Inspirationsartiklar

Är det verkligen lättare att läsa med öronen än med ögonen? Trots att lyssningsläsning är avgörande för många människor med läshinder beskrivs den fortfarande ofta som en genväg, ett fusk eller ett mindre legitimt sätt att läsa. Anna Lundh diskuterar hur normer kring läsning kan skapa läshinder och varför lyssningsläsning behöver förstås som värdig läspraktik. Som forskare inom området tillgänglig läsning möter jag gång på gång föreställningar om att lyssningsläsning är att betrakta som en sorts fusk, att det inte är ”riktig” läsning och att det skulle vara enklare att lyssningsläsa än att läsa med hjälp av ögonen eller fingrarna. Bland de lyssningsläsare som jag har pratat med finns många olika uppfattningar om saken. Medan somliga menar att läsning av svartskrift eller punktskrift är den ...

För drygt hundra år sedan öppnade Sveriges första bibliotek för barn – en plats byggd på idén att barn har rätt till god litteratur i en vacker miljö och friheten att själva få välja sin läsning. I det här avsnittet av Angelägen podd möter vi Margareta Aspán, universitetslektor vid Stockholms universitet och föreståndare för Centrum för barnkulturforskning

Hur kan biblioteket vara en demokratisk arena för barn och unga? Under ett webbinarium delade folkbibliotek i Tomelilla, Vänersborg, Stockholm och Norge sina erfarenheter av att skapa mötesplatser där barns och ungas röster faktiskt tas på allvar – från mötesplatser till barnrättsmässor och ungdomsledda demokratisatsningar.

Konstnären Makda Embaie har i snart tio år arbetat med en metod där deltagare översätter poesi som ett sätt att närma sig och skapa en relation till språket tigrinja.

Den här essän syftar till att stödja bibliotek och bibliotekarier som vill arbeta med litteraturkritik. Magnus William-Olsson, poet och grundare av Kritiklabbet, ger en historisk bakgrund till kritiken som fenomen och beskriver den som konst- och kunskapsform. Han argumenterar för varför kritik och i synnerhet litteraturkritik är en uppgift för bibliotek. Slutligen tar han upp själva konsten att recensera. Ordet kritik kommer från grekiskans krinō och ännu längre tillbaka från proto-indoeuropeiskans krei. Den generella betydelsen är ”avgöra”, ett ord som behövs i alla språk eftersom människolivet så mycket består just i avgöranden: Ska jag gå hitåt eller ditåt? Ska jag fly eller fäkta? Tycker jag om eller tycker jag inte om? Från verbet krinō kommer såväl ordet kritik som ordet kris. De hör ihop. Det ...

Kan biblioteket vara både en arena för det fria ordet och ett tryggt rum för alla? I sin andra essä om folkbibliotekens demokratiuppdrag utgår Marika Alneng från sin egen röst och rör sig vidare till yttrandefrihetens gränser, till påtryckningarna mot biblioteken och till frågan om vem som ges möjlighet att höras. Detta är den andra av tre texter om demokrati och bibliotek av Marika Alneng.

Vad innebär samarbetet mellan folkbibliotek och studieförbund för tillgången till folkbildning och kultur? Detta undersöker Klara Steinvall i sin masteruppsats i biblioteks- och informationsvetenskap vid Lunds universitet. Den bygger på intervjuer med verksamma på bibliotek och studieförbund runt om i landet. Hennes slutsats är att samarbetet fyller tre roller: en effektiv, en kompensatorisk och en meningsskapande roll. Här sammanfattar hon uppsatsens innehåll för Digiteket.  Vad spelar samarbete mellan studieförbund och folkbibliotek för roll för hur vi i Sverige får tillgång till folkbildning och kultur? Utifrån intervjuer med verksamma på bibliotek och studieförbund så landar jag i tre huvudsakliga roller för aktörernas samarbete som kan beskrivas som den effektiva, den kompensatoriska och den meningsskapande rollen. Samarbetet kan bidra till effektivisering inom den infrastruktur för folkbildning och ...

