Inspirationsartiklar

Vad kan läsmetoden Shared Reading spela för roll för människors hopp och framtidstro? Hur kan metoden bidra till att bryta isolering för unga hemmasittare? Och hur kan bibliotek samverka med vården kring Shared Reading som skrivs ut på recept? Tove Eriksson Mrozowski, utvecklare bibliotek på Region Skånes kulturförvaltning, berättar om ett antal skånska folkbibliotek som utforskar detta tillsammans med andra aktörer på olika platser i Skåne. När Region Skåne och Föreningen Shared Reading Skåne tillsammans lanserade den regionala satsningen Shared reading i samverkan med ett webbinarium i februari var intresset stort. Närmare 80 personer deltog från folkbibliotek och andra verksamheter, både från offentlig och ideell sektor i hela Skåne. Den stora uppslutningen på lanseringen signalerade ett stort intresse.  Vad är Shared Reading? Shared Reading startade ...

På vilket sätt kan biblioteket uppmuntra pappor att bli läsande förebilder för sina barn? Och är det så att platsen där vi bor har betydelse för vår läsning? Bibliotekarien Annika Hansson i Torsby bestämde sig för att undersöka detta.

Biblioteken i Malmö har under våren bjudit in till en föreläsningsserie som på olika sätt kretsar kring temat källtillit. Varför litar vi på vissa källor men inte på andra? Och vad betyder det för demokratin? Initiativet fokuserar på hur vi kan förhålla oss till information i en digital tidsålder, skydda oss från manipulativ påverkan och stärka det demokratiska samtalet. I denna artikel kan du se föreläsningar av forskarna Johan Farkas och Andreas Önnerfors som pratar om olika aspekter av temat. De två föreläsningarna i Biblioteken i Malmös serie om källtillit närmade sig oron över vad den digitala informationsmiljön gör med oss från två olika håll. Andreas Önnerfors, som forskar om radikalisering och konspirationsteorier, pratade om ämnet ur en praktisk vinkel. Han leder projektet Valkollen 2026 ...

Varför tycker unga att det är roligt att läsa på fritiden och inte i skolan? Varför ser man sig inte som en läsare, även om man faktiskt läser böcker? I samband med att sommarlovsarbetande ungdomar i Region Uppsala genomförde ett Shared Reading-projekt med fritidsbarn, gjordes en studie om de ungas egen läsning. Digiteket ställde några frågor till forskaren Åse Hedemark som står bakom studien.

Titt som tätt talas det om att vi har en pågående läskris i Sverige och från samhällets sida läggs mycket fokus på att nå de så kallade icke-läsarna. Litteraturprofessorn Magnus Persson har istället vänt blicken mot de dedikerade läsarna i sin senaste bok. I det här avsnittet av Digitekets podd har vi träffat Magnus för att samtala om passionerad läsning.

Vad behöver personalen på Sveriges folkbibliotek kunna mer om – och inom vilka områden känner de sig säkra? Digitekets studentmedarbetare Ana-Marija Spajić har genomfört en enkätundersökning för att förstå vilka kompetensbehov bibliotekspersonal upplever att de har.

Bibblix är en app som gör det möjligt för barn i åldern 6–12 år att läsa böcker direkt på sin surfplatta eller telefon.

I ett alltmer digitaliserat samhälle förändras synen på vad en medborgare behöver kunna för att vara aktiv i samhällslivet. Helena Iacobaeus, forskare vid Linköpings universitet, skriver i sin essä om digitalt utanförskap med särskilt fokus på mötet mellan medborgare och tjänsteman. Biblioteken förväntas hantera de praktiska konsekvenserna av att så många tjänster digitaliseras – samtidigt kan de vara betydelsefulla för hur samhället ska hitta en fungerande väg framåt.

