Gå direkt till kursmenyn Gå direkt till innehållet

Att minnas tillsammans – Wikipedia och kulturarvet

I det här avsnittet presenteras forskning som handlar om hur bibliotek och andra kulturarvsinstitutioner använt sig av eller resonerat kring Wikimediaprojekten. 

En ingång till möjligheter för Wikipedia och folkbibliotek eller forskningsbibliotek att samverka är IFLA:s och Wikipedia Librarys gemensamma diskussionsrapporter.1The Wikipedia Library är ett internationellt projekt finansierat av Wikimedia Foundation som syftar till att ge alla wikipedianer tillgång till biblioteksresurser så att de kan leta efter och få tillgång till källor till artiklar de skriver. För folkbibliotek nämns digital kunnighet, kunskap om informationssamhället och delande av lokalt kulturarv som viktiga möjligheter och rapporten understryker vikten av denna funktion särskilt i länder där bibliotek utgör en viktig plats för tillgång till digital information och där resurser saknas för att investera i egna digitala verktyg. För forskningsbibliotek nämns crowdsourcing, nya sätt att nå ut till och engagera allmänheten, skrivande, projektledning, publicering och länkad öppen data som potentiella samarbeten

Synliggörande av samlingar och verksamhet

I ett nyzeeländskt projekt, Critter of the Week, har museisamlingar använts för att dela med en bredare publik. En artikel som beskriver projektet noterar att Wikimedia Commons är en möjlighet i synnerhet för naturhistoriska samlingar som inte har samma upphovsrättsliga problematik som andra typer av museer kan ha. Möjligheterna med Wikimediaplattformarna är stora men artikelförfattaren menar också att Wikimediarörelsens arbetssätt intuitivt kan kännas tvärtemot hur kulturarvsinstitutioner vanligtvis arbetar, till exempel att samarbeta med amatörer, att publicera inkomplett och ofärdigt material utanför de egna kanalerna och att göra avkall på auktoritetsrollen. 

En studie av hur konstverk i Wikimedia Commons används i engelska Wikipediaartiklar kommer fram till att endast 3 % av konstverken används som illustrationer men att de som används gör det i kontexter bortom konstrelaterade ämnen, till exempel för att skildra historiska skeenden, vetenskap, geografi och som alternativ till fotografier. En av slutsatserna från studien är att Wikipedia kan vara en viktig kommunikationskanal för museer och att konstverken når en större publik på Wikipedia jämfört med fysiska museibesök. 

Att använda Wikipedia för crowdsourcing kan vara ett sätt att förbättra digitaliserade samlingar. National Library of Scotland använde sig av Wikisource för att låta personalen rätta OCR-skanningen av skotska chapbooks som de hade i sitt digitala bibliotek och resultatet exporterades sedan tillbaka till det digitala biblioteket.2En chapbook är ett småtryck i form av exempelvis ett häfte, ett vikt ark eller en mindre och tunnare häftad eller trådbunden bok.

Bevarande av kulturarv

Flera kulturarvsinstitutioner har använt Wikimediaplattformar som Wikidata, Wikimedia Commons och Wikisource för att tillgängliggöra och bevara digitaliserade objekt ur sina samlingar. I följande avsnitt följer några exempel på detta. Projekten motiveras av olika faktorer: material som annars inte skulle varit tillgängligt alls eller material som skulle varit svårt att få tillgång till (till exempel endast genom att besöka kulturarvsinstitutionen ifråga fysiskt, material som tidigare varit skyddat av upphovsrätten och material som bedöms ha ett stort intresse för allmänheten och därför bör göras mer synligt).

I Schweiz arbetar stiftelsen Swiss Foundation Public Domain och Wikimedia Schweiz med att digitalisera och tillgängliggöra grammofoninspelningar och andra ljudinspelningar som övergått till den kulturella allmänningen (det vill säga verk där upphovsrätten slutat gälla). Biblioteca del Congreso Nacional de Chile samarbetade med chilenska wikimedianer för att publicera dokument som tidigare inte varit tillgängliga för allmänheten, bland annat Enciclopedia Chilena (ett nationalencyklopediprojekt som avstannade efter militärkuppen 1973) och dokument kring tiden från nationalstatens grundande på 1830-talet. 

British Library samarbetade med Wikisource för att digitalisera dokument ur sina sydasiatiska samlingar i projektet Two Centuries of Indian Print. Över 2000 dokument på bengaliska, syloti, assamesiska och urdu har gjorts tillgängliga och Wikisource valdes som plattform för projektet för att kunna involvera och samarbeta med de bengaliska och indiska Wikimediarörelserna. Ett annat exempel är balinesiska palmbladsmanuskript: merparten av det balinesiska skriftliga kulturarvet finns på palmblad och många av dessa digitaliserades av Internet Archive 2011. Många av de digitaliserade manuskripten har transkriberats och katalogiserats i Wikisource och Wikidata.32Ett exempel från balinesiska Wikisource (med delvis översättning till engelska) är ”Awig Awig Desa Silanjaya.