hänvisa till vetenskapliga artiklar som inte ingår i vårt bestånd?