Vem är avsändaren?Lektion två

Fotot på ovanstående fejknyhet skapades på tjugo minuter med lite photoshop och hittepå. Idag är det helt enkelt relativt lätt att skapa en sajt eller artikel som ser proffsig ut – åtminstone vid en första anblick. Men är innehållet korrekt? Och hur ser adressen till sajten ut?

Falska webbadresser försöker ofta efterlikna välkända företags och organisationers adresser för att lura dig, men kan innehålla extra tecken eller medvetna stavfel, till exempel ”rn” istället för ”m”. Var misstänksam om webbadressen består av till synes slumpmässiga bokstäver eller siffror.

Det är önskvärt att avsändaren är identisk med domännamnet i webbadressen. Till exempel, är den riktiga adressen till Facebook facebook.com. I det här fallet är ”facebook” domännamnet och ”.com” är toppdomänen.

Ett vanligt sätt att luras är att skapa en webbadress under ett annat domännamn, men behålla ett ord som du förmodligen känner igen, till exempel facebook.contact-mail.com. Klickar du på den kommer du inte till Facebook, utan till en bedräglig webbsida.

Två dommännamn visas med förklarande hakparanteser som pekar ut hur man genomskådar ett domännamn. Exempel 1: Facebook.com, där Facebook är domännamn och .com är toppdomännamn. Exempel 2: Facebook.contact-mail.com där Facebook är subdomän, contact-mail är domännamn och .com är topdomän. Det första exemplet har en grön bock som visar att det är en korrekt adress och det andra exemplet har ett rött kryss för att visa att det är en bluffadress.

Eftersom det finns över 1 000 olika toppdomäner är det fullt möjligt för en bedragare att skapa en sajt som är identisk med till exempel Aftonbladets med en annan toppdomän än “.se”. Var därför extra misstänksam om webbadressen använder en toppdomän som du inte känner igen.

Är du ändå osäker bör du kolla  upp domännamnsinnehavaren. Det gör man lätt på Internetstiftelsen för svenska adresser som slutar på toppdomänen .se eller .nu eller whois.com för utländska sajter. Vill du veta mer om hur domännamnssystemet funkar, läs Internetstiftelsens guide till domännamn. 

I sociala medier finns det ytterligare några saker man bör vara vaksam på. Ser kontot väldigt nytt ut? Har det få följare, ett konstigt användarnamn eller en märklig profilbild? Är kontots följare väldigt aktiva? Allt detta kan vara tecken på att det inte finns någon riktig person bakom kontot, och att det används för att förvirra eller sprida fejkade nyheter.

Det finns såklart också de som låtsas vara någon annan på sociala medier. På till exempel Facebook, Twitter och Instagram, är det möjligt för kända personer och organisationer att verifiera sin identitet med en markör, som syns intill användarnamnet. Saknas en sådan markör är det en bra idé att vara lite extra vaksam.

Reflektion

Brukar du reflektera kring domännamnen på de hemsidor du besöker och har du någon kunskap kring hur domännamn fungerar? Vad är till exempel skillnaden mellan .se, .nu och .com?

Om du loggar in kan du spara dina framsteg och få personligt rekommenderade kurser.

Författare: Björn Folbert

Publicerad: 2 augusti, 2019