Andra problem i informationsflödetLektion 12

Mängden tillgänglig information

Folks informationsbehov kring viruset är enormt vilket grafen nedan från Google Trends så klart illustrerar, här visas söktrenden för begreppet i jämförelse med traditionellt populära sökningar.

Graf från Google Trends som visar söktrenderna för corona, music, video och trump. Från 21/2 exploderar corona.

Graf över söktrender.

Intresset gör ju också att enorma mängder nyheter och kommentarer produceras för att tillfredsställa allmänhetens informationstörst. I artikeldatabasen Retriever ser vi att söktermen “corona*” förekommer 41524 gånger under 2020 (fram till 19/3), i jämförelse nämns “Stefan Löfven” 4359 gånger och “Jimmie Åkesson” 1268 gånger. Viruset dominerar media och dess rapportering och detta i kombination med vår vana att ventilera våra åsikter på sociala medier gör det än svårare att orientera i mängden information. Detta  fenomen har kommit att kallas information overload eller med den danska ux-expertens terminologi, informationsföroreningar, (information pollution). Mängden tillgänglig information gör det svårare för oss att ta korrekta beslut då den viktiga informationen döljs i informationssmog. 

Sant igår, falskt idag

En infodemi av detta slag ställer till det inte bara för att en mängd olika aktörer försöker utnyttja situationen till sin fördel men också för att informationen från officiellt håll kontinuerligt ändras. Det sprids många svårbedömda påståenden om coronaviruset, till exempel om forskning, olika bedömningar och det handlar ofta om en extremt rörlig materia där veckogamla uppgifter ibland redan är föråldrade. Samma sak gäller kring vilka insatser som görs från myndigheter, regering och vården. Sjukvårdens kapacitet är exempelvis ett ämne som begripligt nog oroar väldigt många. Men även här kan gårdagens uppgifter snabbt bli inaktuella. Många av de uppgifter som gärna delas på sociala medier i detta sammanhang kan alltså vara inaktuella trots att de egentligen är ganska färska. 

En situation som var sann igår kan vara falsk idag. Det är än viktigare än vanligt att vara vaksam kring när ett citat eller en artikel ursprungligen presenterades. Att hänvisa till ett föråldrat uttalande och sen peka och säga ”Kolla dom vet ju ingenting, det stämmer ju inte!”, är ett favoritverktyg i desinformationsverktygslådan. Till exempel sprids nu en lista med uttalanden av statsepidemiolog Anders Tegnell där ett flertal uttalande var korrekta utifrån den information som fanns tillgänglig då. Dessa används för att påvisa att han haft fel för att insinuera att han troligtvis har fel nu också. 

Datahål/data voids

En annan felkälla är det som kallas för data void, eller datahål, där konventionella källor och medier ännu inte hunnit skriva om ett påståenden och de enda träffar man får är av problematisk karaktär. Eftersom konventionell media ofta försöker vara noggrann och faktagranskningar tar tid kan det dröja innan man får träffar på tillförlitlig information vid sökningar på nya fenomen eller påståenden. En sökning på “corona kokosfett” illustrerar problemet. På den första sidan av sökträffar hittas ingen faktagranskning av påståendet som sprids i vissa kretsar kring att kokosfett skulle kunna vara ett botemedel.

Google sökresultat "corona kokosfett": "Kokosfett kan döda coronavirus", "Kan kokosolja bota corona-smitta?", "Fakta om kokosfett".

Sökresultat från Google på sökorden corona kokosfett.

Om du loggar in kan du spara dina framsteg och få personligt rekommenderade kurser.

Författare: Ola Nilsson

Publicerad: 23 mars, 2020