Gå direkt till kursmenyn Gå direkt till innehållet

Hur kan du komma igång med Wikipedia?

Som föregående avsnitt visar så finns det ett aktivt arbete med Wikipedia på många bibliotek. Men hur kan du och din verksamhet komma igång? I detta avsnitt ges exempel på projekt och kampanjer som ägt rum i eller i samarbete med bibliotek. Exemplen är i olika omfattning så om du vill slå på stort kan du börja med en skrivstuga, om du däremot vill börja med att prova på själv så kan du haka på #1lib1ref-kampanjen, och om ditt bibliotek redan har arbetat med Wikipedia så kanske en Wikimedian-in-residence är nästa steg.

Skrivstugor (edit-a-thons)

Skrivstugor, eller edit-a-thons på engelska, är en digital eller fysisk träff där personer möts för att skriva Wikipediaartiklar, lägga till referenser eller på andra sätt arbeta med Wikimediaplattformarna. Skrivstugorna följer oftast en tydlig modell och det finns mallar och dokumentation för att du enkelt ska kunna komma igång. 

Med utgångspunkten att skrivstugor är en unik och användbar möjlighet för kulturarvsinstitutioner att engagera nya och gamla användare så utreder en bibliotekarie vid University of Waterloo Library i Kanada frågor om logistiska, etiska och kompetensutvecklingsutmaningar i samband med evenemangen – vad behövs för att anordna en framgångsrik skrivstuga? Hur kan arrangörer föregå med gott exempel för att engagera volontärer? Vilka färdigheter får arrangörer och deltagare med sig genom att anordna och delta i skrivstugor?

Det finns många exempel på skrivstugor på bibliotek och kulturarvsinstitutioner och en hel del publicerad forskning som redogör för hur de gått till väga och vilka resultat de nått. I en pilotstudie vid Museum für Naturkunde i Berlin gjordes interna samlingsdata tillgängliga via Wikidata och allmänheten bjöds även in att vid edit-a-thons lägga till och berika informationen i databasen. En slutsats från studien var att metoden var bra för att uppmärksamma ”hidden champions”: kvinnliga forskare och lokala samlare. I ett annat fall använde forskare med koppling till globala kampanjen Whose Knowledge? (vars syfte är att föra fram kunskap från marginaliserade grupper på internet, inklusive Wikipedia) skrivstugor som pedagogisk metod för erfarenhetsbaserat lärande om luckor, utelämnande och misrepresentation på Wikipedia. 

En intervjustudie med tretton arrangörer av skrivstugor visar att skälen till att arrangera går bortom att lägga till material och nya skribenter och att individers och organisationers värderingar spelar in, till exempel att främja medie- och informationskunnighet och att bygga relationer med omgivningen.

Kampanjer

Inom Wikimediarörelsen finns ett antal kampanjer som syftar till att engagera fler i Wikipedia. #1lib1ref-kampanjen (one librarian, one reference) skapades av Wikipedia Library för att intressera bibliotekarier (och i förlängningen deras användare) för Wikipedia genom att uppmuntra dem att leta efter pålitliga källor till artiklar där påståenden taggats med ”källa behövs”. En utgångspunkt för kampanjen är att bibliotekarier och Wikipedia har mycket gemensamt, till exempel en strävan efter fri kunskap, och dessutom antas de ha god kunskap om hur tillförlitliga källor hittas. Kampanjen äger rum två gånger om året, 15 januari till 5 februari samt 15 maj till 5 juni, och är öppen för alla. Den lanserades 2016 i samband med Wikipedias 15-årsdag. 

En annan kampanj är Wiki Loves Monuments, en fototävling som syftar till att berika Wikimedia Commons med bilder på framför allt minnesmärken. I Sverige anordnas tävlingen av Wikimedia Sverige under september månad och en vinnare går vidare till den internationella finalen. Den större vinsten kan dock anses vara att den kulturella allmänningen berikas med fotografier med fri licens som kan återanvändas i olika sammanhang. 

