Bitcoin

Bitcoin lanserades 2008 av en person eller en grupp personer under namnet Satoshi Nakamoto. Det faktum att den mest kända och använda kryptovalutan i världen uppfunnits av en anonym person eller grupp av personer bidrar till mytbildningen kring kryptovalutan. För den som gillar mysteriet finns det gott om artiklar som handlar om jakten på Nakamoto.

Under hösten 2008 publicerade Nakamoto en artikel med namnet Bitcoin: A Peer-to-Peer Electronic Cash System, och strax efteråt i januari 2009 lanserades den första blockkedjan med information, det vill säga: det första blocket rörande information kring transaktioner rörande valutan bitcoin. Sedan dess har nya block kontinuerligt lagts till kedjan/registret och varje gång det händer distribueras informationen ut till alla användare.

Vad är en bitcoin egentligen?

En bitcoin är en skapad valuta av fiat-sort – det vill säga en valuta som inte har ett inneboende värde likt guld utan har ett värde för att en stat eller annan auktoritet säger att den har det och lägger sin tyngd bakom. Valutan vinner ett visst värde genom att den 1) har förutbestämd – finit – mängd totalt (= 21.000.000 bitcoins) vilket ska hindra inflation, och 2) ska vara fristående från ett reglerat, centralt banksystem och som sådan eftersträvansvärd då den både är “säkrare” och kan användas utan insyn. Vi återkommer till dessa aspekter senare.

Hur skaffar jag bitcoin och hur hanterar jag dem?

Bitcoins köps och säljs på många olika digitala börser. Du kan köpa bitcoin med hjälp av andra fiatpengar i stil med kronor eller dollar, eller i vissa fall med hjälp av andra kryptovalutor i stil med etherium eller dogecoin.

För att kunna köpa bitcoin behöver du först installera en plånboksfil som innehåller ett asymmetriskt krypterat nyckelpar bestående av en publik och en privat nyckel. I denna plånboksfil förvaras sedan information om hur många bitcoin du har baserat på de transaktioner du har genomfört (köpt och sålt).

När du genomför en transaktion med dina bitcoins registreras informationen – vilka bitcoins som förflyttats var – i nästa öppna och distribuerade informationsblock i blockkedjan. Alla kan då gemensamt hålla koll på var alla bitcoins finns. Ingen kan köpa något för sina bitcoins och sedan hävda att de har kvar sina digitala pengar (genom något försök till hackande) eftersom varje transaktion av varje bitcoin går att härleda tillbaka genom blockkedjan ända tillbaka till när den första bitcoinen skapades och användes.

Vem skapar bitcoin?

Om en valuta nu är digital, artificiellt skapad och dessutom ska ha en finit mängd – hur får jag tag i denna valuta? I mer traditionella ekonomiska system skulle ju en central auktoritet – exempelvis en stat eller en centralbank –  ha rätt att “skapa” nya pengar (eller åtminstone reglera mängden av faktiska betalningsmedel). Numera skapas också pengar i det privata banksystemet när de beviljar lån och valutan i stort (även bankernas del av de skapade pengarna) ges tyngd av att de åtnjuter högt allmänt förtroende – om inte annat genom att stater visat stor beredvillighet att gå in och stötta banker som hamnat på obestånd, och på detta sätt visa att systemet och valutan därför är fortsatt pålitlig – även om det i grunden bara är en sorts hittepå fiat-pengar.

Bitcoin fungerar inte på samma sätt. Ingen bitcoin-bank trycker bitcoinpengar eller beviljar bitcoinlån. Istället skapas bitcoin genom en förutbestämd och transparent algoritm som distribuerar nya mynt kontinuerligt – fram till en viss slutmängd som är förutbestämd. Eftersom regelverket för “myntning” är tydligt så skapar (just detta) ett förtroende och fungerar inflationshämmande.

