Digital delaktighet är en demokratifråga

I takt med att samhället digitaliseras uppstår klyftor mellan personer som har tillgång till digitala arenor och de som av olika anledningar inte kan dra nytta av digitala lösningar. När nyhetsförmedling, myndighetsinformation och samhällstjänster i allt större utsträckning sker på nätet behöver vi säkerställa att alla ges lika förutsättningar att ta del av detta, samt har möjligheten att göra sin röst hörd.

Med anledning av pandemin fick Post- och Telestyrelsen (PTS) ett regeringsuppdrag om att analysera det digitala utanförskapet och främja digital delaktighet hos äldre under 2020. I slutrapporten Bryt isoleringen – så kan vi minska det digitala utanförskapet för äldre konstateras att digitaliseringen av samhället nu ”nått en punkt där tillgång till och förmågan att använda digitala verktyg är nödvändigt för delaktighet i samhället.” Det offentligas ansvar för delaktighet är inskriven i regeringsformen och är en grundläggande rättighet. Delaktigheten “behövs självklart för individernas egen skull men även för att Sverige ska kunna leva upp till grundvärderingarna om inkludering och ta tillvara på digitaliseringens möjligheter.”

Statistik om digitalt utanförskap

Artiklar om digitalt utanförskap hänvisar ofta till Internetstiftelsens årligen återkommande undersökning Svenskarna och internet. Den visar att de allra flesta i Sverige använder internet varje dag: 93 procent använder internet varje dag och hela 98 procent av de deltagande hushållen uppger att de har tillgång till internet hemma. Betyder detta att digitalt utanförskap är ett problem i marginalen som vi inte behöver lägga så mycket energi på?

Problemet är att vissa grupper osynliggörs i undersökningar som drar slutsatser om hela befolkningen. Det beror dels på att de här grupperna är relativt få till antalet. Metoderna som används för att samla in data kan även exkludera vissa personer från att svara. Ett kompletterande och fördjupande perspektiv på det digitala utanförskapet skapas genom att titta närmare på olika särskilt utsatta samhällsgrupper och hur de använder internet.

Föreningen Begripsam genomför en skuggundersökning med namnet Svenskarna med funktionsnedsättning och internet där de konstaterar att den digitala klyftan etableras i unga år och består livet ut. Storleken på klyftan varierar beroende på fråga och typ av funktionsnedsättningar. I många fall är utanförskapet runt 30 procent, och det finns i alla åldersgrupper. En tredjedel av personerna med funktionsnedsättning har till exempel inte ett bank-id, vilket i sin tur innebär att de är utestängda från offentliga e-tjänster.

I en studie från Linköpings universitet har forskarna Karin Skill och Ahmed Kaharevic undersökt det digitala utanförskapet i en svensk mångkulturell förort. I rapporten Förorten svarar: En enkätmetod för att kartlägga digital delaktighet och hållbarhet i Skäggetorp konstateras att 13 procent inte använder internet alls och 23 procent inte har bank-id. Hela 21 procent uppger att de inte känner sig delaktiga i det digitala samhället.

Digitalt utanförskap är inte en generationsfråga

En vanligt förekommande myt är att det bara är äldre som är digitalt utanför. Det är viktigt att nyansera bilden av hur digitalt utanförskap uppstår, vem som hamnar i det och hur man kommer ur det. Många fler kan vara utanför, på olika sätt. Det handlar om situation snarare än person. En nyanländ person kan till exempel ha kontakt med släkt och vänner på sociala medier och har ofta använt många digitala kanaler för att ta sig till ett nytt land. Men sedan, som ny i Sverige, krävs det att man använder bank-id, och alla offentliga tjänster är på svenska, till exempel för att söka bostad, och då hamnar man utanför. En annan person kan vara jättebra på att programmera, men om hen förlorar kognitiva eller fysiska funktioner och blir långtidssjukskriven kan det ändå bli svårt att göra sina ärenden på Försäkringskassans webbsida.

Internationell forskning om digitalt utanförskap

En forskargrupp vid Linköpings universitet har sammanställt internationell forskning om digitalt utanförskap. Där poängteras att den digitala klyftan förändras hela tiden och att sambanden är komplexa. Dels utvecklas ny teknik som ställer nya krav på individer, dels hamnar individer i nya livssituationer, till exempel vid pension, arbetslöshet, sjukskrivning eller föräldraskap.

