Falsk information: Konventionell media och alarmismLektion fem

I samband med stora kriser bör man vara lite mer varsam kring våra mer sensationalistiskt inriktade massmedier. Många av dessa publicerar enorma mängder coronaartiklar nu och en hel del är utformade för att få ”klickfingret att reagera” för att använda ett uttryck lånat från epidemiologen Emma Frans. Sen är ju inte heller konventionell media immun mot fel, till exempel spreds nyheten om att Brasiliens president Bolsanaro skulle fått corona, över världen vilket också återrapporterades av flera svenska medier. Nyheten visade sig dock vara falsk och som nyhetskonsument hade det varit svårt att faktagranska nyheten då stora medier rapporterade den som sanning. Vår källkritiska motståndsförmåga är ofta extra sårbar när vi stöter på en “bra historia”. Även kring hälsofrågor är det ibland ett ytterst tunn linje mellan kvacksalveri och nyhetsrapportering.

Skärmdump från kvällstidning där det står "Tio vardagstips som skyddar mot corona"

Skärmdump från Aftonbladet.

Marina Ghersetti som forskar om medier i krissituationer menar att rapporteringen präglas av viss alarmism

“Det har vi sett i många undersökningar när vi tittat på kriser att det finns en tydlig alarmism i medier. Dramatiska och sensationella nyheter får större uppmärksamhet hos allmänheten. Det är ett mediedramaturgiskt grepp”

Mängden tillgängliga nyheter om corona är oöverskådlig och har dominerat medieutbudet den senaste tiden. Detta ställer stora krav på mediekonsumentens kritiska förmågor. Klickbetesannonser av typen nedan och ren alarmism är idag väldigt vanligt från vissa av våra större medieaktörer. 

Kvällsposten: "Dansken sitter isolerad - vet när hon fick smittan: "Beställde in hundra shots". "Jenni smittades av corona efter den vilda afterski-festen"

Skärmdump på Facebookpost från Kvällsposten.

Löpsedel från Aftonbladet som läser: SKRÄCKEN I STOCKHOLM - vården förbereds för ENORM PANDEMI

Löpsedel från Aftonbladet

Reflektionsfråga

Förekommer det på ert bibliotek någon regelbunden diskussion kring de tidskrifter ni tillhandahåller utifrån ett källkritiskt perspektiv?

Om du loggar in kan du spara dina framsteg och få personligt rekommenderade kurser.

Författare: Ola Nilsson

Publicerad: 23 mars, 2020