Inspirationsartiklar

På många bibliotek, inte minst mindre, efterfrågar både besökare och personal mer kvalificerade samtal om litteratur. Hur kan bibliotekarien ta plats i samtal om litteratur? Kursen Kritisk och redaktionell kompetens på bibliotek– att skriva litteraturkritik, som erbjuds av Kritiklabbet, ger nya tankar om bibliotekariens roll i vår tid, skriver Eva Fred, litteraturkonsulent i Västra Götalandsregionen.

AI-verktyg producerar fotorealistiska bilder på sekunder, videobaserade plattformar blir en allt viktigare nyhetskälla för unga, och visuell desinformation används aktivt för att underminera demokratisk motståndskraft. Den här forskningsöversikten, hämtad ur rapporten Bildkunnighet och beredskap från Bildkonst Sverige, kartlägger kunskapsläget kring visuell påverkan som ett kombinerat demokratiskt och säkerhetspolitiskt problem. I denna text presenteras en forskningsöversikt över aktuella studier inom fyra olika fält. Kapitlet utgörs av två delar. I första delen presenteras aktuell forskning om informationspåverkan som ett kombinerat demokratiskt och säkerhetspolitiskt problem i en ny mediemiljö som präglas alltmer av visuella element. Fokus ligger på hur text och bild skiljer sig åt som verktyg för påverkan, samt existerande studier om potentiella effekter av både informationspåverkan och visuell påverkan. Om forskningsöversikten Bild har på kort tid ...

Att dela en stunds närvaro kring en text, och i samma veva prata om nya informationskällor och gamla sanningar, kan ge något både till gruppen och individen. Bibliotekarien Veronica Sarge Cech har erfarenhet av Shared Rreading tillsammans med äldre, både från Åland och Bromölla. Hon ser i metoden möjligheter att motverka ofrivillig ensamhet och främja hälsa och källkritiskt tänkande.

Vem kan bättre nå unga än andra ungdomar? I Västra Götalandsregionen kunde folkbiblioteken söka pengar för att under året anställa unga demokratiambassadörer som ska vända sig till unga och förstagångsväljare. Det visade sig att flera av biblioteken såg det som en chans att öka engagemanget hos unga besökare.

Kan man bli en annan av att läsa en bok? Det har litteraturvetaren och författaren Thor Magnus Tangerås undersökt i sin forskning om transformativ läsning.

Vilka är forskarna runt om i landet som håller på med biblioteksforskning? Vad forskar de egentligen om och hur kan det vara relevant för folkbiblioteken? Digiteket fortsätter serien med forskare inom biblioteks- och informationsvetenskap som berättar om sin forskning – här kommer ytterligare elva presentationer.

Hur kan biblioteksmedarbetare närma sig AI på ett sätt som känns relevant, tryggt och kopplat till bibliotekets uppdrag? Tre folkbibliotek i Sörmland deltog i en lärcirkel om AI, initierad av Biblioteksutveckling Region Sörmland. Under fem träffar utforskade deltagarna hur AI påverkar biblioteksverksamheten och vad det innebär för bibliotekets uppdrag. Här delar de med sig av sina erfarenheter och reflektioner kring hur lärdomar kan spridas vidare till kollegor och besökare. Under hösten 2024 och våren 2025 genomförde Biblioteksutveckling Region Sörmland en regional lärcirkel om AI för folkbibliotek. Medarbetare från tre bibliotek valde att delta: Nyköpings stadsbibliotek, Strängnäs bibliotek och Flens bibliotek. I den här artikeln delar vi erfarenheter, lärdomar och reflektioner från arbetet. Varför en lärcirkel om AI? Utvecklingen inom AI går snabbt och påverkar både ...

Hur påverkar olika trender i ungas läsning bibliotekens inköp av böcker? Och hur hittar man information om vad unga efterfrågar? I masteruppsatsen Ett evigt sökande har Emma Olsson Grahn och Stina Skog riktat blicken mot lästrender bland unga och mot bibliotekariers inköpsarbete. En slutsats de drar är att det kan vara värt att frångå den mer traditionella litteraturbevakningen just när det gäller ungdomslitteratur.

I den här föreläsningen delar Nakima A. Schreider med sig av konkreta verktyg för att skapa inkluderande möten med judiskt liv och kultur.

Week17 eller Vecka17 är en internationell temavecka som sätter hållbarhet i fokus och som engagerar bibliotek från Dorotea i norr ner till Skåne i söder. Stadsbiblioteket i Malmö har valt att göra ett smalare program än tidigare för att plocka upp all drivkraft och allt engagemang som finns hos människor och gemenskaper.

Musikaliska sagostunder på romani och svenska genomfördes 2025 på biblioteken i Lindängen och Oxie i samarbete med Klang – musik i förskola. Till fiol- och dragspelstoner fick barnen uppleva boken Dansbus och kaktrubbel av Marin Salto, och sagan fick en helt egen prägel i varje barngrupp.