WikiGap är en kampanj med syftet att öka den kvinnliga representationen på Wikipedia genom att skriva fler Wikipediaartiklar om kvinnor. Kampanjen initierades av Wikimedia Sverige och Utrikesdepartementet 2018 som ”ett sätt att kombinera den för allmänheten viktiga kunskapskällan Wikipedia med den svenska regeringens uttalade feministiska utrikespolitik” och gick ut på att ”svenska ambassader […] anordnade skrivstugor tillsammans med en lokal Wikimediagrupp och en ytterligare samarbetspart, dit deltagarna kom för att redigera Wikipedia”. Liknande kampanjer som också syftar till att minska glappet i representationen mellan kvinnor och män på Wikipedia är Wiki Loves Women, #VisibleWikiWomen och Wiki4Women.

Kampanjen Every Book Its Reader lanserades i april 2023 och syftar till att utöka informationen om böcker, litterära verk och muntligt traderade berättelser på Wikimediaplattformarna. Kampanjnamnet kommer från Ranganathans tredje bibliotekslag (”för varje bok, en läsare”). Att Wikipedia har bra information om böcker menar kampanjens initiativtagare också gynnar de yrkesgrupper som arbetar med litteratur (bibliotekarier, författare, översättare, förlag med flera).

Wikimedian-in-residence

En vanligt förekommande Wikimediasatsning på bibliotek och kulturarvsinstitutioner är att ha en Wikimedian-in-residence (WiR), vilket av Wikimedia Outreach beskrivs som wikimedianer som arbetar inom en organisation, antingen mot finansiell kompensation eller som volontär. Den första WiR fanns på British Museum 2010 och därefter har ytterligare 170 WiR tagit plats i olika organisationer.

I Sverige hade Riksantikvarieämbetet två WiR 2012 som arbetade med att undervisa personalen om Wikimedia samt att utveckla tekniska lösningar för att kopplas ihop Wikipedia och Wikimedia Commons med K-samsök. Internetmuseum har sedan 2017 en WiR som utökar artiklar, utbildar anställda inom Wikipedia och bland annat anordnar skrivstugor och tävlingar. Andra svenska WiR har funnits på Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU), Musikverket och Statens museer för världskultur. Det enda svenska biblioteksexemplet är Biblioteksutveckling Sörmland och Sörmlands museum som gemensamt anlitade en WiR på halvtid under sex månader för att fördjupa institutionernas arbete med Wikimediaplattformarna. Utöver att göra detta visar projektet också på hur samarbete mellan kulturarvsinstitutioner kan organiseras. 

En nordisk utblick visar att Finlands nationalarkiv, Danmarks nationalmuseum och Danmarks nationalbibliotek har haft WiR i verksamheten under kortare perioder. 36 av 171 WiR i Wikimedia Outreach:s sammanställning har varit placerade i biblioteksverksamheter. 

Blickar vi ut i världen så har Bodleian Libraries i Oxford samarbetat med Wikimedia UK för att 2015 anställa en WiR för att engagera personal, allmänhet och forskare i att bidra till Wikimedia, främst med utgångspunkt i bibliotekens samlingar. Anställningen finansierades av Wikimedia UK. I Italien hade Central Institute for Archives (ICAR) och Wikimedia Italia ett samarbetsprojekt mellan 2017 och 2018. Projektets syfte var att med hjälp av en WiR hitta samarbetsytor och ändra attityderna hos arkivarier gentemot Wikimedia för att kunna utöka bidragande till och samverkan med Wikimedia. Öppen vetenskap-paradigmet var en bidragande faktor till projektets framgång. I Italien har också Biblioteca Europea di Informazione e Cultura arbetat kontinuerligt med en WiR sedan 2015 och i en artikel sammanställs praktiska råd om hur bibliotek kan planera för en WiR och vilka aktiviteter en WiR kan ägna sig åt. 

Grundläggande utmaningar för ett bibliotek som vill ha en WiR är dels finansiering, dels att planera det som ska utföras av denna (exempel visar på en bredd av sysslor såsom teknisk utveckling, undervisning, kommunikation och tillgängliggörande av digitala samlingar). En inneboende kritik mot WiR kan vara att avlöna en person för ett arbete som vanligtvis utförs av volontärer.