Det svenska arkivlandskapet

Släktforskning är populärt i Sverige och möjligheterna att komma långt tillbaka i släktleden är goda. Detta eftersom Sverige är ett unikt land vad gäller arkiv eftersom vi sedan 1600-talet haft en noggrann folkbokföring som idag är grundstommen i svensk släktforskning. Denna folkbokföring hittar vi i kyrkböckerna, eftersom Svenska Kyrkan fram till 1991 skötte Sveriges folkbokföring. 

Det finns två huvudtyper av arkiv, enskilda respektive offentliga. Enskilda arkiv kan vara till exempel föreningsarkiv, företagsarkiv eller personarkiv. Många enskilda arkiv är inlämnade till arkivinstitutioner för tillgängliggörande, men det finns inga lagkrav varken på bevarande eller att de ska vara tillgängliga för forskning. Offentliga arkiv är oftast myndigheters arkiv och innehåller allmänna handlingar. Offentliga arkiv regleras sedan 1990 av arkivlagen vars portalparagraf anger att

Myndigheternas arkiv är en del av det nationella kulturarvet.

Myndigheternas arkiv ska bevaras, hållas ordnade och vårdas så att de tillgodoser:
   1. rätten att ta del av allmänna handlingar,
   2. behovet av information för rättskipningen och förvaltningen, och
   3. forskningens behov.

Det är tack vare arkivlagen tillsammans med offentlighets- och sekretesslagen och Tryckfrihetsförordningen som Sveriges unika arkivlandskap finns. De enorma arkiv vi samlat på oss sedan 1600-talet är i grunden offentliga. Om en handling inte är aktivt sekretesstämplad har du alltså rätt att se den. Rätten gäller inte bara medborgare, utan även utländska medborgare såväl som statslösa. 

Arkiv Digital innehåller i huvudsak handlingar från offentliga arkiv, till exempel kyrkböcker, och det är dem vi kommer koncentrera oss på i den här kursen. Innan kyrkböckerna tillgängliggjordes på internet var en släktforskare tvungen att åka till den arkivinstitution som förvarade kyrkböckerna. I Sverige finns sju landsarkiv spridda i landet, samt tre andra arkivinstitutioner som fått landsarkivstatus. Även om det finns många fler arkiv i Sverige är det landsarkiven som förvarar bland annat kyrkböckerna. Om en släkting till en skånsk släktforskare till exempel visade sig komma från Öjebyn utanför Piteå så fick alltså släktforskaren tidigare åka till Östersund där landsarkivet som förvarar Öjebyns kyrkböcker finns för att fortsätta sin släktforskning.