1759 gav Peter Forsskål ut en skrift mot censuren vilken genast blev förbjuden i hela landet. Hotet mot den fria kunskapen ser annorlunda ut i dag. Det kommer inte uppifrån, från kung och kyrka, utan från desinformation, algoritmer och faktaresistens. Vad gör biblioteken åt detta? Svaret finns kanske i det vardagliga: vilka medier som köps in, hur rummet används och upplevs, vilka som bjuds in att tala och vad personalen gör och kan. Detta är den första av tre texter om demokrati och bibliotek av Marika Alneng. Ibland blir vi alla tvungna att erkänna vår okunskap, även om det svider till. Det hände mig i höstas när jag hamnade bredvid en statsvetare på en middag och litet lättsamt försökte middagskonversera. Jag berättade att jag forskar ...

På Stenröseskolan i Lund får elever med omfattande fysiska och intellektuella funktionsnedsättningar känna läsglädje genom upplevelsesagor – böcker som engagerar flera sinnen genom exempelvis dofter, föremål, musik och rörelse.

Det finns många läsfrämjande resurser inom Svenska Akademien, och inte minst möjligheter att söka medel till litterära projekt. Dessutom kan bibliotek nominera kollegor till folk- eller skolbibliotekariepriset. Här berättar Mats Malm för Digiteket om hur folkbibliotek kan använda Svenska Akademiens läsfrämjande arbete. Svenska Akademien gör betydligt mer än utser Nobelpristagare i litteratur. Under de senaste åren har olika läsfrämjande projekt initierats för barn och unga, och även språkstödjande insatser för nyanlända. Akademien delar årligen ut pris till folk- och skolbibliotekarier, det finns möjligheter att söka medel till litterära projekt, och de finansierar Litteraturbanken som är en resurs med oanade möjligheter för bibliotekarier.  En stor del av Akademiens läsfrämjande arbete under de senaste åren har initierats av Mats Malm som valdes in 2018. Året efter tog ...

I dag görs massvis för att öka människors läsning. Läsningen förväntas lösa problem på flera samhällsområden. I boken Den frivilliga läsaren följer forskarna Åse Hedemark och Linnéa Lindsköld hur läsningen utanför skola och arbete har styrts av politiken under ett flertal decennier. Frågan är hur det ska gå för läsandet under tyngden av samhällets förhoppningar och ambitioner? Boken avslutas med fyra förslag till stöd för den frivilliga läsningen.

I Helsingborg är det lång väntetid för små barn med misstänkt språkstörning att få hjälp av en logoped. Skulle biblioteket kunna erbjuda något stöd under väntetiden?

Hur lär man små barn ifrågasätta, granska och utvärdera information? Kanske med hjälp av en välkänd björn och hans familj och vänner? Som första bibliotek i Sverige fick Motala bibliotek möjlighet att visa den interaktiva utställningen Bamses källspanare under sju veckor hösten 2023. Emelie Ekholm, som arbetat med utställningen, berättar här mer om projektet. Som första bibliotek i Sverige fick Motala bibliotek möjlighet att visa den interaktiva utställningen Bamses källspanare under sju veckor hösten 2023. I utställningen får barnen tillsammans med Nina Kanin och Bamses barn Teddy, Nalle-Maja och Brum ta sig an rollen jasom källspanare. Uppdraget är att lösa mysteriet kring vem som sprider falska rykten om Bamse. Genom att undersöka bevis och ställa frågor om vem, vad och varför tränar barnen på att ...

Vad händer med din identitet när du förlorar förmågan att läsa? För den som drabbas av afasi kan tillgänglig läsning handla om att få vara den person man alltid har varit.

På många bibliotek, inte minst mindre, efterfrågar både besökare och personal mer kvalificerade samtal om litteratur. Hur kan bibliotekarien ta plats i samtal om litteratur? Kursen Kritisk och redaktionell kompetens på bibliotek– att skriva litteraturkritik, som erbjuds av Kritiklabbet, ger nya tankar om bibliotekariens roll i vår tid, skriver Eva Fred, litteraturkonsulent i Västra Götalandsregionen.

