Makerspace på bibliotek
Det första folkbiblioteksmakerspacet startade i Fayetteville Free Library i New York. Processen att skapa detta makerspace inleddes 2010 och det invigdes 2013. Sedan dess har antalet makerspaces på bibliotek ökat stadigt runt om i världen.
Engelskspråkiga Wikipedia förklarar ett biblioteksmakerspace som en typ av service som bibliotekarier ger besökare. Syftet med ett biblioteksmakerspace är att tillgängliggöra verktyg och teknologi för alla samt att inspirera till ett intresse för vetenskap, teknologi, design och livslångt lärande.
I och med att omvärlden och förutsättningar för olika verksamheter förändras, måste arbetssätt och verktyg också förändras. Digitaliseringen har inneburit nya utmaningar och möjligheter. Biblioteken var i allmänhet tidigt ute när det gällde att använda sig av digital teknik. Biblioteken har också tagit ett stort ansvar för att öka den digitala kompetensen och medvetenheten hos befolkningen.
I ett makerspace finns mer eller mindre avancerade digitala verktyg men också många analoga som ofta används för hantverk och slöjd. Här ges möjligheter att jobba med traditionella verksamheter på nya sätt. Kreativiteten är stor. I till exempel Facebookgruppen Skaparbibblan delar många bibliotek med sig av kreativa idéer och nya sätt att arbeta på med hjälp av makerspace och skapande aktiviteter.
Ett av rummen i Vaggeryds makerspace. Fotografi: Lo Claesson
Makerspaces kan innebära nya möjligheter för biblioteken att bredda utbudet av aktiviteter för barn och unga. Det kan också bli en ingång till bibliotekets övriga utbud för personer som tidigare inte besökt biblioteket.
Ett makerspace uppmuntrar till kreativt tänkande. Det är en förmåga som behövs både i arbetslivet och i det privata och sociala livet.
Exempel på ett par webbsidor för svenska biblioteksmakerspace:
För dig som vill veta mer
Det finns mängder av engelskspråkig litteratur om makerspaces på bibliotek, men hittills bara två böcker utgivna på svenska:
Skaparbibblan (2015) av Lo Claesson, Eleonor Grenholm och Ann Östman
Makerspace i nya banor (2020) av Lo Claesson
Om du vill läsa på engelska rekommenderas denna:
Library Makerspaces. The complete guide. (2017) av Theresa Willingham, Chuck Stevens och Jeroen de Boer
Reflektionsfrågor
- Om ditt bibliotek redan har ett makerspace – vad är syftet? Varför har ni valt just denna inriktning?
- Om ditt bibliotek inte har ett makerspace – hur skulle det passa in i er verksamhet?