Gå direkt till innehållet

Virtual Reality i Ängelholm – Läsfrämjande i nya former

Kan en virtuell rundvandring i den mytomspunna fornlämningen Ales stenar tjäna läsfrämjande? Biblioteket i Ängelholm undersökte hur man kunde använda ny teknik som VR och Green screen i det läsfrämjande arbetet.

Under hösten 2019 började vi på biblioteket i Ängelholm prata en del om hur vi skulle kunna utveckla bibliotekets läsfrämjande arbete. En idé som stod ut var att använda oss av ny teknik för att nå fram till den nya generationens barn. När vi funderade på hur det skulle kunna låta sig göras bestämde vi oss för att prova att använda VR (Virtual Reality). Vi åkte på studiebesök till Vellinge bibliotek och blev inspirerade av deras arbete med VR. Vi sökte därefter projektbidrag hos Region Skåne för VR-experimentet och blev beviljade 35 000 kronor under 2020.

Syftet som det beskrevs i ansökan var huvudsakligen att utveckla nya former av berättande och skapande med hjälp av ny teknik. Vi ville hitta nya sätt att arbeta med visualisering och berättande, kombinera analogt och digitalt och vi ville låta barnen möta de litterära världarna på nya sätt, genom läsning, skapande och digitalt genom VR.

Det vi skulle göra var att utforska nya, digitala sätt att arbeta med lässtimulans och läsinspiration, med litterärt berättande och skapande gentemot barn och unga. Genom att digitalisera en liten del av traditionellt biblioteksarbete – läsfrämjande – hoppades vi med dessa nya metoder inspirera fler till läsning och kunna använda VR som en brygga mellan världar, inte bara mellan digitala och litterära utan även mellan bibliotekets och dagens ungas världar.

Vi tog avstamp i bibliotekslagens 8 § där det står att folkbiblioteken ska ägna särskild uppmärksamhet åt barn och ungdomar för att främja deras språkutveckling och stimulera till läsning, bland annat genom att erbjuda litteratur utifrån deras behov och förutsättningar samt Ängelholms kommuns plan för utveckling av IT och digitalisering som pekar på VR som ett sätt att levandegöra kommunens publika miljöer och möta kraven på framtidens kultur. Framtidens digitala bibliotek ska bli mer användarvänligt.

Stenåklderslandskap med stenåldersmänniskor av flörtkulor.

Barnens forntidsvärld skapad i en odlingslåda. ©

Under tidig vår 2020 tog vi kontakt med en lärare på Magnarps skola, som vi valde ut på grund av att vi visste att hon skulle tycka att det var kul att vara pilot i ett experiment. Tillsammans kom vi fram till att ett lämpligt tema för experimentet var forntiden. Under våren 2020 planerade vi hur projektet skulle genomföras, arbetade med hur vi skulle presentera det för klassen, sammanställde en bra litteraturlista, undersökte vilken kompetens vi behövde utveckla och så vidare.

I början av september var det så dags för uppstart. Vi bjöd in klassen till Vejbystrands bibliotek. Vi presenterade projektet, berättade vad det var vi ville göra och visade dem några av våra svenska fornlämningar – Luttra gånggrift, hällristningarna i Tanumshede och Ales stenar. Just Ales stenar fick alla barn sedan se och uppleva i VR-headsetet. På uppstartsmötet hade vi även med oss några forntidsfynd som barnen kunde titta och känna på, en pilspets, en yxa och en skrapa. Med sig tillbaka till skolan fick klassen en stor hög med böcker, både högläsningsböcker, kapitelböcker för barnen att läsa själva och faktaböcker om forntiden och två odlingslådor. Dessa odlingslådor skulle barnen sedan skapa egna forntidsvärldar i. Läraren fick instruktioner om hur de behövde lämna plats i världarna så att vi skulle kunna komma ner ordentligt med en 360-kamera, i övrigt fick de helt fria händer.

Vi hade tänkt att vi vid åtminstone ett tillfälle under hösten skulle vara med i klassen när de arbetade med sina forntidsvärldar men pandemin satte stopp för det. Vi hade lite tur på andra sätt. Genom en kollega fick veta att det finns en arkeolog på Fredriksdals museer i Helsingborg som åker ut till skolor och visar och berättar. Vi tipsade läraren om detta och hon tog kontakt och det resulterade i ett spännande besök. Det här är något vi på ett eller annat sätt ska försöka ta med oss i det fortsatta arbetet.

