Att starta ett makerspaceLektion sju

Att starta makeraktiviteter är inte svårt och kräver inte så mycket. Man kan starta enkelt i liten skala med billigt eller gratis material. Men om aktiviteterna inte bara är tänkta som en engångsföreteelse eller som en happening, krävs lite mer eftertanke och planering. I lektionerna sju till och med nio tas några olika aspekter upp kring att starta och driva ett makerspace, som det är viktigt att tänka på.

Behov

Även om många andra bibliotek har startat ett makerspace eller motsvarande är det viktigt att ta reda på vad det finns för behov hos de potentiella användarna. Ett makerspace bör möta existerande behov, men samtidigt överraska och visa på nya möjligheter.

Vilken typ av behov vill biblioteket fylla? Är det att öka den digitala kunskapen och medvetenheten hos invånarna? Är det tillgång till verktyg? Att locka barn och unga till biblioteket  – eller något annat?

Behövs det ett makerspace just på biblioteket? Finns det redan sådan verksamhet på annat håll i närområdet? I så fall kanske biblioteket ska nischa sig inom något område inom makerspace eller ni kan kanske rentav samarbeta?

En bokhylla med en Arduino robotarm i.

Hylla på Vaggeryds makerspace. Fotografi: Mia Olausson, Vaggeryds bibliotek.

Det finns olika sätt att ta reda på behov. Det har du säkert redan erfarenhet av inom andra områden av er verksamhet. De flesta bibliotek genomför enkäter regelbundet eller har tips- eller önskelådor. Dessa metoder kan vara en bra utgångspunkt för vidare undersökningar och behovsanalys.

Två exempel på hur bibliotek har förarbetat ett makerspace eller skaparbibbla:

En grupp i personalen vid biblioteket i Eslöv berättar:  Biblioteket också ett makerspace – så gjorde vi.

Biblioteket i Örkelljunga fick medel från Svensk Biblioteksförening för att genomföra ett projekt, Biblioteket, en möjliggörare, där skapande makerrelaterade aktiviteter var grunden. De ville undersöka bibliotekets roll som möjliggörare i en delningskultur. Örkelljunga kallar sin verksamhet Skaparbibbla och finns i en lokal i Kulturhuset, men kan enligt Familjen Helsingborgs webbsida “finnas runt om i kommunen där människor vill att den ska finnas. Skaparbibblan kan vara en programmerings-workshop, en stunds pappersvikning, stickningskurs eller tillfälle att bygga lego. Det kan vara lite allt möjligt alltså.”

Örkelljunga biblioteks projektrapport. 

Syfte och inriktning

När ni väl bestämt er för att starta ett makerspace finns det fortfarande många frågor att ta ställning till. Den första är: vilken målgrupp  ska makerspacet vara ämnat för? För alla i kommunen eller de som besöker kommunen? Kanske målgruppen främst är barn och unga, eller vill biblioteket främst attrahera nya användare? Ska biblioteket inrikta sig på ålder eller intressegrupper?

När målgruppen är klar, bör också syftet med verksamheten för målgruppen definieras. Hur förhåller sig syftet med den planerade verksamheten till bibliotekets uppdrag och måldokument? Gör en plan för verksamheten och om det är möjligt, integrera i den övergripande biblioteksplanen.

En bra metod att använda när en ny verksamhet introduceras, är Design Thinking for Libraries. Du hittar en svensk verktygslåda här.

Reflektionsfråga

  • Vilken metod skulle passa för att ta reda på behovet av ett biblioteksmakerspace i din kommun?

Utmaning

Anta att ni kommer fram till att ni vill starta ett makerspace på biblioteket.

Gör en enkel förstudie, där ni analyserar följande:

  • Vad skulle syftet vara med makerspacet?
  • Vilken målgrupp skulle ni främst vända er till?
  • Vilka verksamhetsmål eller övergripande mål i er verksamhet kan ett makerspace kopplas till?
Om du loggar in kan du spara dina framsteg och få personligt rekommenderade kurser.

Licenstyp: © Lo Clausson

Författare: Lo Claesson

Publicerad: 2 november, 2020