Källkritik på nätet – adresser, webbplatser och söktjänster

Det finns ett antal metoder och verktyg som du kan använda för att hitta och granska källor på nätet. I det här kapitlet och de två följande hittar du några av dem. Du får bland annat tips på hur du kan ta reda på vem som står bakom en webbsajt, en grundläggande genomgång av hur webb­adresser är uppbyggda och vilken information du kan få ut av dem, hur du granskar och utvärderar webbplatser, använder söktjänster på rätt sätt och vad för slags träffar du får när du söker information via Google eller i flöden i sociala medier. Dessutom får du tips om hur du själv blir en bra källa.

Här är först några tips på hur du kan gå tillväga när du ska arbeta med källor och vara källkritisk.

1. Syfte och sammanhang. Vilken källa du kommer att använda ­beror på vilken uppgift du vill lösa och sammanhanget kommer att hjälpa dig att bedöma källans trovärdighet.
2. Kritisk inställning. En skeptisk hållning är källgranskarens främsta egenskap. Ofta förenklas källkritik till att söka svar på om källan är vad den utger sig för att vara eller inte. Men vid ett källkritiskt arbete ingår även att göra en analys och dra slutsatser kring hur du värderat källan.
3. Kriterier och checklistor. I din källkritiska analys kan du använda de kriteriebegrepp (ovan) och de checklistor som finns i den här guiden.
4. Välj rätt källa. I arbetet med att lära sig värdera källor handlar det om att kunna hitta och använda den mest relevanta källan för den information man vill presentera, publicera eller få belägg för.

Om uppgiften är att ta reda på hur många svenskar som använde mobiltelefoner i Sverige under 2015 är rapporten Svenskarna och internet en naturlig utgångspunkt, men om du vill ta reda på vem som var statsminister i Sverige 1975 är inte rapporten Svenskarna och internet 2015 rätt källa.

Vem äger adressen?

Om du vill veta vem som står som innehavare för ett domännamn använder du tjänsten Whois. Det är en databas över domänregistreringar. Utländska webbadresser, det vill säga dem som inte slutar på .se eller .nu, hittar du på www.whois.com . Svenska webbadresser hittar du på Internetstiftelsen.

En sak som är bra att kunna när det gäller att granska källor på webben är att känna till hur internets adressystem, det så kallade domännamnsystemet (DNS), fungerar. En webbadress kan hjälpa dig att dra slutsatser kring vem som står bakom källan eller den inform­ation du tar del av på webben. Här har vi brutit ned en länk till den plats på webben där du finner information om Internetstiftelsens internet­guider i sina olika beståndsdelar.

Korta ned åt vänster

När du har en länk i din webbläsares adressfält, men inte hittar inform­ation om vem som står bakom sajten kortar du ned länken från höger till vänster:

https://internetstiftelsen.se/kunskap/for-alla/digital-delaktighet/

https://internetstiftelsen.se/kunskap/

https://internetstiftelsen.se/

Genom att korta ner från höger hamnar du på den huvudadress där det kan finnas information om vem som skapat innehållet på den längre adressen (länken, URL:en).

Checklista! Utvärdera webbplatsen

Innan du använder information från en webbplats bör du besvara följande frågor för att värdera den.

• Vem är avsändaren? Finns det en informations- eller kontaktsida som berättar vem eller vilka som står bakom sajten? Finns det andra uppgifter om vem som är avsändare? Hur värderar du kunskaperna du får om avsändaren? Hur påverkar det innehållet? Vem har skapat sajten? Är det en myndighet? En privatperson? Ett lärosäte? Är det en organisation? Är det ett företag? Vilken betydelse har det för hur du värderar innehållet? Värdera och ta ställning.
• Vilket är syftet med webbplatsen? Vill den inform­era? Presentera fakta? Propagera för en åsikt? Sälja något? Underhålla? Har den flera olika syften? Är sajten reklamfinansierad eller inte? Hur påverkas innehållet av vilken sorts webbplats det är? Värdera och ta ställning.
• Vilken är målgruppen? Är innehållet komplicerat eller lätt att förstå? Är texterna välskrivna eller dåligt översatta? Stämmer angivna fakta? Hänvisas det till källor? Finns det något datum som visar när den uppdaterades senast? Fungerar länkarna?
• Kan du få informationen från andra ställen? Vilka ­andra webbplatser eller webbsidor länkar till den sajt du undersöker?

Webbplatser

I arbetet med att kritiskt granska en webbplats behöver du titta på flera saker. Webbplatser är skapade för olika syften. Är det ett material som är statiskt eller är det dynamiskt? Det är vanligt att dela upp webbplatser utifrån vilken typ av material som dominerar. Dynamiska webbplatser ändras regelbundet (ofta dagligen) medan statiska sajter uppdateras mer sällan. Ett annat sätt att kategorisera webbplatser är genom att göra det utifrån webbplatsens huvudsakliga syfte.

Uppslags- och referenswebbplatser

Uppslagsverk på nätet behöver inte baseras på samma förutsättningar som de traditionella uppslagsverken, till exempel Encyclop­ædia Britannica. De kan ha samma ambition som ett traditionellt uppslagsverk, att sammanställa vår gemensamma kunskap, men till skillnad från traditionella uppslagsverk kan alla bidra med innehåll, oavsett om man är expert eller inte. Wikipedia kallar sig den fria encyklopedin och har målsättningen att samla all världens kunskap på ett ställe. Det finns även andra användardrivna uppslagsverk på nätet som samlar kunskaper kring olika specialområden. Användar­drivna uppslagsverk är en bra utgångspunkt, men du behöver ofta söka mer information från andra källor om du inte bara behöver basala fakta. Wikipedia och andra referenswebbplatser är bra på att hänvisa till källor, varför du snabbt kan hitta primärkällor via en uppslagsverkssajt som då är en sekundärkälla.

Söktjänster

En söktjänst är en databas, ett index av webbsidor, bilder, filmer och så vidare, som vi använder för att hitta information. Det är viktigt att vara kritisk även till de verktyg som du använder för att hitta källor på nätet. Företag som Google och andra söktjänster agerar enligt en affärsidé som påverkar sökresultaten. Googles affärsidé är att sälja riktade annonser som är kopplade till ditt sökresultat, ditt beteende och din sökhistorik. Resultatet av en sökning beror på hur väl sajtens innehåll svarar mot det som sökalgoritmen söker på. På Google finns det ingen redaktion som värderar träffarna och tar ställning till om källorna är relevanta, ”bra” eller inte. Det kan vara bra att söka på samma sökord i flera olika söktjänster för att jämföra resultaten. Många gånger ger söktjänster som Google dig svaret på enkla fakta­frågor och fungerar därmed som källan. 

Tips! Titta tillbaka på webbens innehåll

Även om nätets innehåll ständigt förändras kan du gå tillbaka i tiden och kika på innehåll på webben såsom det var från 1996 och framåt. På sajten archive.org finns cirka 150 ­miljarder sparade och sökbara sidor. Sajten ger en intress­ant tillbakablick på webbens historia.

Reflektion

Hur stor medvetenhet kring länkars uppbyggnad (domännamn, underavdelningar et cetera) har du själv och hur stor medvetenhet har de användare som du möter? Vad finns det för poäng med att öka medvetenheten kring hur länkar är strukturerade? Reflektera ensam eller diskutera i gruppen.