På Ersbodabiblioteket i Umeå är det ungdomarna som leder vägen till läsglädjen. I projektet "Readers are Leaders" högläser lokala tonåringar för lågstadiebarn varje vecka vilket gjort att ungdomarna växt i självförtroende, byggt upp sina ordförråd medan barnen knappt vill att kvällen ska ta slut. Den här artikeln berättar om hur bokklubben blev till och varför den modellen kanske borde spridas långt utanför Ersboda.

Region Halland har haft ett omfattande arbete med små barns språkutveckling under drygt två decennier. Vilka är deras framgångsfaktorer?

Hur kan biblioteken främja demokratin och möta behoven av tillförlitlig information fram till valdagen? Digiteket har sammanställt en lista med resurser, tips och inspiration – hjälp gärna till att fylla på!

Hur kan du vara en bra kompis? Hur undviker du att hamna i bråk? Varför är det viktigt att säga förlåt? Tillsammans med kommunpolisen har Rosengårdsbiblioteket i Malmö regelbundna lässtunder för barn i årskurs ett i skolor i området. Bibliotekarierna Ulrika Clementzlor och Cecilia Kristiansson skriver om ett arbete som främjar såväl läsning som relationen med både polisen och biblioteket. 

Vad får barn att vilja besöka biblioteket? Hur hittar barn hit och vad får dem att vilja stanna kvar? Tre kommuner i Kalmar län involverade barn i ett projekt om hur de ser på bibliotekens verksamheter. Elin Johansson från den regionala biblioteksutvecklingen i Kalmar, skriver att det till stor del handlar om att bygga relationer och arbeta mer uppsökande. Allt började med ett initiativ till ett projekt från Region Kalmar län, för att undersöka vad barn tycker om folkbibliotekens verksamhet. En av kommunerna är Oskarshamn: – För att få barn och ungdomar att komma till biblioteket måste vi bygga relationer och lära känna dem. Vi måste hänga med i utvecklingen, annars tappar vi den här generationen. Det är därför vi valt att satsa på Gråttan, ...

Kan en gåvobok bli något mer än en bok som läses en gång och sedan läggs undan på en hylla? På Värnamo bibliotek arbetar man målmedvetet med gåvoböcker gentemot barn, unga och deras vårdnadshavare, vilket har resulterat i ökad läsning.

Shared Reading är välkänt, men hur blir det om man överför metoden till film, spel eller sociala medier? Carolina Falk, Film i Skåne, berättar om vikten av att unga får dela med sig av sina många film- och spelupplevelser i skolan och hur biblioteken kan jobba med metoden.

Hur kan bibliotek arbeta mer strategiskt med läsfrämjande – och var börjar man? Den här texten presenterar en praktisk modell i fyra lager – individ, arbetsgrupp, organisation och samhälle – som hjälper dig att analysera och utveckla det läsfrämjande arbetet. Tanken är enkel: läsfrämjande är alltid både en individuell och kollektiv aktivitet, och modellen är byggd för att vara flexibel. Använd den på egen hand, i arbetsgruppen eller i samtal med chefer och nätverk. Börja i det lager som känns mest angeläget just nu och bygg vidare därifrån – steg för steg växer helhetsbilden fram. Inledning Läsfrämjande arbete är centralt för landets folkbiblioteksverksamheter och folkbibliotekarier.1Det har också påpekats hur läsfrämjande arbete även utförs i samarbete med andra aktörer, se t.ex. Persson, M. & Sundström Sjödin, E. ...

Siri Christiansen och Christian Haag arbetade under flera år på Storbritanniens största fact-checkingsajt, Logically Facts. Genom konkreta exempel på konspirationsteorier, vaccinskepsis, manipulerade krigsvideoklipp och klimatmissinformation ger de läsaren en god inblick i vad man behöver veta för att förstå och identifiera vilseledande påståenden. Du får också lära dig mer om Medieinstitutet Fojo och deras arbete inför valet som biblioteken kan dra nytta av. Vi är två av få aktörer i Sverige som har konkret, djupgående erfarenhet av factchecking. Som heltidsanställda på Storbritanniens största fact-checkingsajt, Logically Facts, arbetade vi under flera års tid med att dagligen scanna sociala medier, göra nyhetsbedömningar och skriva fact-checks såväl som analyser och rapporter, varav flera plockades upp av svensk riksmedia. Denna artikel är tagen från läroboken Fact-checking och verifikation som ...

I höst är det val men redan nu drar Minibladet igång vårens stora demokratisatsning. Tillsammans med bland annat två folkbibliotek i Malmö får barn lära sig om demokrati och göra sina röster hörda, samtidigt som de slipar sin läs- och skrivförmåga.

Vilka aktiviteter genomför folkbibliotek kopplat till demokrati och valet senare i år? I Strängnäs har en bibliotekarie precis påbörjat ett kombinerat läsfrämjande- och demokratiprojekt som riktar sig till personer inom daglig verksamhet.

Brit Stakston skriver i den här essän hur demokratins framtid också är mycket beroende av vilket ansvar politiker och beslutsfattare tar för att motverka polarisering.

Nobelbiblioteket är Sveriges största privatägda bibliotek och har en hel del resurser för folkbibliotek, såsom specifika fakta om Nobelpristagare, boktipslistor för inspiration och möjligheter till studiebesök.