En studiecirkel blir till

När vi startade studiecirkeln så var det ett sätt för oss att hantera dessa frågor. Vi ville helt enkelt lära oss om hur AI fungerar, bekanta oss med den nya tekniken och förbereda oss för framtida utveckling.

Den ursprungliga studiecirkeln hölls våren 2024 för anställda på bibliotek i region Kalmar, Blekinge och Kronoberg. Initiativet kom från mig, Vidar Kjerstadius, och det var även jag som höll i studiecirkeln. Den hölls helt digitalt och hade ungefär 20-25 deltagare. Jag kan dock rekommendera en mindre gruppstorlek. Regional biblioteksutveckling bidrog med att sprida information, tillhandahålla mötesportal och hantera anmälningar.

Varför startade vi en studiecirkel och inte en traditionell kurs?

Det finns flera fördelar med att lära sig om AI genom en studiecirkel:

1. Erfarenhetsbaserad kunskap: Det finns ingen exakt mall eller några instruktioner för hur man ska använda tekniken för att få ett vettigt resultat. Det bästa sättet att lära sig om AI är att prova sig fram, att våga experimentera och ställa alla möjliga sorters frågor. På så sätt kan användaren utveckla en fingertoppskänsla för vad som funkar och vad som inte funkar.
2. Tidsbrist: Eftersom vi alla har många andra arbetsuppgifter att genomföra, har vi inte oändligt med tid att lägga på fortbildning. Därför är det viktigt att samarbeta för att effektivisera sitt lärande genom att dela med sig av kunskap i gruppen.
3. Ta tillvara kompetens och engagemang: Det finns gott om kurser om AI och vissa kan vara ganska dyra. Studiecirkelformen är ett sätt att istället ta vara på och dela den kompetens som finns i den egna organisationen eller i det egna länet. Min erfarenhet är också att ny kunskap gör större skillnad i arbetet om initiativet och engagemanget kommer från dem som arbetar med frågan istället för utifrån.

När vi hade bestämt formen började vi bena ut vilka mål vi skulle ha för studiecirkeln.

När vi startade studiecirkeln hade vi följande mål

• Att få grundläggande kunskaper om hur artificiell intelligens fungerar och förstå begrepp relaterade till AI.
• Att känna till och kunna använda olika AI-tjänster.
• Att lära sig prompta effektivare, alltså att skriva tydliga instruktioner för att få en AI-tjänst att göra det du vill. Så kallat Prompt engineering. 
• Att utforska olika användningsområden för hur AI kan användas på folkbibliotek. Vilka praktiska tillämpningar är relevanta för folkbibliotek? Kan det dagliga biblioteksarbetet förenklas med hjälp av AI-verktyg?

Därefter strukturerade vi upp antalet träffar och vad de skulle fokusera på. Ambitionen var att studiecirkeln skulle vara klar på ett halvår. Därför valde vi sex digitala träffar med en träff i månaden där varje träff tog en timme. Efter varje träff var tanken att man på egen hand skulle testa det man lärt sig under själva träffen. För att underlätta detta skapade jag en punktlista med uppgifter som deltagarna skulle testa mellan träffarna. Resultatet uppmanades deltagarna att publicera i en gemensam stängd grupp på sociala medier. 

I vår studiecirkel valde vi följande upplägg

Träff 1: Bakgrund om vad artificiell intelligens är och hur AI-utvecklingen sett ut fram tills nu samt en introduktion av de olika stora språkmodellerna som finns tillgängliga.

Träff 2: Hur man skriver instruktioner, så kallade prompts, och hur man skapar och strukturerar en effektiv prompt. Prompt Engineering med andra ord.

Träff 3: Introduktion till att generera bilder med AI och genomgång av bildskapande verktyg.

Träff 4 och 5: Praktiska demonstrationer av olika AI-tjänster, mestadels gratistjänster men även några betaltjänster, och förslag på hur dessa kan användas på folkbibliotek.

Träff 6: Sammanfattning, utvärdering och framtidsspaning.