Aktivt arbete med öppen vetenskap på bibliotek

I denna lektion tar vi steget vidare och ger ett par exempel på vad man kan göra på ett bibliotek om man vill satsa på öppen vetenskap. Den här lektionen kan ge  inspiration till arbetet i personalgruppen om man vill arbeta mer konkret med öppen vetenskap, till exempel i programverksamheten på biblioteket.

Wikipedia som en nyckel till arbetet med öppen vetenskap – skrivarstuga och  #1lib1ref

Skrivarstugor kring Wikipedia känner de flesta till. Grundtanken är enkel – att tillsammans till exempel redigera sidor på Wikipedia. Genom att fokusera inte bara på att förbättra innehållet på Wikipedia, utan även på källornas tillförlitlighet, kan man skapa en förståelse för källornas betydelse. Man kan arbeta tillsammans kring hur man söker och lägger in vetenskapliga belägg för påståenden på svenska och engelska Wikipedia. Ett sådant arbete kommer att bygga kunskap och förståelse för dem som deltar i skrivarstugan, men också för dem som sedan tar del av Wikipediasidan. 

I redigeringsläget på Wikipedia är det enkelt att lägga till källor. Man klickar på symbolen som visar citattecken och får upp rutan ”lägg till en källa”. Ange DOI-länken om du hittar den (den brukar stå på den vetenskapliga artikelns landningssida. De flesta vetenskapliga artiklar har en DOI-länk. Se vidare nedan). Klipper man in DOI i fältet som visas i figuren ovan kommer Wikipedia automatiskt att skapa en referens, vilket gör jobbet mycket enkelt.

På engelskspråkiga Wikipedia finns en bot som crawlar fram open access-versioner av artiklar. Det kommer då att synas som ett öppet grönt hänglås i referenserna till Wikipediaartikeln. En artikel med ett grönt hänglås är alltid öppet tillgänglig. Nedanstående är hämtat från referenslistan på sidan om gnejs på engelska (gneiss).

Hur kan man skapa innovation av öppen vetenskap? Arrangera ett hackaton!

Ett hackaton är ett sätt att arbeta med kreativ problemlösning kring ett ämne. Ursprungligen var hackatons (vilket också framgår av ordets sammansättning: hacking och maraton) av (data)teknisk natur. Idag är betydelsen överförd, och inom biblioteksvärlden har man arrangerat allt från novell-hackatons till databearbetning. Gränsen mellan ett hackaton och en skriarvstuga (editathon) är ibland flytande. 

Syftet bakom ett hackaton kan se annorlunda ut. Ett syfte kan vara att förbättra förmågor och kunnande inom ett område. Centralt är att man på ett hackaton arbetar och inspireras av varandra kring ett givet ämne. 

Ett hackaton kan vara en stor begivenhet med prisutdelning, men det kan också vara ett mer blygsamt arrangemang eller ett tillfälle då biblioteket upplåter plats för externa arrangörer. 

Att arrangera ett hackaton kring öppen vetenskap kan ta sin utgångspunkt i öppna myndighetsdata och hur de skulle kunna användas för att lösa ett angeläget problem. Samtidigt, och inte minst viktigt, bidrar det till att skapa en medvetenhet om öppna myndighetsdata och den resurs de utgör för att skapa en grund för innovation och lärande i samhället.

Att förstå genom att delta: att uppmuntra allmänheten att vara delaktig i forskningsprocessen

Medborgarforskning, ibland även allmänhetens delaktighet i forskningsprocessen, är när icke-akademiker på olika sätt deltar i forskningsprocessen. Vanligast är att man då deltar i insamling av forskningsdata, men man kan även delta genom att vara delaktig i formulerandet av forskningsfrågor eller analys av insamlat material. Ordet ”medborgare” leder tanken lite fel – snarare är det så att man vänder sig till människor som inte är involverade i egenskap av forskare. Ibland är det vem som helst man vill involvera och ibland är det en mycket speciell grupp människor som har erfarenhet eller intresse av ett område. 

Det kan finnas flera syften med att allmänheten deltar i forskningsprocessen. Olika parter får ut olika saker genom att delta. Några vanliga aspekter som brukar lyftas är:

• När allmänheten är delaktig i forskningsprocessen stärks förtroendet och intresset för forskning. Till exempel är ett sätt att öka medvetenheten om miljöförstöring att involvera allmänheten för att riktat samla information om specifika miljöförändringar i deras närmiljö. 
• Allmänhetens delaktighet i forskningsprocessen kan leda till bättre frågeställningar och bättre forskning genom att det omgivande samhällets frågor och resonemang på ett bättre sätt tas till vara i forskningen. 
• Allmänheten kan på olika sätt förbättra insamling eller analys av forskningsmaterial. Lyckas man involvera tillräckligt många kan det leda till betydligt bättre forskningsdata än vad annars hade varit fallet.
• Att delta i ett projekt som har som syfte att stärka allmänhetens delaktighet i forskningsprocessen är också ett tydligt sätt för exempelvis ett bibliotek att göra en satsning och samverka med andra delar av det omgivande samhället.

Inom vissa forskningsområden passar allmänhetens delaktighet bättre än inom andra. I mycket forskning går detta på tvärs med den kontroll man känner att man behöver ha för att dra slutsatser. 

Sammanfattning

I denna lektion har vi gett exempel på hur bibliotek kan arbeta med öppen vetenskap. Svenska bibliotek har erfarenhet av att arbeta med både Wikipedia, allmänhetens delaktighet i forskningsprocessen och hackatons. 

Diskussionsfråga

Lek med tanken att ditt bibliotek ska genomföra en aktivitet kring öppen vetenskap. Är något av de här tre alternativen aktuellt för er? Vad skulle man behöva göra för att arbeta med dem?