Källkritik: Hur kan jag undvika att vara en del av problemet?Lektion 14

Vid den här typen av händelser sätts ens källkritiska förmågor på prov, men också de ”källtillitiska”: vilken information borde jag ta till mig och lyssna på och undvika att ifrågasätta? Att kunna skilja på vilken information som potentiellt kommer från kvacksalvare, desinformatörer, troll, extremister och opportunister och kanske behöver granskas och information som kommer från mer trovärdiga traditionella mediekanaler är kanske en förmåga inte alla har. Dock kan vi alla lära oss att inte direkt dela vidare något i affekt och istället försöka ta det lite lugnt när vi möter ett påstående som får oss att känna något. 

Mathias Cederholm, grundaren av Facebookgruppen Källkritik, fake news och faktagranskning som är årets vinnare av Det gyllene förstoringsglaset, menar att man bör vara medveten om att det finns aktörer som söker utnyttja situationen:

“Gå så nära expertisen som möjligt. Gå till Folkhälsomyndighetens webbsida om du vill veta mer. Vänd dig gärna till etablerade medier men fokusera inte på de mest braskande rubrikerna. Tänk på att det finns aktörer som har som agenda att undergräva förtroendet och sprida misstro mot myndigheter och expertis. Nära en krissituation är det viktigt att inte gå på det.”

Reflektionsfråga

Erbjuder ni något stöd för era besökare kring källtillit? Har ni i arbetslaget någon policy för vad ni hänvisar till när besökare kommer till er och efterfrågar råd om var de kan hitta olika sorters information? Kan man se folkbiblioteken som en institution som folk hyser källtillit till?

Om du loggar in kan du spara dina framsteg och få personligt rekommenderade kurser.

Författare: Ola Nilsson

Publicerad: 23 mars, 2020