Gå direkt till kursmenyn Gå direkt till innehållet

Du är redan datalogisk på biblioteket

Som framgår av förra lektionen har du redan alla eller de flesta av de delfärdigheter som vi brukar räkna in i datalogiskt tänkande. Du är nog bara inte van vid att applicera det uttrycket på dig själv och du kanske inte använder de färdigheter som ingår för att låta maskiner och datorer hjälpa oss att lösa problem.

I denna lektion ska vi ytterligare exemplifiera hur datalogiskt tänkande redan genomsyrar biblioteksverksamheten och hur du troligtvis använder dig av det högst regelbundet.

De flesta verksamheter har idag inslag av de färdigheter som utgör datalogiskt tänkande. Det finns på byggarbetsplatser likaväl som i vården. Ett bibliotek har ovanligt många inslag av dessa färdigheter då en av huvuduppgifterna, förmedling av information/visa väg till kunskap, lämpar sig väl för detta. Här nedan följer några konkreta exempel hämtade från biblioteksvardagen:

Dekonstruktion

En onsdagkväll i mars har Vänneryds bibliotek ett författarbesök av en känd deckarförfattare. Samtidigt hålls en sagoworkshop på barn- och ungdomsavdelningen. En intensiv kväll med andra ord. Personalansvariga Nypongren har i uppdrag att se till att bemanningen fungerar och bryter ner helheten i mindre delar för att kunna hantera problemet. Viss service reduceras för att förflytta personal dit den behövs. Viss bokuppsättning skjuts upp och extra timvikarier tas in dagen efter för att hantera eftersläpningen.

Abstraktion

Biblioteksväsendet bygger på många olika nivåer av abstraktion och klassifikation. Utan detta hade inte de som jobbar på ett bibliotek kunnat göra sitt jobb och för besökare hade det varit helt omöjligt att hitta. Abstraktionerna och klassifikationerna kommer dels i form av internationellt erkända system som Dewey Decimal men också högst lokala egna märkningar – som vi nämner igen under rubriken ”Att representera och modellera information”.

Mönsterigenkänning

Under APT diskuteras bibliotekets uppdrag som en arena för demokratiutveckling, något som kommunstyrelsen satt mycket fokus på. Olika strategier diskuteras. Allt ifrån att ha ”speakers corner” till att hålla kurser i föreningskunskap. Biblioteksmedarbetare Sultan konstaterar att det exakta valet av aktivitet inte verkar vara det mest avgörande för hur många besökare som dyker upp men att det finns en tydlig korrelation mellan besöksantal och hur aktiviteten puffas i sociala medier. En blänkare på bibliotekets Facebook-sida ger i snitt 22 % fler besökare. En blänkare på Facebook plus en tweet på Twitter ger 47 % fler besökare. Biblioteksmedarbetare Knutsson konstaterar att en affisch på anslagstavlan på ICA alltid ger minst 100 % fler besökare. Med utgångspunkt i detta utformar gruppen en informationsstrategi för sin nya demokratisatsning.

Att representera och modellera information

Bibliotek är bra på att föra över sin abstraherade kunskap till besökarna. Både till vuxna som kan läsa och till barn som ännu inte kan göra det. Lättidentifierade symboler fungerar lika bra som bokstavskombinationer på bokryggar. Det viktiga är att informationen förstås.

Att automatisera lösningar

En av de saker som kan orsaka irritation på Vänneryds bibliotek är när mjölken till kaffet tar slut i lunchrummet. Det är egentligen ingen stor sak men det är en av de där detaljerna som kan utgöra skillnaden mellan en bra och en dålig morgon.  Biblioteksmellanchef Charrouf har löst detta genom att RFID-tagga alla mjölkleveranser med färdigutskrivna klistermärken. När näst sista paketet tas ur kylen märker RFID-läsaren detta och det resulterar i en automatisk mjölkbeställning till leverantören. Det skrattas lite åt detta som beskrivs som en Rube Goldberg-tillkrånglad lösning på ett enkelt problem men samtidigt är alla ganska nöjda med att det alltid finns mjölk till kaffet.

Verifiering och Validering

Bengtsson och Andersson skriver korta bokrecensioner som läggs ut på Vänneryds biblioteks hemsida. Boktipssidan har funnits sedan 1995 och har en trogen skara hängivna läsare. Av erfarenhet har bokrecensenterna lärt sig att en slarvigt skriven recension med brister i interpunktion eller med onödigt talspråk ofelbart kommer att resultera i e-post med synpunkter. För att fortsätta hålla hög standard publicerar de därför ingenting som inte båda haft ögon på och de ber också om återkoppling från läsarna en gång om året.