Källkritik: Hur undviker man att agera i affekt och istället handla kritiskt, sansat och rationelltLektion 16

När vi stöter på material som vi reagerar känslomässigt på är det lätt att vi delar vidare utan att direkt reflektera över innehållet. Om vi blir arga, upprörda, eller glada är vi snabbare på att dela än om det gäller “vanliga” nyhetsartiklar. Det här utnyttjas såklart av alla som vill få klick och uppmärksamhet på nätet och vi känner ju alla till klickbetesrubriker av typen “Pelle vann en miljon, du kan inte ana vad han gjorde sen!” eller “Så ser Hollywoodkändisarna ut idag!“. Samma mekanismer försöker även de som sprider desinformation att använda sig av.  De är ofta väldigt duktig på att få dig att känna något med bara en rubrik. Se exempel från konspirations- och alternativmedicinsajten Natural News nedan. 

Natural news: "You will soon come to realize I've been descrivbing the BEST CASE scenario för the coronavirus... check out this "Medieval" scenario for the real doom and gloom projections". "Preppers weren't ocerreacting: Americans were taken by surprise because thet didn't take coronavirus seriously."

Skärmdump från Natural News med clickbaitaktiga rubriker.

Att försöka förhålla sig till organisationen First Drafts fem råd för att undvika att bli lurad och själv dela vidare mis- och desinformation kan vara vara en bra tumregel.

Källan

Vilken är källan? Se efter hur de beskriver sig själva på sin Om-sidan. Undersök om de har några klara kopplingar till politiska partier eller intresseorganisationer. Kanske beskriver de sig själva som en satirsida?

Historik/kontext

Vilken typ av material figurerar på källan? Kan man urskilja någon tydlig politisk eller ideologisk slagsida? Är innehållet fokuserat på en fråga? Detta kan vara varningssignaler på att källan har en agenda den försöker trycka på.

Bevis

Finns det några bevis som stödjer påståendet? Detta kan upplevas som en självklarhet men på grund av att vi som människor har en mängd olika former av inbyggda förutfattade meningar – bias, som på olika sätt påverkar oss kognitivt, är det inte alltid så. Till exempel delar vi gärna vidare sånt som vi får en känslomässig reaktion från. Vi är också känsliga för den så kallade konfirmationsbiasen, som gör att vi i högre grad tror på sånt som passar in på och bekräftar vår redan existerande världsbild.

Kan du hitta någon evidens någon annanstans som bekräftar eller förkastar påståendet? En sökmotor är din bästa vän i en faktagranskning. 

Känslor

Försöker källan slå an på känslosträngarna genom sensationalistiskt eller uppviglande språkbruk? Att anspela på moral och känslor har visat sig vara en framgångsrik faktor för att få spridning och reaktioner på sociala medier. Känslor trumfar ofta vår rationella och analytiska förmåga. Den gamla tumregeln att vänta en stund innan man delar vidare i affekt är inte så dum.

Bilder?

Är det mer bilder än text? Det har visat sig att bilder är ett kraftfullt vapen i desinformationsarsenalen som kognitivt ofta enkelt rundar vårt kritiska tänkande. Till exempel så använder ofta extremhögern memer för att få spridning för sina idéer.

En ny studie kring hur information om coronaviruset sprids i sociala medier visar på att en enkel kontrollfråga (“Utifrån vad du vet, är denna information sann?”) som gjorde att man var tvungen att stanna upp och fundera innan man reagerade gjorde att fler coronarelaterade notiser uppfattades som falska. Mycket av problematiken ligger i sociala mediers snabbhet och vår egen ouppmärksamhet. Mycket är vunnet om man bara ger sig tid att tänka efter innan man agerar. 

Om du loggar in kan du spara dina framsteg och få personligt rekommenderade kurser.

Författare: Ola Nilsson

Publicerad: 23 mars, 2020