Litteratur kan erbjuda mer än kunskap, underhållning och igenkänning. I arbetet med veteraner i bland annat USA, Storbritannien och Australien har läsning, skrivande och samtal använts som stöd i bearbetningen av krigets psykiska och moraliska konsekvenser. Sonja Fagerholm-Gullberg ger en introduktion till biblioterapi och dess betydelse för läkning, meningsskapande och återhämtning

Barn får inte rösta, men nog har de många åsikter om hur samhället skulle kunna bli bättre. Sedan i våras samlar Umeå stadsbibliotek in barnens röster, först på ett fysiskt torg i biblioteket, och nu på webbsidan Barnens torg där också politiker kan svara barnen direkt. Barnens torg var från början en fysisk plats i Umeå stadsbibliotek. Barn fick rita och skriva hur de tyckte att Umeå kunde bli bättre, och bidragen sattes upp så att alla kunde läsa dem.  – Vi märkte redan när det fysiska torget skapades hur viktigt det var för barnen att kunna dela med sig av sina åsikter. När väl papper, pennor och instruktioner fanns på plats blev det hela väldigt självgående, berättar man från biblioteket. Efter sommaren flyttade torget ...

Folkbiblioteken i Lund vill uppmuntra resenärer till att vara källkritiska genom att ge konkreta tips på infoskärmarna i tåg och på bussar.

Regional biblioteksverksamhet har funnits i snart hundra år – men uppdraget har förändrats. Vi berättar historien om de regionala biblioteken, hur uppdraget har förändrats över tid och låter dessutom de regionala biblioteksverksamheterna själva berätta mer om sitt arbete, sina särdrag och vad de har på gång just nu. “Den regionala biblioteksverksamhetens uppdrag enligt bibliotekslagen är enkelt att citera, men kan vara svårare att tolka och konkretisera”, så inleder forskaren Ola Pilerot sin rapport Arbete i regional biblioteksverksamhet. Vi som arbetar med och på folkbibliotek är naturligtvis väl medvetna om de regionala biblioteksverksamheternas existens men för allmänheten i stort är det kanske inte lika självklart vad de är och hur de arbetar.  Jag minns när jag under min bibliotekarieutbildning stötte på begreppet för första gången och ...

Hur påverkar AI vårt sätt att söka och värdera information? Vilka konsekvenser får dessa nya sökvanor? Och vad innebär allt detta för folkbibliotekens arbete? I detta femte webbinarium i serien AI i bibliotek belyses ovanstående frågor med hjälp av Måns Jonasson, internetexpert på Internetstiftelsen. Fokus för föreläsningen är nya sökbeteenden, källkritik och bibliotekens roll i ett allt mer AI-drivet informationslandskap.  Denna artikel är en sammanfattning av den första delen av webbinariet AI i bibliotek: Hur vi söker, värderar och hanterar information. Den andra delen av webbinariet där Weine Sundell, biblioteksutvecklare Blekinge Kronoberg och Per Tikkanen, IT-pedagog Region Kronoberg, ger praktiska tips om hur AI kan användas för informationssökning och källkritik, kommer att publiceras inom kort.  Här visas just nu ett exempelinnehåll från Default. Vill du ...

Vad skulle hända om ett gäng barn tog över biblioteket under en hel dag? Att de, istället för bibliotekspersonalen, bemannade informationsdisken, arrangerade aktiviteter och hjälpte besökare att hitta böcker.

”Läsning är en aktivitet och ett fenomen som omgärdas av en mängd olika känslor, förhoppningar och inte så lite oro.” Det skriver Kristin Johansson, forskare vid Bibliotekshögskolan i Borås, i sin essä som på olika vis handlar om tilltron till läsningens förmåga att transformera läsaren. En historisk tillbakablick kastar nytt ljus över läsningens roll även i nutid och påminner om betydelsen av att kunna sätta individens upplevelse och känsla av mening och lust i första rummet.

Vilka är forskarna runt om i landet som håller på med biblioteksforskning? Vad forskar de egentligen om och hur kan det vara relevant för folkbiblioteken? Digiteket fortsätter serien med forskare inom biblioteks- och informationsvetenskap som berättar om sin forskning – här kommer ytterligare elva presentationer.

På vilka sätt kan bibliotekarieyrket komma att få en ny roll när det demokratiska utrymmet inskränks? Fredrik Hanell från Linnéuniversitetet undersöker bibliotekariers upplevelser i ett förändrat samhällsklimat, och skissar på framtida samhällsscenarier som kan påverka folkbibliotekens verksamheter. Digiteket möter Fredrik i ett poddsamtal. Med ett flertal år bakom sig som skolbibliotekarie och som lärare på masterprogrammet i Arkiv, Bibliotek och Museologi (ABM), är Fredrik Hanell numera forskare i biblioteks- och informationsvetenskap vid Linnéuniversitetet. Hans forskningsintresse handlar bland annat om folkbibliotekens demokratifrämjande arbete och deras roll i det politiska landskapet.  Tillsammans med forskarna Hanna Carlsson, Joacim Hansson och Lisa Engström har han varit delaktig i ett forskningsprojekt som handlar om bibliotekariers upplevelser av det demokratiska utrymmet, och dess vid några tillfällen krympande vidd i ett antal ...