När höstterminen närmade sig sitt slut var klassen klara med sina världar, vi hämtade lådorna och filmandet satte igång. Det var mer tidskrävande att filma än vad vi hade räknat med. Att hitta rätt perspektiv och rätt känsla i upplevelsen tog tid men vi tyckte ändå att just upplevelsen var så pass viktig att det helt enkelt fick ta den tid det behövde. Även redigeringen av filmerna tog ganska mycket tid men till slut hade vi fått fram de resultat vi hade strävat efter.

Visuell film som visar forntidsvärldar i odlingslådor, filmad med 360-kamera på YouTube.
Filmen är gjord av klass 3 b på Magnarps skola. De var först ut att delta i Ängelholms biblioteks projekt VR-experimentet på temat Forntiden. Eleverna fick i uppgift att under höstterminen 2020 skapa egna forntidsvärldar i odlingslådor, dessa världar filmades sedan med 360-kamera och barnen fick en rundtur i ”sin egen forntidsvärld” i VR.

Efter att ha behövt skjuta lite på avslutningen, på grund av pandemin, var det så äntligen dags en dag i början av mars. Klassen blev åter igen inbjudna till Vejbystrands bibliotek. Vi hade förberett med att ta de två forntidsvärldarna till biblioteket, vi hade satt upp VR-utrustningen och fixat med en fotohörna med green screen, här hade vi förberett genom att ta ett antal foton nere i forntidsvärldarna som barnen sen skulle använda som fond till ett foto av sig själv i forntiden.

När klassen kom delade läraren snabbt upp dem först i de två grupperna som hade jobbat med varsin odlingslåda och sen delades dessa två grupper ytterligare en gång. Medan en lite grupp, 4-5 elever, stannade kvar hos oss på biblioteket gick de övriga ut till en närliggande lekplats. Det här var ett väldigt bra grepp som säkerställde att inga barn skulle hinna bli uttråkade av att vänta på sin tur. Varje barn i den lilla gruppen fick dels se VR-filmen från ”sin” forntidsvärld och sen också välja ut vilken bild de ville ha som bakgrund i fotot vi sen tog av varje barn och klippte in i forntidsvärlden med hjälp av green screen-teknik. När vi var nästan klara med varje lite grupp ringde vi upp läraren som kom med nästa lilla grupp och tog med sig de som var klara ut till lekplatsen. Allt flöt på väldigt fint och bra, alla barn var glada under hela förmiddagen och det var väldigt viktigt för oss.

Barn med VR-glasögon på i bakgrunden och barn i förgrunden som beskådar världen på skärm.

Med VR-glasögon kan man gå in i sin virtuella värld. ©

När sen alla barn hade fått se sin värld i VR och tagit sitt foto samlade vi hela klassen inne på biblioteket igen för ett gemensamt avslut. Vi tog en sista green screen-bild, en gruppbild som vi sen skickade tillsammans med alla barns individuella bilder till läraren. Vi frågade barnen lite om hur de hade upplevt arbetet de gjort under hösten och fick veta att de tyckte att det här var ett roligt sätt att arbeta på som de gärna vill göra igen, att de kände att de hade lärt sig mer, att det var väldigt roligt att arbeta tillsammans med slöjden när de skapade världarna och att det var jättekul att få ett foto av sig själv i sin värld och såklart att få rundturen i världen i VR. Sammantaget är vi väldigt nöjda mer hur experimentet utvecklade sig och vi är väldigt glada för det fina samarbetet med skolan, läraren och alla barnen.

Barn med VR-mask, en grön filt på lakan och golv.

Filmande med green screen.

© Emelie Ljungdahl
Emelie Ljungdahl arbetar som bibliotekarie på Ängelholms bibliotek och har ett stort intresse för utvecklingsarbete, ny teknik och skapande. På biblioteken i Ängelholm har man arbetat med Skaparbibblan sedan 2015 och VR-projektet är en del av det arbetet.

Vårt långsiktiga mål är att alla skolor i Ängelholms kommun ska få erbjudande om att samarbeta med oss på det här sättet inom överenskommet tema. Vi tänker att man skulle kunna arbeta med rymden eller med havet, eller nästan vilket ämne som helst under förutsättning att vi kan hitta lämpligt VR-material. Lärdomar från experimentet är att ta höjd för tiden filmande och redigering tar, att green screen var ett väldigt bra komplement, att vi med fördel kan söka samarbete utanför skolans och bibliotekets värld för att fördjupa upplevelsen, till exempel Fredriksdals museer, lokalhistoriska föreningen, Mitt hav eller annan part med specialkunskaper inom valt tema.

Kommentarer

Hjälpte detta dig?

Digiteket-redaktionen vill gärna veta mer om hur du har använt artikeln.


Fält markerade med * är obligatoriska. Redaktionen granskar kommentarer innan de publiceras. Din e-post kommer inte publiceras.