Gå direkt till kursmenyn Gå direkt till innehållet

En öppen framtid – kunskapsluckor och framåtblickar

Denna kunskapsöversikt visar att biblioteken och Wikipedia inte bara har gemensamma idéer utan även att det finns en hel del likartad verksamhet. Kunskapsöversikten ger flera exempel på verksamheter som sker i skärningspunkten mellan bibliotek och Wikipedia. 

Det kan vara ett sätt att ta sig an det demokratiska uppdraget, till exempel genom att lyfta underrepresenterade grupper både som användare och i artikelinnehållet. Wikipedias kunskapsorganisation är intressant både som jämförelse med bibliotekens dito, men också som en kanal för att nå ut med bibliotekens samlingar. Wikipedia kan användas för att bevara, synliggöra och göra människor delaktiga i det gemensamma kulturarvet. Som resurs för bildning inom medie- och informationskunnighet (MIK) är uppslagsverket Wikipedia mycket användbart eftersom det går att följa kunskapen från ax till limpa och ställa relevanta frågor under tiden. De kampanjer och aktiviteter som genomförs med Wikipediatema skapar inte bara engagemang i Wikimediaplattformarna utan också ett socialt sammanhang där användare får samlas och utbyta kunskap med varandra.

Frågetecken att utforska

Kunskapsläget kring denna verksamhet är långt ifrån fullständigt. Det finns många fallstudier, men det kunde också vara användbart med övergripande sammanfattningar av hur kampanjer, Wikimedians-in-residence och skrivstugor fallit ut. Det kunde också vara intressant med forskning om skrivstugor för att se vilka målgrupper de når, om de fyller en större funktion som lärprocess eller som ett textproducerande forum och om vilket genomslag de får på lång sikt. Överlag saknas helhetsbilder över hur bibliotekssektorns olika delar närmar sig Wikipedia, vilket gör att enskilda initiativ får representera hur detta går till. Forskningen som finns handlar ofta om forskningsbibliotek medan skolbibliotek och folkbibliotek lyser med sin frånvaro.

Det finns också ett stort behov av nordisk forskning på området, både om Wikipedia i allmänhet och om Wikipedia och bibliotek. De nordiska språkversionerna av Wikipedia är olika stora och har olika aktivitetsnivå i respektive användargrupper – hur kommer det sig? Varför får Wikipedia olika stort genomslag i olika språkliga sammanhang och kan biblioteken påverka detta?

Trots att det finns användarstudier med i denna kunskapsöversikt verkar Wikipediaanvändarna – i synnerhet de som inte identifierar sig som wikipedianer – vara ett tämligen outforskat område. Hur använder de som arbetar med information på olika sätt (till exempel journalister, bibliotekarier, studerande) Wikipedia och skiljer de sig från andra användare? Nås de av kampanjerna som anordnas? Deltar de själva?

Sett till mängden initiativ som ändå finns i biblioteks- och kulturarvssektorerna så går det att fråga sig om det finns utrymme för ett mer strategiskt arbete med Wikipedia. Digitekets temasida om Wikipedia är en användbar resurs och det vore intressant att veta hur den används samt om den kan ligga till grund för ett inkluderande av Wikipedia i bibliotekens styrdokument och bibliotekarieutbildningarnas kursplaner. Det vore också intressant att se om Wikimediaplattformarna kan användas för att sammanföra bibliotek, kulturarvsinstitutioner och medborgarforskare.