Om man säger att en e-bok är tillgänglig – vem kan den då läsas av egentligen? Begreppen som används för att beskriva e-böckers tillgänglighet är luddiga, skriver Martin Persson, verksamhetsutvecklare på MTM. I sin text reder han ut begreppen och visar på vägar framåt. Till syvende och sist är det alltid läsaren som avgör om en bok är tillgänglig eller ej. Ibland stöter man på uttryck som ”tillgängliga e-böcker” eller ”universellt utformade e-böcker” utan någon medföljande definition av tillgänglighet. Tillgänglighet är ju ett i grunden brett begrepp och ibland används det lite svepande, tycker jag. ”Den här boken är tillgänglig”, kanske någon säger, och menar därmed att den kan läsas av – ja, vem, egentligen? På vilket sätt, mer konkret, stödjer boken en mer tillgänglig ...

Den tekniska utvecklingen sker i allt högre takt, där få saker ter sig beständiga. Hur påverkar detta litteraturen? Denna fråga ställer sig docent Karl Berglund i denna essä där han siar om hur villkoren för skapandet och tillgodogörandet av litteratur förändras i grunden av generativ AI.

Vad kan läsmetoden Shared Reading spela för roll för människors hopp och framtidstro? Hur kan metoden bidra till att bryta isolering för unga hemmasittare? Och hur kan bibliotek samverka med vården kring Shared Reading som skrivs ut på recept? Tove Eriksson Mrozowski, som jobbar på Region Skånes kulturförvaltning, berättar om ett antal skånska folkbibliotek som utforskar detta tillsammans med andra aktörer på olika platser i Skåne. När Region Skåne och Föreningen Shared Reading Skåne tillsammans lanserade den regionala satsningen Shared reading i samverkan med ett webbinarium i februari var intresset stort. Närmare 80 personer deltog från folkbibliotek och andra verksamheter, både från offentlig och ideell sektor i hela Skåne. Den stora uppslutningen på lanseringen signalerade ett stort intresse.  Vad är Shared Reading? Shared Reading startade ...

På vilket sätt kan biblioteket uppmuntra pappor att bli läsande förebilder för sina barn? Och är det så att platsen där vi bor har betydelse för vår läsning? Bibliotekarien Annika Hansson i Torsby bestämde sig för att undersöka detta.

Biblioteken i Malmö har under våren bjudit in till en föreläsningsserie som på olika sätt kretsar kring temat källtillit. Varför litar vi på vissa källor men inte på andra? Och vad betyder det för demokratin? Initiativet fokuserar på hur vi kan förhålla oss till information i en digital tidsålder, skydda oss från manipulativ påverkan och stärka det demokratiska samtalet. I denna artikel kan du se föreläsningar av forskarna Johan Farkas och Andreas Önnerfors som pratar om olika aspekter av temat. De två föreläsningarna i Biblioteken i Malmös serie om källtillit närmade sig oron över vad den digitala informationsmiljön gör med oss från två olika håll. Andreas Önnerfors, som forskar om radikalisering och konspirationsteorier, pratade om ämnet ur en praktisk vinkel. Han leder projektet Valkollen 2026 ...

Varför tycker unga att det är roligt att läsa på fritiden och inte i skolan? Varför ser man sig inte som en läsare, även om man faktiskt läser böcker? I samband med att sommarlovsarbetande ungdomar i Region Uppsala genomförde ett Shared Reading-projekt med fritidsbarn, gjordes en studie om de ungas egen läsning. Digiteket ställde några frågor till forskaren Åse Hedemark som står bakom studien.

Titt som tätt talas det om att vi har en pågående läskris i Sverige och från samhällets sida läggs mycket fokus på att nå de så kallade icke-läsarna. Litteraturprofessorn Magnus Persson har istället vänt blicken mot de dedikerade läsarna i sin senaste bok. I det här avsnittet av Digitekets podd har vi träffat Magnus för att samtala om passionerad läsning.

Vad behöver personalen på Sveriges folkbibliotek kunna mer om – och inom vilka områden känner de sig säkra? Digitekets studentmedarbetare Ana-Marija Spajić har genomfört en enkätundersökning för att förstå vilka kompetensbehov bibliotekspersonal upplever att de har.