I forskningsöversikten listas ett antal faktorer som har betydelse för att personer hamnar i ett digitalt utanförskap, både på individ- och samhällsnivå. För att visualisera att digitalt utanförskap inte är en statisk tillvaro använder forskarna vid Linköpings universitet en trappa som modell. Individer kan förflytta sig i trappan beroende på olika omständigheter. Det grundläggande steget i trappan är motivation. Därefter kommer tillgång, färdigheter och till sist användning.

Digital delaktighet – Mötet mellan individ, tjänst och samhälle

I rapporten Delaktighet i en digital tid lyfter Digitaliseringsrådet tre samverkande perspektiv för att underlätta samtal om digital delaktighet. Modellen nedan är ett sätt att synliggöra mötet mellan individ, tjänst och samhälle.

Individens förutsättningar och motivation handlar om attityder, specifika kunskaper och funktionsvariationer. Omständigheter och skeenden i livet påverkar hur bra någon är på att ändra beteende, lära nytt eller lära om.

Infrastruktur, uppkoppling och tjänster för alla handlar främst om användning av tjänster samt tillgång till prylar och fungerande uppkoppling. Oavsett tjänsteleverantör bygger delaktighet på att det ska vara tryggt och enkelt att använda tjänster.

Samhällets åtagande är det tredje perspektivet. Här skriver Digitaliseringsrådet:

“Det står för samhällets samlade insatser för att främja delaktighet i en digital tid, men också de krav som ställs på individen och tjänsterna som utvecklas. Utforskas olika behov när samhället bygger upp digitala ekosystem? Hur kan invånare få stöd och hjälp med digital handledning? Hur möts tjänstemän och invånare när servicen i första hand är digital? Vem tar och har ansvar för digital inkludering?” (Digitaliseringsrådet, sidan 10, 2019).

Att skilja individuella faktorer från samhälleliga

För att kunna sätta in rätt åtgärder när man arbetar med digital delaktighet är det viktigt att skilja individuella faktorer från samhälleliga. Samhälleliga hinder kan man inte komma över, hur digitalt kunnig man än är eller blir. I Sverige håller vi till exempel isär många saker i offentlig förvaltning. Våra decentraliserade system gör att vi får väldigt många lösningar och vissa saker försvåras av att medborgare/användare inte enkelt kan röra sig mellan olika digitala system.

Digitalisering – saker, sätt och samhälle

Begreppet digitalisering genomsyrar de flesta styrdokument och visioner. Men vad menas egentligen? Digitaliseringsprofessor Katarina Gidlund har försökt ringa in teknik med hjälp av olika dimensioner. För att förklara digitalisering använder Gidlund tre -s: saker, sätt och samhälle.

Saker är till exempel mobiltelefoner och datorer och de program och appar som finns i dem.

Sätt är hur vi ändrar våra beteenden och arbetsformer. Många besöker inte banken längre utan sköter sin ekonomi och alla räkningar i bankappen.

Samhälle handlar om samhällsutveckling, hur våra samhällen ser ut och förändras. Poängen är att skapa ett bättre samhälle med hjälp av digitalisering.

Om en grundläggande egenskap för teknik är att den ska förbättra våra saker, våra sätt och våra samhällen menar Katarina Gidlund att det är viktigt att lägga ner tid och kraft på att prata om vad som menas med bättre och även syna vilka som får vara med och göra digitalisering.

Reflektionsfråga – Digitalisering, vad pratar vi om?

Vilket av Katarina Gidlunds tre -S brukar du och dina kollegor oftast samtala om när ni pratar om teknik och digitalisering? Klicka i rutan vid det ord som du först kommer att tänka på.

Lästips – rapporter om digitalt utanförskap

Bryt isoleringen – så kan vi minska det digitala utanförskapet för äldre
Post- och Telestyrelsen (2021)

Förorten svarar: En enkätmetod för att kartlägga digital delaktighet och hållbarhet i Skäggetorp
Ahmed Kaharevic och Karin Skill (2021) Linköpings universitet

Svenskarna och internet 2020 
Internetstiftelsen (2020)

Digitalt utanförskap 2020 Q1, En delrapport av undersökningen Svenskarna och internet.
Internetstiftelsen (2020)

Svenskarna med funktionsnedsättning och internet, 2019
Begripsam (2019)

Delaktighet i en digital tid
Digitaliseringsrådet (2019)

Digitalt utanförskap – en forskningsöversikt
Marie Francisco, Helena Iacobaeus, Cecilia Nordqvist, Johanna Sefyrin, Karin Skill och Elin Wihlborg (2019) Linköpings universitet

Lilla digitaliseringsboken
Katarina L. Gidlund (2019)