Gå direkt till kursmenyn Gå direkt till innehållet

”Källa på det?” – Wikipedia och MIK

I detta avsnitt tas forskning som rör hur bibliotekarier använder eller integrerar Wikipedia i bildning om medie- och informationskunnighet, MIK, upp. Inom detta område ryms bland annat källkritik, desinformation och missinformation. Det finns en seglivad föreställning om att om vem som helst kan redigera kan också vad som helst finnas i uppslagsverket (vilket är delvis sant) vilket innebär att Wikipedia är opålitligt. Samtidigt finns det många wikipedianer som ägnar sig åt att hålla uppslagsverket relevant och korrekt vilket fungerar som en kvalitetsgranskning av innehållet. Därtill är redigeringshistoriken och kravet på källhänvisningar hjälpsamma verktyg för att kritiskt granska och värdera informationen som finns på Wikipedia. 

Den biblioteks- och informationsvetenskapliga forskning som finns om MIK och Wikimedia (i synnerhet Wikipedia) belyser framför allt fenomenet, strukturen och webbplatserna som egna informationsdomäner, men mer sällan kopplingen till bibliotek (se till exempel bokkapitlet Wikipedia and Wikis av Jutta Haider och Olof Sundin). I detta avsnitt ligger fokus framför allt på forskning kring praktiska tillämpningar i biblioteksverksamheter om MIK och Wikimedia.

Fakta och källkritik

Den forskning som finns på detta område rör framför allt undervisning i skolor och på universitet. I de senare fallen finns det många exempel på universitetsbibliotek som arbetar med Wikipedia för att undervisa studenter om källor, källkritik och kunskapsproduktion. Ett undantag är en tjeckisk studie från 2013 som granskade bruket av Wikipediakällor i svaren i en allmän virtuell folkbiblioteksfrågelåda. Studien visar att hänvisningarna till Wikipedia kontinuerligt ökar, vilket indikerar att det inte bara är allmänheten som använder Wikipedia som källa utan även bibliotekarier och informationsspecialister.

I ett forskningsbiblioteksexempel från University of Hawaii användes Wikipediaredigering i den medicinska utbildningen för att undersöka om förstaårsstudenters effektiva redigerande ökade deras informationskunnighet och förmågor till livslångt lärande, och hur de såg på sitt sociala ansvar i samband med detta. Studien visade att studenterna skattade sin informationskunnighet och sitt sociala ansvar högre efter att ha deltagit i studien. I en annan studie från University of Kansas användes Wikipedia för att lära ut hur referentgranskningsprocessen (scholarly peer review process) går till. Studenterna fick granska varandras artiklar innan de lades upp på Wikipedia och därför fick de också lära sig om hur Wikipedia kunde användas för vetenskaplig kommunikation.

I en essä från 2023 lyfts frågan om hur AI-verktyg kan påverka innehåll och engagemang i Wikipedia. Hämtandet av information från Wikipedias öppna data leder förvisso till att informationen sprids men också att människor i mindre utsträckning hittar till själva Wikimediaplattformen och kanske inte ens vet att det är från Wikipedia informationen kommer. Detta skapar en sårbarhet i Wikipedias neutrala ansats eftersom AI-verktygets urval av fakta tar information ur sin uppslagsverks-kontext.

Desinformation och missinformation

Desinformation och missinformation är komplexa begrepp (en intressant diskussion av definitionerna finns i en artikel av Hilda Ruokolainen och Gunilla Widén) men i denna översikt definieras för enkelhets skull desinformation som avsiktligt falsk eller vilseledande information och missinformation som oavsiktligt falsk eller vilseledande information.

Fresno States universitetsbibliotek skapade ett escape room (rymningsspel) för studenterna där de på temat Donald Trump fick lösa flera informationskunnighetsuppgifter som att komma in på Trumps Wikipediasida, faktakolla Trumps tweets och jämföra och analysera falska nyheter med nyhetsdatabaser. Rymningsspel som pedagogiskt grepp har också använts i Umeå kommuns Teknikjakten och av finländska public service-bolaget Yle för att lära ut om falska nyheter. Yle har också publicerat ett rymningsspel online på samma tema, Trollbunkern

I det förstnämnda exemplet skapas förståelse för hur Wikipedia skulle kunna användas för att sprida falsk information eller undanhålla information, och övriga exempel på rymningsspel visar att de fungerar för andra målgrupper (till exempel barn och tonåringar). Ett Wikipediatema skulle alltså gå att väva in i ett övergripande MIK-uppdrag. 

Även om engelska Wikipedia ofta åtgärdar uppenbara fel och spam snabbt så är det intressant att fundera över hur snabbt mindre språkversioner kan åtgärda eventuell falsk information och vad detta kan betyda i kontexten svenska Wikipedia. Ett exempel på information som faller mellan granskningsstolarna är från 2020 då flera Reddit-användare uppmärksammade att många artiklar på skotskspråkiga Wikipedia var skrivna på dålig lågskotska och det visade sig bero på att de var skrivna av en amerikansk tonåring. Hen hade skrivit över 23 000 artiklar, vilket motsvarade en tredjedel av skotska Wikipedia. Ett annat exempel är den kinesiska kvinna som ägnade åratal åt att skriva falska artiklar om Rysslands medeltidshistoria på kinesiska Wikipedia.1Kinesiska Wikipedia har varit blockerat i Fastlandskina sedan 2015, men är ändå en av de största språkversionerna tack vare wikipedianer i bl.a. Taiwan, Hong Kong, Macao och den kinesiska diasporan. Falsifieringen upptäcktes av en slump och det visade sig att många av källorna till de välskrivna artiklarna inte existerade (något som för tankarna till källor skapade av chattbotar som ChatGPT).

Användarnas uppfattningar

I en systematisk forskningsöversikt från 2014 om Wikipedias läsare kommer författaren fram till att Wikipedia inte bara används för översiktlig läsning om kultur och underhållning utan också för att hitta hälsoinformation och juridisk information. Enligt översikten används uppslagsverket ofta av forskare, bibliotekarier (framför allt på universitetsbibliotek) och studenter, och är en viktig tillgång för att undervisa i digital litteracitet. Ett exempel som tas upp i studien är att journalister tenderar att lita mindre på Wikipedia än till exempel forskare och bibliotekarier. Artikelförfattarna föreslår att detta kan bero på att informationen journalister söker handlar om aktuella händelser, där artiklarna uppdateras ofta både med ny information och rättning av fel.

Ett mer detaljerat exempel om tilliten till Wikipedia finns i en studie från universitetet i Punjab om studenters tillit till informationen på Wikipedia. I studien visade det sig att de flesta av studenterna som svarat på enkäten använde information från Wikipedia regelbundet både för studier och fritidsintressen och att de oftast inte redigerade eller lade till något innehåll i artiklarna, även om de noterat att innehållet var ofullständigt. Tilliten till objektiviteten på Wikipedia var hög hos studenterna, medan de hade mindre tillit till informationens korrekthet.