UtrustningLektion åtta

Att utrusta ett makerspace kan kosta alltifrån miljoner till nästan ingenting. Många nya bibliotek runt om i världen har inkluderat ett välutrustat makerspace i byggnaden.

Träfärgade pusselbitar.

Pussel gjort med laserskärare. Fotografi: Mia Olausson, Vaggeryds bibliotek

För de som inte har stora resurser och är tveksamma till hur stort användandet kommer att bli, är det bra att testa i liten skala med några makeraktiviteter. Det är inte nödvändigt med ett särskilt rum eller en plats, det går att börja med ett bord.

Ett makerspace med bokhylla med böcker, och hyllor med diverse material.

Fixoteket i Säter. Fotografi: Lillan Magnusson.

Tips:

  • Börja med att inventera vad biblioteket redan har och som kan användas i ett makerspace.
  • Tips på inköp:
    • Någon eller några mindre robotar som är enkla för barn att programmera. Exempel: Bee Bot, Blue Bot, Ozobot, Dash and Dot
    • En grundsats av olika sorters LEGO-bitar och figurer
    • Micro:bits
    • MakeyMakey
    • Strawbees

Dessa verktyg kostar var för sig inte särskilt mycket. Man behöver ju heller inte köpa in allt på en gång.

När ni testat på några enkla aktiviteter med makerspacets grundutrustning, kan ni utöka sortimentet av verktyg beroende på vilka aktiviteter som efterfrågas eller vad ni vill testa. Facebookgruppen Skaparbibblan är en bra källa till idéer och en bra grupp för att ställa frågor om makerspace.

En 3D-skrivare är inte särskilt dyr idag och finns i de flesta makerspaces. Hör gärna med kollegor på andra bibliotek som har ett makerspace vilket fabrikat de rekommenderar.

Symaskiner, gärna med möjlighet till overlocksöm brukar också finnas. Silhuettmaskiner och möjligheter att trycka på textil är också vanligt förekommande.

Dyrare utrustning som laserskärare och VR-utrustning är större investeringar, men som är mycket användbara. När det gäller laserskärare och 3D-skrivare är det viktigt att ta med miljöaspekten, som till exempel att ordna med ordentligt utsug och filter till laserskäraren och tänka över vilket filament (råmaterial) som ska användas till 3D-skrivaren.

Det bästa med material och utrustning till makerspace är dock att så mycket finns att tillgå gratis. Det kan vara restmaterial som annars skulle kastas eller saker, material och verktyg som användare inte längre behöver och som skänks till makerspace. Mycket utrustning kan dessutom köpas second hand.

Sedan får man inte glömma bort att det också krävs tillgång till ett antal datorer och/eller iPads, beroende på vilka aktiviteter biblioteket erbjuder.

Ekonomi

Ett makerspace kan kosta mycket om det är stort och välutrustat, men i allmänhet erbjuder inte biblioteksmakerspaces samma typ av utrustning som makerspaces som drivs av en förening eller utbildningsanordnare som till exempel ett universitet.

Oberoende av hur stort makerspace som planeras, är det viktigt med en budget. Det kan vara en fördel om makerspacet får ett eget kostnadsställe i verksamhetens budget. Då blir det lättare att följa upp vad makerspacet kostar och vad pengarna räcker till.

Ett tips är att, även om det finns pengar, börja smått. Testa i mindre skala för att sedan utvärdera om satsningen var rätt. Kanske tekniken var för svår att använda, kanske inköpet inte svarade mot behovet. Kolla också först vad ni redan har. En del saker som datorer, iPads, LEGO och annat lekmaterial kanske kan flytta in i makerspace.

Det finns också mycket material och utrustning som inte kostar särskilt mycket pengar eller till och med är gratis.

Biblioteket själv producerar ofta mycket returmaterial (kasserade böcker, papper och kartong som slängs, toarullar med mera). Sedan kan man fråga andra verksamheter inom organisationen eller företag i kommunen om de har något att bidra med.

Många användare kanske gärna delar med sig av sådant de inte behöver längre, men som kan användas i skapande verksamheter – tyg, garn, knappar, skruvar, muttrar och mycket annat.

Mycket utrustning kan köpas begagnat. Kolla vad er huvudman har för regler kring inköp av second hand. Om det är okej, finns här mycket pengar att tjäna.

En kostnad man inte får glömma när det gäller ett makerspace är personalen. Hur många timmar kan befintlig personal lägga i makerspacet? Kan aktiviteterna samköras med annan verksamhet såsom barnverksamhet, arbete för att överbrygga den digitala klyftan eller aktiviteter kopplade till MIK? Kan man få personal till makerspacet genom samarbete med annan verksamhet som till exempel studieförbund eller en förening?

Reflektionsfrågor

  • Vilken typ av utrustning skulle du känna dig mest bekväm med?
  • Vad skulle du helst vilja testa?
  • Om ni redan har en del av de verktyg som nämns i avsnittet – hur skulle du vilja utveckla ert sortiment?

Fundera över vilka ekonomiska möjligheter ni har.

  • Finns det extra medel att söka?
  • Går det att disponera om några konton så att pengar frigörs till makerspacet?
  • Kan ni få ett extra tillskott genom samarbete?
  • Finns det något annat sätt?
Om du loggar in kan du spara dina framsteg och få personligt rekommenderade kurser.

Licenstyp: © Lo Clausson

Författare: Lo Claesson

Publicerad: 2 november, 2020