Gå direkt till kursmenyn Gå direkt till innehållet

Makerspace på bibliotek

Ett makerspace brukar definieras som en plats där människor möts för att skapa, samarbeta och dela resurser. Makerspaces har utvecklats ur makerrörelsen, som har sina rötter i hantverks- och slöjdtraditionen. Till den traditionella tekniken har också tillförts elektronik och digital teknik.

Makerspaces kan drivas ideellt av en förening eller annan sammanslutning. En del drivs kommunalt på till exempel bibliotek och kulturhus eller inom utbildningssektorn. Även större företag driver ibland makerspaces. Ibland kan ett makerspace kallas fab lab, hackerspace eller något liknande.

Inriktningen på verksamheten i makerspacet beror på syftet med det och på vilka som använder det. En del biblioteksmakerspaces kallas inte makerspaces, utan har andra beteckningar som till exempel skaparbibbla, kreativitek eller fixotek.

Ett makerspace förknippas ofta med en 3D-skrivare. Större makerspaces brukar också ha verktyg som laserskärare och vinylskärare liksom verktyg för snickeri och symaskiner. Utrustning som är vanlig på biblioteksmakerspaces och som är mindre utrymmeskrävande är till exempel programmerbara microkort (arduinos) Micro:bit (en minidator utan skärm som kan köra ett program i taget), MakeyMakey (ett kretskort som kan kopplas till elektriskt ledande föremål) och enkla robotar.

Exempel på aktiviteter i ett biblioteksmakerspace kan vara:

  • 3D-skrivarworkshops
  • programmering med enkla program som Scratch
  •  robotlek
  •  att göra musikinstrument eller joysticks med hjälp av MakeyMakey
  •  lagnings- och reparationsworkshops av olika slag
  •  att trycka på T-shirts
  •  programmering av mikrokontrollkort som arduino
  •  stickkafé.

Aktiviteterna i ett makerspace kan alltså vara mycket olika och rikta sig till både vuxna, ungdomar och barn.

Syfte

Syftet med denna kurs är att ge kunskap om vad ett makerspace är. Kursen ger också exempel på olika argument för hur ett makerspace kan vara ett verktyg för bibliotek att nå sina verksamhetsmål. Du får också tips på hur man startar en makerspaceverksamhet och vad som krävs för att bedriva den. Varje lektion innehåller reflektionsfrågor som du kan fundera över själv eller som ni kan använda i grupp.

Kunskapsmål

Efter genomgången kurs kommer du att

  • veta vad ett makerspace är
  • ha några argument för varför ett makerspace kan vara användbart i biblioteksverksamhet
  • ha kunskap om hur man startar och vad som krävs av ett makerspace.

Upplägg

Kursen består av tio lektioner. Du får en kort beskrivning av makerspace på bibliotek och hur det kan vara ett stöd för olika verksamheter inom biblioteket. Du får också förslag på hur man går till väga om man vill starta ett biblioteksmakerspace och vad som är bra att tänka på. Du kan gå igenom kursen på egen hand, men eftersom den handlar om en verksamhet som är ny för många, kan det vara en fördel att gå igenom kursen i grupp.

Makerspace bygger på en delningskultur, där man delar med sig av sin kunskap och av det man skapat, och som det sedan står någon annan fritt att använda eller utveckla. Precis som Digiteket. Tänk på att Digiteket är en bra plats för att låta andra bibliotek ta del av material som ni producerar – till exempel om etablerande av ert makerspace eller hur ni använder makerspace som ett verktyg för verksamhetsutveckling.

Puffbild: NRCS snow survey workshop in Bozeman, MT. March, 2020. Bozeman, Gallatin County CC0

Kommentarer

Hjälpte detta dig?

Digiteket-redaktionen vill gärna veta mer om hur du har använt kursen.


Fält markerade med * är obligatoriska. Redaktionen granskar kommentarer innan de publiceras. Din e-post kommer inte publiceras.