Att släktforska

Du har nu lärt dig att hitta till arkivet, men hur går det sedan praktiskt till att forska efter personer? Det lär vi oss i den här lektionen med hjälp av exemplet Selma Lagerlöf. 

Vi vet att Selma Lagerlöf föddes den 20 november 1858. Genom registersök har vi sett att hon föddes i församlingen Östra Ämtervik. Genom att gå till ”Arkivsökning” och skriva in Östra Ämtervik i fältet som heter ”Arkivbildare” hittar vi sedan församlingen.

För att hitta Selma i husförhörslängden, vilket är själva folkbokföringen, kan vi såklart leta upp Östra Ämterviks husförhörsbok som sträcker sig över 1858 och bläddra tills vi hittar familjen. Dock är detta väldigt tidsödande och om det hade varit en större församling hade det varit omöjligt. Därför går vi direkt till födelse- och dopboken och letar upp Selmas rad. 

Vi ser i tabellen att det är bok C:5 som sträcker sig över 1858. Den uppmärksamma ser här att böckerna C:6-7 saknas. Eftersom det inte står i anmärkningsfältet eller i arkivbeskrivningen vad som hänt med dem hade en släktforskare som sökte någon född 1860 behövt kontakta det förvarande arkivet för mer information. 

Väl inne i födelseboken bläddrar vi fram till rätt sida. Vissa böcker har ett register i början så att läsaren kan få ett hum om var i boken ett visst år är, andra inte. I rullisten som det på bilden ovan står ”Bild: 56/ Sida: 104” går det att snabbt hoppa till en viss sida. Med pilarna vid sidan om går det att hoppa en respektive fem sidor fram eller tillbaka i boken. 

När vi nu hittat Selma kan vi på hennes rad se hennes föräldrar och dopvittnen. För en släktforskare är detta det bästa sättet att bekräfta vilka som är en persons föräldrar, utan att behöva gå vidare till andra typer av icke-digitaliserade arkiv. 

De flesta husförhörs- och församlingsböcker följer samma struktur men det kan finnas skillnader beroende på region, präst och tid. Generellt är att de blir mer standardiserade och lättare att läsa ju modernare böckerna är. I många födelseböcker finns en sida antecknad som är den sida i husförhörs- eller församlingsböckerna där den föddes familj återfinns. Så har inte prästen som skrev Selmas bok gjort, utan han har istället antecknat gårdsnamnet, Mårbacka. 

Vi går till husförhörsboken som sträcker sig över 1858, AI:12. När vi öppnar den har vi sådan tur att prästen eller någon annan senare gjort ett topografiskt register så vi vet på vilken sida Mårbacka står. Annars hade vi fått bläddra tills vi hittade det. 

Vi hoppar till sidan 110 och hittar då gården Mårbacka. Varje adress har ett uppslag. Vi ser här första sidan där Selmas familj står. Längre ned på sidan återfinns gårdens tjänstefolk.

Genom husförhörsboken får vi information om vart personer är skrivna, när de är födda och döpta. Husförhörsböckerna var mer religiöst inriktade än de senare församlingsböckerna. Det finns regionala skillnader, men i fallet Östra Ämtervik framgår det förutom uppgifterna listade ovan om personerna är läskunniga, om de tagit nattvarden och om de blivit förhörda i samband med nattvarden. I böckerna ser vi dessutom hur familjekonstellationerna såg ut. 

Kom ihåg att när boken skrevs var den ett levande dokument, där människor lades till och togs bort under de år som boken varade, i fallet ovan sju år (mellan 1854 och 1861). Till exempel är Selmas syster Johanna Maria överstruken. När vi tittar på nästa sida av uppslaget ser vi varför. 

I kolumnen ”Lefnads- och sjukdomsomständigheter” ser vi att Johanna Maria dog den 21:e augusti 1854. 

Kolumnerna för inflyttad och utflyttad är tomma, vilket inte är brukligt. Där brukar det stå när en person fördes in i boken respektive fördes ur den. Om de inte flyttat brukar det stå vilken sida forskaren hittar familjen på i den nya boken. Om vi ska följa Selma framåt för att se vart hon tagit vägen får vi därför leta upp Mårbacka på nytt i nästa bok. Innan vi följer Selma framåt i tiden tittar vi på vad som hände med Johanna Maria. Varför dog hon? Vi går till Död- och begravningsboken som sträcker sig över 1854:

Här har Arkiv Digital skapat en länkning in i en födelse- och dopbok (C:5) eftersom dödboken för just de år vi söker är inrymda i en födelsebok. Kom ihåg att proveniensprincipen är grunden i arkivariens förteckningsarbete. Om en präst av någon anledning inte haft en separat bok för döda och begravda ska arkivarien inte bryta ut något bara för att dödböcker ”ska” vara en F-serie. Här skapar digitaliseringen utmärkta möjligheter att lägga en länk på det ställe där användaren förväntar sig att dödboken ska vara, så att denna enkelt kan hitta rätt. 

