Pengar och värde

För att kunna göra en vettig kurs om bitcoin och kryptovalutor i stort så behöver vi bygga en grund som går tillbaka till grundskolans samhällskunskap. Vad är egentligen pengar och hur skapas värde?

Byteshandel

I alla tider har människor handlat med varandra genom byteshandel. Dina skinn mot min kruka salt. Dina pilspetsar mot min honung. Byteshandel kan dock vara lite krångligt. Tänk om du har pilspetsarna jag vill ha men inte har något intresse för min honung? Måste jag då först byta honungen mot säd, säden mot en kniv, för att slutligen komma tillbaka till dig och byta kniven mot pilspetsarna? Krångligt och upplagt för misslyckanden. För en effektivare handel skulle det behövas något som alla upplever har ett universellt värde.

Värde

Pengar är i slutändan symboler för värde och värde är något subjektivt. Det som vi människor upplever har värde, har värde! Detta värde kan också ändras över tid och vara olika i olika kulturer. Tulpanlökar var en gång värda sin vikt i guld i Nederländerna och salt som vi idag köper kilovis för en spottstyver motsvarade länge ett mycket högt och stabilt värde. Det som över tid har visat sig vara det allra effektivaste universellt överenskomna värdet är kanske ändå metaller.

Metallernas tid

Historiskt har olika sorters metaller tjänat som gemensamt värde och därför gjort dem lämpliga som bytesvaror. Metallernas värde stammar ur att de både har praktiska tillämpningsområden och är estetiskt tilltalande. Med metallen kan du göra viktiga verktyg och utsmyckningar. Vissa ädelmetaller som silver och guld får en särställning och behåller sitt värde över tiden på ett sätt som få andra handelsvaror och värdesymboler.

Mynt

Att gå runt och mäta och väga metallbitar för att göra bytesaffärer kan dock vara krångligt i sig. Ett sätt att komma förbi detta är att mynta metallerna: det vill säga att standardisera enheterna. Att tillverka ett mynt är ett sätt för en central makt att garantera att metallen har en viss vikt och en viss renhet – så att du som producent och konsument slipper att göra det själv. Myntande fungerar också som ett sätt att skapa en kulturell-nationell enhet och tjänar till att stärka och understryka hierarkier. När du som kung sätter ditt ansikte på ett mynt säger det något om din ställning i ett visst geopolitiskt område.

Sedlar

Om du ska göra stora affärer så kan dock mynt bli ett problem. Att släpa runt stora mängder mynt är både krångligt och riskabelt. Vi har troligtvis alla sett filmatiseringar i stil med Robin Hood där det blir uppenbart att stora kistor med mynt kräver vagnar och beväpnad eskort (och att inte ens det alltid räcker). Mänsklig uppfinningsrikedom löste detta problem med skuldsedlar. Du kunde som rik knös stoppa in stora mängder mynt i en bank eller bankliknande institution och få en skuldsedel som tillät dig att på en helt annan plats, kanske till och med i ett annat land, plocka ut en motsvarande mängd i mynt. Systemet med skuldsedlar krävde dock en stor mängd tillit. Metaller var konkreta och hade ett påtagligt inneboende värde medan papper var just bara papper utan egenvärde. För att vara beredd att växla in alla dina mynt behövde du en stor mängd tillit. Snart blev utfärdandet av standardiserade skuldsedlar i form av sedlar därför något som återigen hamnade under centralmakten – under kungen/drottningen/nationen. Men till och med monarken behövde kunna backa upp sina skuldsedlar med reda metaller.

Guldmyntfoten

Guldmyntfoten är ett gammalt uttryck som ungefär motsvarar “standard” eller “enhet”. I praktiken handlar det om ett sätt för monarken att stärka sin tillit hos befolkningen. Förenklat är guldmyntfoten ett löfte som garanterar att de sedlar som är i omlopp när som helst kan växlas in mot guld i en institution kopplat till statsmakten. På detta sätt behöver du som enskild producent/konsument inte oroa dig. Du kan ta emot sedlar som betalning för dina tjänster för om det kniper kan du alltid växla dem till guld, som har ett universellt värde. Guldmyntfoten är en av anledningarna till att du hört talas om ställen som Fort Knox där enorma högar av guld samlas. Systemet fungerar dock bara så länge det finns guld nog att täcka upp behovet.

Fiatpengar

På nittonhundratalet blev det uppenbart för de flesta nationerna att mängden guld och andra ädla metaller inte på något sätt motsvarade de värden som var i omlopp i form av sedlar. Det underliggande löftet att människor skulle kunna växla sina sedlar till guld gick inte att realisera. Kopplingen till det konkreta och historiskt betydelsefulla guldet var dock så starkt att det tog långt in i modern tid innan guldmyntfoten officiellt övergavs (USA övergav guldmyntfoten 1971). Det faktum att flera generationer vuxit upp och levt med sedlar och att nationalstaterna numera är etablerade och starka aktörer på finansmarknaden gjorde att människor godtog slopandet av guldmyntfoten och accepterade sedlar som betalningsmedel endast med statens ord och löfte att de lovade att försvara detta värde. Detta betalningsmedel kallas också på grund av detta för fiatpengar. Det har inget med söta italienska bilar att göra utan kommer av latinets “låt det bli gjort”. I den tid vi lever har pengar alltså ett värde för att staten säger att det har ett värde.

Kontokort och digitala betalningar

I en allt mer digitaliserad värld är sedan steget inte långt till att sluta handla med mynt och sedlar helt och hållet. Dina pengar finns troligtvis ändå på en bank och istället för att du ska ta ut dessa pengar i form av sedlar som du lämnar till livsmedelsbutiken är det enklare att betala med kontokort. Vad du konkret gör med ditt kontokort är att du identifierar dig som någon som har rätten att justera balansen på ett konto och godkänner en överföring av en viss summa till ett annat konto. I korthet är din betalning bara en notis i ett digitalt register som visar vem som äger vilka summor. När du handlar på nätet har du till och med lämnat plastkortet bakom dig. Nu identifierar du dig bara och godkänner på så sätt förändringen av balansen på ditt konto.

Bankväsendet och en minskad tillit

Hur vi handlar och förflyttar värde mellan oss har alltså kommit att ändras från att vara något otroligt konkret till att vara något i högsta grad abstrakt. Längs vägen har bankväsendet och de finansiella systemen också fått ökad makt. Idag är det i praktiken inte längre ens stater som skapar mer pengar utan bankväsendet i sig. Stater står för det faktiska tryckandet av mynt och sedlar, men detta är ju bara symboliska verktyg för att förflytta runt värde. Värdet i sig skapas i de finansiella systemen. Kombinationen av att pengar blivit allt mer abstrakt, att statens kontroll (i enlighet med fiatpengarnas “låt det bli gjort”) minskat och att spekulationer, finansiella krascher och skandaler skadat människors förtroende för banker, har tilliten för pengar i sig minskat. Fler människor ställer sig frågan: kan jag lita på att mina pengar är säkra hos bankerna och i de finansiella systemen?

I denna brist på tillit ser vi kryptovalutornas födelse.