Gå direkt till kursmenyn Gå direkt till innehållet

Sammanfattning, metod, avgränsningar, definitioner och litteraturlista

Sammanfattning

Kunskapsöversikten har en bred ansats. Den sammanfattar i första hand forskning i skärningspunkten bibliotek och Wikipedia, men tar också upp ett fåtal biblioteksrelaterade Wikimediaprojekt. Enligt kunskapsöversikten saknas det idag en helhetsbild av hur bibliotekssektorns olika delar närmar sig Wikipedia. Den forskning som finns handlar också ofta om forskningsbibliotek, men mer sällan om skolbibliotek och folkbibliotek. Kunskapsöversikten är tematiskt indelad i följande områden: 

  • Delaktighet och koppling till det demokratiska uppdraget 
  • Kunskapsorganisation
  • Kulturarv 
  • Medie- och informationskunnighet, MIK 
  • Biblioteksrelaterade projekt 

I kunskapsöversikten får vi veta hur Wikipedia och Wikimediarörelsen fungerar, men också exempel på satsningar för att synliggöra underrepresenterade grupper såsom kvinnor och hbtqi-personer. Eftersom Wikipedia har olika språkversioner kan ett språkperspektiv belysa utmaningar för språkversioner på mindre språk och nationella minoritetsspråk. Frågan om representation kan också kopplas ihop med bibliotekens uppdrag att ägna särskild uppmärksamhet åt nationella minoriteter och personer med andra modersmål än svenska. 

Vi får forskningsexempel på hur produktion, citering och klassifikation kan se ut i Wikipedia och hur det relaterar till bibliotekens kunskapsorganisation. Det överlappar hur informationen är organiserad på Wikipedia med hur den är organiserad på bibliotek. Men till skillnad från traditionella bibliotekskataloger och uppslagsverk är ett utmärkande drag för Wikipedia att det går att se all redigeringshistorik. Detta bjuder in till källkritisk granskning på ett helt annat sätt. Översatt till bibliotek skulle en sådan kunskapsorganisation kunna innebära att det går att göra historiska granskningar, till exempel av förändringar i klassifikation. Genrer och ämnesord, men också möjligheter med länkade bibliotekskataloger, är andra infallsvinklar som är relevanta utifrån bibliotekens uppdrag. Bibliotekariers kunskap om exempelvis metadata kan också ses som en förutsättning i vissa typer av Wikipediaprojekt. 

För folkbibliotek kan digital kunnighet, kunskap om informationssamhället och delande av lokalt kulturarv vara ingångar för att arbeta med eller använda sig av Wikipedia. För forskningsbibliotek kan bland annat nya sätt att engagera allmänheten, publicering och länkad öppen data bli potentiella samarbeten. Det finns också exempel på hur Wikipedia varit ett sätt att synliggöra kulturinstitutioners samlingar och verksamhet så att dessa blir användbara och nåbara för fler. 

Kunskapsöversikten lyfter även fram hur bibliotekarier använder eller integrerar Wikipedia i lärandesituationer om medie- och informationskunnighet, däribland källkritik, desinformation och misinformation. Redigeringshistoriken och kravet på källor är här hjälpsamma verktyg för att kritiskt granska och värdera informationen som finns på Wikipedia. Några praktiska tillämpningar i biblioteksverksamheter är undervisning i skol- och universitetsbibliotek. Biblioteks- och informationsvetenskaplig forskning om MIK och Wikipedia belyser framför allt plattformen som en egen informationsdomän, och mer sällan kopplingen till just bibliotek. 

Wikipedia används av människor för översiktlig läsning om kultur och underhållning, men också för att hitta hälsoinformation och juridisk information. I ett exempel om studenters tillit till Wikipedia så visade det sig att studenterna regelbundet använde Wikipedia både i studierna och på fritiden, men att de sällan redigerade även om de upptäckte något ofullständigt. 

I kunskapsöversikten får vi också ett antal exempel på hur ett bibliotek kan komma igång med Wikipedia. Detta genom att vi blir presenterade för projekt och kampanjer som ägt rum i eller i samarbete med bibliotek. Bland dessa märks att arrangera skrivstuga, delta i/haka på kampanjen #1lib1ref eller skaffa en Wikimedian-in-residence, WiR. En WiR är en wikimedian (alltså någon som redigerar på Wikipedia) som arbetar inom en specifik organisation. 36 av 171 WiR har hittills varit placerade i biblioteksverksamheter runtom i världen. Kampanjen Every Book Its Reader är ett biblioteksinitiativ som syftar till att utöka informationen om böcker, litterära verk och muntligt överförda/traderade berättelser på Wikipedia. Detta för att gynna yrkesgrupper som arbetar med litteratur. 