Längst ned på bilden ser vi den från Mårbacka döda flickan Johanna Maria Lagerlöf. I kolumnen bredvid ser vi att dödsorsaken var rödsot, det som idag heter dysenteri. 

För att återvända till Selma så följer vi henne framåt i tiden, genom husförhörsböckerna. Selma bodde hemma länge, så vi hoppar fram till boken A1:17, där det i kolumnen ”Flyttat” på hennes rad står antecknat att hon flyttat till Landskrona den 26:e september 1885. Hennes flyttattest är nummer 44. 

Då öppnar vi In- och utflyttningslängden som täcker året 1885, vilket blir bok B:3. Observera att varje uppslag har en sida för inflyttade och en sida för utflyttade. 

Vi hittar Selma på andra raden ovanifrån. Vi ser att både attestnumret stämmer, nummer 44, och utflyttningsdatumet som var antecknat i husförhörsboken. En större stad än Landskrona hade haft flera församlingar och då hade släktforskaren förhoppningsvis i kolumnen ”Ort” fått reda på vilken församling personen den följer flyttat till. För oss räcker det nu att söka upp Landskronas stadsförsamling och inflyttningsboken som täcker 1885, B:5.  

Först den 5:e november hittar vi Selma i inflyttningslängden. Kanske flyttade hon inte omgående efter att ha fått sin flyttattest hos prästen eller kanske dröjde det innan Landskronas präst skrev in henne. Det finns inga genvägar (förutom möjligtvis registersök) utan det är bara att läsa och bläddra i jakt på den person du söker. I Selmas inflyttningslängd får vi viktig information. Vi ser var hon är skriven i Landskrona, Tärnan 6, och framförallt var i husförhörsboken vi kan hitta henne. Detta står i kolumnen som heter ”Folio uti Husförhörsboken”. Selma hittar vi på sida 19 i den husförhörsbok som är aktuell 1885. 

Vi har genom exemplet Selma fått bekanta oss med husförhörsböcker, in- och utflyttningslängder, födelseböcker och död- och begravningsböcker. Den enda typen av kyrkböcker listade i tabellen i förra lektionen som vi inte använt är lysnings- och vigselböcker eftersom Selma aldrig gifte sig. För att ändå ha stött på en sådan bok och för att få en förståelse för vilken typ av innehåll som kan finnas i en sådan tar vi en slumpmässigt utvald sida från Östra Emterviks lysnings- och vigselbok EI:1. 

Där ser vi på översta raden hur Maria Olsdotter vigdes i Sunne enligt attest med bonden Olof Olsson. I anteckningsfältet har prästen antecknat ”Klanderfri äktenskapslysning afkunnad i Sunne enligt aflemnad attest”. Det innebär att det är en annan församlings präst som lyst för dem och senare vigt dem, och skickat med dokumentation över detta till Östra Emterviks präst.

För att hitta de personer en släktforskare söker i lysnings- och vigselboken finns det i husförhörsboken antecknat när det lysts för två personer respektive när de sedan vigts. Då går det att gå till lysnings- och vigselboken för att utifrån datum leta upp personerna. 

Att den här lektionen har haft Selma Lagerlöf som exempel är inte enbart för att hon ur biblioteksperspektiv är intressant utan också för att prästen flera gånger frångått praxis, till exempel med att skriva gårdsnamn istället för sida i husförhörsboken och inte skriva från och till vilka husförhörsböcker som familjen Lagerlöf förts in och ut ifrån. Det kan tyckas att det är ett dåligt exempel för att illustrera hur släktforskning och Arkiv Digital fungerar, men faktum är att det snarare är tvärtom. Det kommer alltid finnas variationer i hur böckerna förts av präster som gjort på sitt eget sätt, och en släktforskare måste lära sig att hantera källorna när så sker. 

Övning

• I förra övningen letade du upp ett församlingsarkiv från en församling som en intressant person bott i. Bekanta dig med arkivet. Vilka typer av kyrkböcker innehåller arkivet? 
• Gör som i lektionen och leta upp personen du följer. Du kan börja i födelseboken. 
• Lämna födelseboken och leta upp personen i husförhörs- eller församlingsboken. 
• Läs prästens anteckningar. Står det något om personen? 
• Ser du när personen förts ut ur boken?