Hur framräknandet av löjligt enorma tal genererar bitcoin

Vilken är då algoritmen som styr genererandet av ny bitcoin och hur fungerar den? Jo, bitcoin är egentligen biprodukten i skapandet av den säkra blockkedja som håller reda på all transaktionsinformation rörande valutan bitcoin. För att beskriva det bildligt: detta är en orm som biter sig själv i svansen. Blockkedjan tjänar till att ge bitocins säkerhet – bitcoins är belöning för att bidra till blockkedjans säkerhet. I denna blockkedja läggs information om vem som betalar vad till vem. Blockkedjan är distribuerad vilket gör att alla har (krypterad) tillgång till varje transaktion som någonsin gjorts med valutan och genom detta försäkras tilliten för systemet och att ingen kan manipulera valutan.

Varje ny transaktion i bitcoin som görs läggs i ett så kallat kandidatblock där det kan ligga information om flera olika transaktioner. Transaktionerna har inte gått igenom förrän kandidatblocket “lösts” och lagts till i blockkedjan. Kandidatblocken med information läggs inte till blockkedjan förrän detta proof of work gjorts. Den dator eller det nätverk av datorer som först räknar ut detta höga tal belönas med ett antal bitcoin.

I korthet: kryptovalutan fungerar genom att alla delaktiga förvarar en distribuerad lista med samtliga transaktioner som någonsin genomförts. Denna distribuerade listas säkerhet och användarnas tilltro hänger på att den krypteras med hjälp av enormt höga tal som i sin tur kräver en galet hög processorkraft för att räknas fram. Belöningen för att vara med och räkna fram de höga talen belönas med själva valutan i sig = du får bitcoin för att vara med och hjälpa till att försäkra dig om att valutan är säker och pålitlig.

Det enda sättet att manipulera valutan och fuska är att generera mer processorkraft (och beräkningsförmåga) än den totala mängden processorkraft som är kopplat till blockkedjan.

Algoritmens inneboende inflationsbekämpande funktion

Algoritmen som styr de beräkningsbara tal som krävs för att lägga nya block till blockkedjan är gjort så att ett nytt block beräknas läggas till kedjan med ungefär tio minuters mellanrum. Om mängden datorer som är kopplade till systemet för att beräkna fram dessa tal ökar – och därigenom hastigheten med vilken nya tal räknas fram, justeras detta helt enkelt genom att talens storlek ökar för att bibehålla den takt med vilken nya bitcoin genereras. Vidare styr algoritmen hur stor belöningen är för varje nytt framräknat block. Blockbelöningen var ursprungligen 50 bitcoin per block och den har sedan halverats efter varje 210 000 block. Detta motsvarar ungefär vart 4:e år med bibehållen brytningstakt enligt ovan och belöningen kommer planenligt över tiden att minska ner till noll. På så vis kommer ett maximalt antal på 21 miljoner bitcoin skapas.

I maj 2021 hade ungefär 89,1% av alla bitcoins extraherats med hjälp av beräkningar.

Bitcoins värde

Här ovan har vi beskrivit hur bitcoin skapas och hur algoritmen styr i vilken takt den finita valutan skapas. Den artificiella begränsningen är givetvis en faktor för att avgöra valutans värde. En annan mer avgörande faktor är tillgång och efterfrågan i enlighet med marknadskrafterna. Detta gör att en bitcoins värde, liksom värdet på andra existerande valutor – krypto eller inte – varierar över tid på grund av olika fluktuationer på marknaden. En bitcoin är i skrivande stund (19 maj, 2021: 14:30) värd cirka 268 000 kronor men inga större växlar bör dras på detta med tanke på att värdet fluktuerat över hundra procent på mindre än en månad. I april 2021 var en bitcoin värd svindlande 600 000 kronor. (Not: när jag redigerade detta stycke den 19 maj, 2021: 20:26 var en bitcoin värd 323 000. Valutan hade alltså skiftat i värde med 55 000 kronor eller mer än 20 % på sex timmar)