AI-verktyg producerar fotorealistiska bilder på sekunder, videobaserade plattformar blir en allt viktigare nyhetskälla för unga, och visuell desinformation används aktivt för att underminera demokratisk motståndskraft. Den här forskningsöversikten, hämtad ur rapporten Bildkunnighet och beredskap från Bildkonst Sverige, kartlägger kunskapsläget kring visuell påverkan som ett kombinerat demokratiskt och säkerhetspolitiskt problem. I denna text presenteras en forskningsöversikt över aktuella studier inom fyra olika fält. Kapitlet utgörs av två delar. I första delen presenteras aktuell forskning om informationspåverkan som ett kombinerat demokratiskt och säkerhetspolitiskt problem i en ny mediemiljö som präglas alltmer av visuella element. Fokus ligger på hur text och bild skiljer sig åt som verktyg för påverkan, samt existerande studier om potentiella effekter av både informationspåverkan och visuell påverkan. Om forskningsöversikten Bild har på kort tid ...

Att dela en stunds närvaro kring en text, och i samma veva prata om nya informationskällor och gamla sanningar, kan ge något både till gruppen och individen. Bibliotekarien Veronica Sarge Cech har erfarenhet av Shared Rreading tillsammans med äldre, både från Åland och Bromölla. Hon ser i metoden möjligheter att motverka ofrivillig ensamhet och främja hälsa och källkritiskt tänkande.

Vem kan bättre nå unga än andra ungdomar? I Västra Götalandsregionen kunde folkbiblioteken söka pengar för att under året anställa unga demokratiambassadörer som ska vända sig till unga och förstagångsväljare. Det visade sig att flera av biblioteken såg det som en chans att öka engagemanget hos unga besökare.

Kan man bli en annan av att läsa en bok? Det har litteraturvetaren och författaren Thor Magnus Tangerås undersökt i sin forskning om transformativ läsning.

Vilka är forskarna runt om i landet som håller på med biblioteksforskning? Vad forskar de egentligen om och hur kan det vara relevant för folkbiblioteken? Digiteket fortsätter serien med forskare inom biblioteks- och informationsvetenskap som berättar om sin forskning – här kommer ytterligare elva presentationer.

Hur kan biblioteksmedarbetare närma sig AI på ett sätt som känns relevant, tryggt och kopplat till bibliotekets uppdrag? Tre folkbibliotek i Sörmland deltog i en lärcirkel om AI, initierad av Biblioteksutveckling Region Sörmland. Under fem träffar utforskade deltagarna hur AI påverkar biblioteksverksamheten och vad det innebär för bibliotekets uppdrag. Här delar de med sig av sina erfarenheter och reflektioner kring hur lärdomar kan spridas vidare till kollegor och besökare. Under hösten 2024 och våren 2025 genomförde Biblioteksutveckling Region Sörmland en regional lärcirkel om AI för folkbibliotek. Medarbetare från tre bibliotek valde att delta: Nyköpings stadsbibliotek, Strängnäs bibliotek och Flens bibliotek. I den här artikeln delar vi erfarenheter, lärdomar och reflektioner från arbetet. Varför en lärcirkel om AI? Utvecklingen inom AI går snabbt och påverkar både ...

Hur påverkar olika trender i ungas läsning bibliotekens inköp av böcker? Och hur hittar man information om vad unga efterfrågar? I masteruppsatsen Ett evigt sökande har Emma Olsson Grahn och Stina Skog riktat blicken mot lästrender bland unga och mot bibliotekariers inköpsarbete. En slutsats de drar är att det kan vara värt att frångå den mer traditionella litteraturbevakningen just när det gäller ungdomslitteratur.

I den här föreläsningen delar Nakima A. Schreider med sig av konkreta verktyg för att skapa inkluderande möten med judiskt liv och kultur.