Gå direkt till kursmenyn Gå direkt till innehållet

“Alla kan redigera!” – Wikipedia och delaktighet

Hur kan vi som bibliotek och andra institutioner förhålla oss till denna komplexa, globala och sociala struktur och kan den utgöra ett hinder? Vilket ansvar har vi gentemot våra användare när vi lotsar in dem i detta sammanhang? Det här avsnittet beskriver vad Wikipedia är och hur Wikimediarörelsen ser ut. Avsnittet kopplar också ihop Wikipedia med det allmänna biblioteksväsendets verksamhet och uppdrag.

Vad är Wikipedia?

En wiki (från hawaiiska wiki, ’snabb’) är ”en webbplats där sidorna enkelt och snabbt kan redigeras av besökarna själva via ett webbgränssnitt. Ändringar publiceras omedelbart, utan att fördröjas av granskningsförfaranden”. Wikiwebbplatser är ett exempel på webb 2.0, som är ett samlingsbegrepp för webbens utveckling mot interaktiva tjänster och 1Den efterföljande Webb 3.0, oftare kallat Web3 eller Semantiska webben, inkluderar till exempel idéer om decentralisering av webben (till exempel fediversum) och blockkedjetekniker.

Grundidén i Wikipedia kan vara bra att ha med sig även när man som bibliotek använder Wikipedia i andra syften, till exempel för ett ökat deltagande och synliggörande av underrepresenterade grupper. Detta är något som enligt lag åligger biblioteken, men som i Wikimedia-rörelsen är fristående initiativ frikopplade från uppslagsverkets mål och syfte. 

Representation och redaktörskap

Exempel på en underrepresenterad grupp där riktade insatser har gjorts är kvinnor, där Wikimedia Sverige tillsammans med Utrikesdepartementet anordnat kampanjer och skrivstugor för att komma till rätta med snedfördelningen. Trots en stadig ökning så är artiklar om kvinnor fortfarande i minoritet, men att diskussionen och arbetet pågår är också en viktig sak att ta med sig i biblioteksarbete med Wikipedia eftersom det kan vara en intressant diskussionsingång med biblioteksanvändare. 

Ett annat exempel på en underrepresenterad grupp är hbtqi-personer vars synlighet på Wikipedia ser olika ut i olika språkversioner. Bibliotekarien Michael David Miller vid McGill University i Kanada hade noterat att det förvisso fanns många artiklar i hbtqi-kategorin på franskspråkiga Wikipedia men att dessa inte representerade hbtqi-personer och hbtqi-händelser i den franskspråkiga världen utan snarare var översättningar av engelska artiklar. Därför anordnades skrivstugor vid universitetsbiblioteket och Wikipedia utökades med artiklar om queera författare och artister och historiska hbtqi-händelser i Montréal. Ett liknande projekt för svenskspråkiga Wikipedia har genomförts av Biblioteksutveckling Sörmland

Att anta ett tillfälligt redaktörskap för en del av Wikipedia genom tematiska skrivstugor (eller andra insatser) kan vara ett sätt att ta vara på den roll som biblioteken har som förmedlare av information och kunskapsauktoritet.

Kan Wikipedia vara ett verktyg för bibliotekens demokratiska uppdrag?

Biblioteken har en roll att verka för det demokratiska samhällets utveckling genom att bidra till kunskapsförmedling och fri åsiktsbildning, något som fastställs i bibliotekslagen. Hur hänger detta ihop med Wikipedia? Wikipedia beskrivs på sin startsida som ”den fria encyklopedin som alla kan redigera” vilket bjuder in till allmänhetens delaktighet. 

Uppslagsordet “Wikipedia” på Wikipedia beskriver det som 

”en wiki och en mångspråkig webbaserad encyklopedi [med] i huvudsak fritt och öppet innehåll som utvecklas av dess användare […] Innehållet bygger på oberoende trovärdiga källor. Wikipedia lanserades den 15 januari 2001 och [s]venskspråkiga Wikipedia startades den 21 maj 2001. Wikipedia är rankad som världens sjunde och Sveriges sjätte mest besökta webbplats.” 

I en svensk wikipedians personliga skildring av ett mångårigt engagemang och anställningsförhållande i Wikimediarörelsen betonas att Wikipedia inte har en strävan efter demokrati och delaktighet per se utan strävar efter att det ska finnas ett gemensamt skrivet, fritt tillgängligt uppslagsverk med så neutral information som möjligt om allmänt relevanta ämnen.2Johan Jönsson, Wikipedia inifrån.

Wikimedia+Libraries-konferensen i Maynooth 2022 hölls många presentationer om olika globala synvinklar på Wikipedia och bibliotek. En av konferensens huvudtalare var Nkem Osuigwe som kopplade ihop kritiskt bibliotekarieskap (critical librarianship) med bibliotekens Wikipediaarbete. Genom att erkänna att bibliotek genom sin samhällsroll också har en stor makt så kan biblioteken förvalta den makten på ett sätt som inkluderar och möjliggör för fler att ta del av och skapa kunskap. Osuigwe menar att ett viktigare koncept för bibliotek och bibliotekarier än ”neutralitet”, är att de är ”öppna”, det vill säga att de försvarar intellektuell frihet och kultur, oavsett om rådande politiska, ekonomiska eller sociala attityder vill begränsa detta, och vidare att Wikipedia är ett bra verktyg för bibliotek att göra detta. 

Paul Thomas undersöker bibliotekariers roll som motbalans till Wikipedias tendens att upprätthålla ”status quo”. Han menar att intersektionell klassanalys inte har använts för att studera Wikipedia som avsändare och återskapare av en hegemonisk ideologi som förtrycker och uppmanar bibliotekarier att ägna sig åt ”kritiskt redigerande”, det vill säga ett förhållningssätt som utgår från ett erkännande av makt och hur den kan dekonstrueras för att avbryta detta status quo.

Denna fråga går också att koppla till bibliotekens uppdrag att ägna särskild uppmärksamhet åt nationella minoriteter och personer med annat modersmål än svenska, samt annat arbete som biblioteken gör för minoritetsgrupper. Vilka språkversioner finns Wikipedia på och hur omfattande är de? Vad innebär det för faktagranskning och förtroende om en språkversion av uppslagsverket är mindre och har färre skribenter? Är vissa grupper och fenomen och händelser kopplade till dessa grupper underrepresenterade på Wikipedia?