Mem, hur ser memkulturen ut idag?Lektion tre

Memkulturen idag är mycket bred och har ett stort fokus på att avsiktligt skapa och återskapa ny kultur på grundval av gammal. Det är en mix och match-kultur som i hög grad drivs av olika gruppers kulturella interna referensramar. 

Så hur hänger detta ihop med ett mem? Ja, en vanlig definition av vad mem är låter så här:

”Ett mem är paketerad information som sprids inuti en kultur” 

Det vill säga: mem är ett kulturellt uttryck som sprids i många former (bild, film, musikklipp, text) och att detta uttryck får en mening i en kontext, för en grupp etc.. En viss grad av förkunskap kan krävas för att tolka ett visst mem vilket är helt normalt då de är att betrakta som kulturella uttryckssätt tillhörande en viss kultur och bärande på specifika kulturella markörer. Om man inte är en del av ölnörderi- eller stickningskulturen saknar man de kulturella referenserna som behövs för att tolka och tyda memet och dess budskap. Dagens definition av mem är helt enkelt helt i linje med vad ett mem faktiskt är ute i vardagen.

Några andra definitionspunkter läggs till den första. Ett mem bör vara:

  • Humoristiskt
  • Transformativt, man tar något existerande och omtolkar det på något sätt. 
  • Spontant
  • Populärt men inte mainstream

Låt oss fördjupa dessa punkter: 

Humoristiskt är ju alltid subjektivt. Många mem i vissa kontexter  är i högsta grad kränkande och upprörande för det stora flertalet men kan uppskattas av medlemmar i den grupp där memet uppstår. detta är till exempel fallet med många rasistiska mem som sprids i den högerextrema sfären. 

Transformativt är själva drivkraften för hela memkulturen så detta följer nästan automatiskt med. Om det inte är transformativt blir det troligtvis ingen spridning. Blir det ingen spridning är det helt enkelt inget mem. 

Spontant är idag inte längre alltid fallet. Vi vet att det sitter gott om människor ute i världen som aktivt livnär sig på att göra nya mem och för dessa är processen allt annat än spontan. Men vi vet också genom de många sidor som håller koll på mem och memkultur, att dessa professionellt skapade mem sällan får de största genomslaget. 

Att mem inte kan vara mainstream, eller åtminstone att de tappar en del av sin skärpa när de blir allmängods, kräver egen rubrik och utredning:

Ett mems livscykel

  1. Ett mem uppstår oftast inte ur tomma luften. Inte sällan är det en reaktion på något som någon annan publicerat. Mem föds sällan i mainstreamkulturen utan är oftare någon form av bildreaktion i en mer obskyr grupp eller tråd på internet. 
  2. Memt upptäcks och sprids sedan i några av de större fora där en ständig diskussion pågår,  exempelvis Reddit. 
  3. När memet når denna nivå av spridning kan det fullt ut ta steget till mainstream och dyka upp i sociala medier – på Twitter, Instagram och Facebook.
  4. Tillspetsat kan man säga att memet är transformativt dött när det väl nått mainstreamkulturen. Det har blivit allmängods och förlorat sin skärpa. Detta hindrar det dock inte från att ändå kunna få betydelse och kan påverka mainstreamkulturen, inte minst som politiskt påtryckningsmedel. 
  5. Inte sällan är det först här och då alldeles för sent  olika grupper och institutioner försöker att använda sig av memet. Det kan vara politiker, komiker på tv eller digitala utbildare för biblioteksanställda och detta faktum i sig själv bekräftar just memets status som dött. 
  6. Inte sällan uppstår det ur mainstreams pinsamma försök att handskas med ett dött mem en eller flera situationer som i sig är roliga och som kan omformas och födas i form av ett nytt mem som kan spridas i mer obskyra kanaler. 

Subkulturer

Inom memkulturen finns det många olika subkulturer och vice versa. Dessa klassificerar mem på många olika sätt. Alla med kunskaper och stort engagemang i ett ämne drivs av en vilja att klassificera och benämna saker. Att hålla koll på alla sorters mem är därför snart lika ogörligt som att ha koll på alla sorters hårdrock.

4Chan

En plattform som vi diskuterade tidigare  i lektion 2: En tripp längs mem-ory lane, är 4chan. Denna plattform har haft en så stor betydelse för memkulturen att den förtjänar ett speciellt omnämnande.

4Chan är ett  bildforum som funnits sedan 2003. Här kan användare ladda upp bilder och diskutera dem i diverse underforum och kategorier. Plattformens servrar har begränsat utrymme och de diskussionstrådar som är populära och har mycket trafik lyfts fram och gamla trådar med få kommentarer raderas. Detta ger upphov till en kultur där snabbt och enkelt många gånger är viktigare än genomarbetat och avancerat. För vem vill lägga timmar på att skapa en avancerad och putsad bild om den raderas före dagens slut för att den inte var het nog?  I denna miljö och i andra liknande fora har mycket av det som vi förknippar med memkulturen idag, vuxit fram. Till saken hör också att 4Chan är ett forum där du postar anonymt och där det är “högt i tak”. Kombinationen innebär givetvis att bland allt kreativt och härligt så finns det också en uppsjö av internets alla avarter: politisk och religiös extremism, sexism, rasism och dylikt. Tänk Flashback men med bildcentrerade diskussioner, så har du en god bild av vad plattformen är. Det finns massor av forum på 4Chan som är hur fina som helst men du är aldrig längre bort än ett klick till material som är kränkande och/eller gränsande till illegalt. 

4Chan har också blivit föremål för debatt/kontrovers på grund av detta. Här har barnpornografi florerat, här har grupper organiserat koordinerade attacker på andra sidor och verksamheter och här har det rasat interna shitposting-krig som gett avtryck på resten av internet. Det är också på 4chan som den numera ökända Qanon-rörelsen föds. Man kan tycka vad man vill om allt detta men det går inte att förneka plattformens betydelse för det som vi idag kallar memkulturen.

Om du loggar in kan du spara dina framsteg och få personligt rekommenderade kurser.

Författare: Christoffer Krämer
Medförfattare: Mélanie Piedoie

Publicerad: 19 januari, 2021