Källkritik: Den snabba faktagranskningenLektion 17

Själva processen när man stöter på ett påstående som man vill dela vidare, antingen genom sociala medier eller genom att ta upp det i fikarummet är helt enkelt att genomföra en faktagranskning innan. Det absolut snabbaste sättet är det som kallas för den laterala sökningen. Istället för att lägga en massa tid på att gå igenom och granska påståendets källa enligt de gängse reglerna för källkritik så öppnar man helt enkelt en ny flik i sin webbläsare och söker på påståendet. Du kommer i många fall hitta att någon annan redan gjort jobbet åt dig. Det här kräver dock ett visst mått av digital allmänbildning, vilka tjänster och medier är att lita på? Detta väver ju också in aspekter av källtillit. Om till exempel The Guardian har granskat påståendet så bör man ju inte lägga tid på att i sin tur källkritiskt granska den tidningen. 

The News Literacy Projects fem råd är i sammanhanget också relevanta:

  1. Förstå att dina informationsbeslut får konsekvenser. På samma sätt som att dina beslut och handlingar oavsiktligt kan sprida vidare viruset kan ditt beteende online påverka andra vilket kan ge “riktiga” konsekvenser.
  2. Lägg 20 sekunder på god informationshygien. På samma tid som du tvättar dina händer hinner du eliminera en hel del misinformation som du möter: skumläs över kommentarerna efter faktagranskning, en snabb sökning på påståendet efter trovärdiga källor och undvika sprida vidare påstående utan källor.
  3. Filtrera och begränsa dina informationskällor. WHO har kategoriserat just överflödet av information som orsak till infodemin. I vanliga fall är en varierad mediediet hälsosam men i dessa extrema fall kan det vara värt att fokusera på några kvalitativa källor. Att utsätta sig för motstridig information kan vara stressande.
  4. Lär dig känna igen desinformation. Coronarykten sprids ofta i form av andra- och tredjehandsvittnesmål från sjukvårds- eller myndighetspersoner. Bli inte lurad av dessa copy/paste-kedjebrev.
  5. Hjälp till med att sanera sociala medier-flödet. Anmäl misinformation när du ser det, teknikjättarna kanske inte raderar det direkt, men det är större chans att det försvinner och inte påverkar dina medmänniskor. 

En väldigt enkel och snabb form av faktagranskning är den av Mike Caulfield lanserade metoden Just add wikipedia, som går ut på exakt vad det låter som. Om du undrar över en källa, kopiera källan och klistra in den i webbläsarfönstret och skriv till ”wikipedia”. De flesta medier har en wikipediasida, och du kommer nu snabbt kunna avgöra sidans trovärdighet.

Om du loggar in kan du spara dina framsteg och få personligt rekommenderade kurser.

Författare: Ola Nilsson

Publicerad: 23 mars, 2020