Vi får också förslag på fortsatt arbete med Wikipedia och vilka kunskapsluckor som kan undersökas vidare. Bland dessa finns att kika på effekter av kampanjer, WiR-projekt och skrivstugor. Det föreslås också nordisk forskning på området Wikipedia såväl som Wikipedia och bibliotek utifrån att de nordiska språkversionerna är olika stora och har olika aktiva användargrupper. Även användare av och medskapare till Wikipedia är ett outforskat forskningsområde. Därtill vore det intressant att se om Wikipedia kan användas för att sammanföra bibliotek, kulturarvsinstitutioner och medborgarforskare. 

I och med mängden initiativ som ändå finns i biblioteks- och kulturarvssektorn väcker kunskapsöversikten avslutningsvis frågan om det inte därför också finns utrymme för ett mera strategiskt arbete med Wikipedia.

Kursen innehåller också förslag på hur du kan arbeta vidare med Wikipedia och vilka kunskapsluckor som finns att undersöka vidare. 

Metod och avgränsningar

Denna kunskapsöversikt sammanfattar framför allt forskning som gjorts på området bibliotek och Wikipedia. Huvudsakligen rör forskningen uppslagsverket Wikipedia, men även andra Wikimediaplattformar (som Wikimedia Commons och Wikidata) dyker upp. Rapportförfattaren har gjort en poäng av att söka brett efter forskning och därför försökt röra sig utanför de lingvistiska gränser hon behärskar. Att med hjälp av internet kunna översätta skrifter på vitt skilda språk öppnar också nya kunskapsdörrar, även om det också ställer högre krav på tolkning, värdering och källkritik. 

Informationssökningen har skett i följande kanaler:

  • Allmänna bibliotekssökfunktioner (som söker i flera kataloger och databaser samtidigt) med sökfrasen ”(wikipedia OR wikimedia) AND librar*” och avgränsning peer review.
  • Databaser för biblioteks- och informationsvetenskap (LISA, LISTA) med sökfrasen ”(wikipedia OR wikimedia) AND librar*” och avgränsning peer review.
  • DiVA (digitala vetenskapliga arkivet) som täcker en mycket stor del av den forskning som framställs vid svenska lärosäten, kulturarvsinstitutioner och myndigheter. Avancerad sökning – Forskningspublikationer med sökfrasen ”wikipedia”.
  • Konferensprogrammet till WikiLibCon22 och referenser från presentationerna där.

Urvalet av forskning i kunskapsöversikten har fokuserat på de senaste tio åren för att det ska vara aktuellt och användbart för dig som vill använda kunskapsöversikten som ett verktyg för att börja arbeta med Wikipedia. Det finns mycket skrivet på ämnet och det har varit omöjligt att läsa allt, så denna översikt presenterar ett axplock utifrån de övergripande teman som kunde skönjas i urvalet. 

Kunskapsöversikten är inte en sammanställning över biblioteksrelaterade Wikimedia-projekt. Sett till helheten är det endast ett fåtal projekt som tas upp för att belysa vad, hur och varför bibliotek kan jobba med Wikipedia. Detta är inte heller en systematisk forskningsöversikt över bibliotek och Wikipedia utan ett bredare anslag har prioriterats framför att redogöra för ett enskilt fenomen (till exempel skrivstugor på bibliotek). Kunskapsöversikten ger en bred översikt av området Wikipedia och bibliotek, men den är inte komplett.

Definitioner

Med bibliotek avses i denna översikt de institutioner som är en del av det allmänna biblioteksväsendet. I det fall en särskild bibliotekstyp avses anges det i texten eller av kontexten. Merparten av forskningen rör dock folkbibliotek och högskolebibliotek. 

Med kulturarvsinstitutionerna avses i denna översikt de institutioner som på engelska och i internationella Wikipediasammanhang kallas GLAM (Galleries Libraries Archives Museums). På svenska används ibland ABM-sektorn, men det finns ingen begreppslig konsensus kring vilket uttryck som är mest lämpligt. Därför används här kulturarvsinstitutioner eftersom namnet i sig tydligare beskriver deras verksamhet. 

Med Wikipedia avses oftast uppslagsverket, men ibland används det också som paraplybegrepp för andra Wikimediaprojekt, till exempel i uttryck som ”biblioteksarbete med Wikipedia”. I konkreta exempel anges specifikt vilken Wikimediaplattform som menas (till exempel Wikimedia Commons). Även om Wikimedia är vad som snarare kan beskrivas som ett paraplybegrepp (läs mer om detta i lektion 2 om Wikipedias kunskapsorganisation) så är Wikipedia ett mer välkänt begrepp och den Wikimediaplattform som oftast används och åsyftas.

Litteraturlista

Litteraturlistan hittar du här.