Sätter man detta i relation till den belöning i bitcoin som betalades ut för att räkna fram det första blocket (50 bitcoin, som idag hade varit värt 30 000 000 kronor) och att talets värde var så lågt att en enkel PC kunde räkna fram det utan problem, så ser vi en värdeökning som är så svindlande att man kan förstå den hausse som i vissa kretsar finns kring denna och andra kryptovalutor. Det är dock viktigt att hålla i huvudet att en valuta som är så rörlig och så känslig för teknikutveckling, för lagstiftning och internetreglering, för trend och hausse, med lätthet kan decimeras ner till ett obefintligt värde om något händer som ändrar den allmänna uppfattningen om valutan. Bitcoin är inte på något sätt en säker investering trots att den haft en makalös värdeökning sedan den startade. När detta skrivs i tidig juni 2021 finns det många indikationer på att ökad reglering kan leda till stora svårigheter och värdetapp för bitcoin och andra kryptovalutor.

Bitcoin och deflation

Bitcoins inflationshämmande finita mängd skapar nya och oväntade effekter som vi inte i nuläget till fullo kan analysera. Det är ett välkänt faktum att om en valuta ökar i mängd minskar dess värde – det vill säga inflation. Om svenska staten ger varje medborgare en miljon var i gåva är vi i teorin alla miljonärer men i praktiken kommer värdet av den svenska kronan decimeras i motsvarande mängd (bara fundera på om din nuvarande lön skulle räcka för att få dig att fortsätta jobba på om du plötsligt fick en miljon). Med bitcoin ställs vi inför det motsatta problemet. Den totala mängden bitcoins är fixerad och vi vet dessutom att bitcoins på olika sätt går förlorade ur systemet, exempelvis genom att någon helt enkelt glömmer sitt lösenord till sin säkra bitcoin-plånbok (förmögenheter har gått förlorade på detta sätt) och de bitcoins som finns i denna plånbok permanent försvinner ur cirkulationen. När tillgången på denna fiat-valuta blir mindre ställs vi alltså inför det motsatta problemet: deflation. Varje enskild bitcoin blir i teorin mer värdefull för att den totala mängden återstående bitcoin minskar. Lägger vi till detta den värdeutveckling i allmänhet vi sett kring bitcoin uppstår en situation där incitamentet att handla med bitcoin minskar dramatiskt. Om du lägger en hundralapp under kudden i tjugo år kommer den ju att ha tappat i värde så att det inte finns någon poäng med ett sådant beteende. Det är helt enkelt bättre att spendera den. Med bitcoin finns ju då risken att det är precis tvärtom. I nuläget talar allt för att en bitcoin stoppad under den digitala kudden bara kommer att stiga i värde under samma tjugo år och därför finns det egentligen ingen anledning att spendera den. Men en valuta som på detta sätt inte skapar något incitament att använda den – utan tvärtom spara den – har egentligen slutat fylla funktionen av en valuta. Den har nu istället blivit ett investeringsobjekt i stil med guld, konst eller jäkligt dyra samlarkort.

Bitcoin och framtiden

Om det är något som borde vara uppenbart efter att ha läst denna lektion om bitcoin är att det är mycket svårt att sia om framtiden för den digitala valutan. Sedan 2017 har det skett en veritabel boom av kryptovalutor som närmast kan liknas vid någon av historiens traditionella guldrusher eller kanske aktieutvecklingen innan den stora börskraschen 1929. Värdet på bitcoin och andra kryptovalutor har rusat på ett sätt som det nästan är svårt att hitta paralleller till och mängden existerande kryptovalutor har också exploderat. Som den ursprungliga kryptovalutan innehar bitcoin än så länge en särställning som ger den en extra tyngd men det finns tecken på att andra kryptovalutor, exempelvis ether, kan komma att utmana denna ställning i framtiden. Olika andra osäkerhetsmoment, däribland kryptovalutans ekologiska fotavtryck som vi ska återkomma till i lektion 7, gör att det skulle vara oansvarigt att säga något annat än att bitcoins framtid är högst osäker. Det finns säkerligen utrymme att tjäna pengar genom att spekulera i valutan men det är en mycket riskfylld verksamhet.