Vad vet du om dina digitala spår? Testa dig med Digiprofiltestet!
När du använder digitala tjänster lämnar du spår efter dig i form av olika typer av information. Den kan bland annat handla om hur du hittade till webbtjänsten, vilken typ av digital enhet du använde, vilken typ av webbläsare du använder och din IP-adress. Informationen kan användas för att bygga en profil kring dig som i sin tur kan användas för att skicka riktad reklam till dig eller bedriva politisk påverkan. Finska tjänsten Digiprofiltest undersöker dina attityder och kunskaper gällande digital spårning och integritet.
En del av den information som olika nätbaserade tjänster samlar in om dig används för att tjänsterna ska fungera, till exempel för att komma ihåg vilka saker du lagt i din kundvagn när du handlar. Annan information används för att till exempel spåra dina digitala vanor i syfte att kunna skicka riktad reklam till dig. Du kanske har klickat på en annons på Facebook och plötsligt dyker det upp reklam för samma produkt på Instagram? Du kanske får förslag på böcker du ska köpa utifrån böcker du köpt tidigare eller förslag på filmer på streamingtjänster som passar dig utifrån din titthistorik?
Alla dessa tjänster använder dina digitala spår för att erbjuda dig som konsument en mer personligt anpassad upplevelse som i grunden kan upplevas som positiv. Men det finns ju självklart en uppsjö data kopplat till dig som individ som du kanske inte vill ska komma på villovägar. Exempelvis vad du googlar på, ditt hälsotillstånd, vem du skickar meddelande till, var du fysiskt befinner dig – information som du själv vill ha kontroll över. Diskussionen om ens personliga data och integritetsfrågor är ju ständigt aktuell, inte minst i GDPR-tider och i ljuset av Cambridgeaffären.
Insamlad data om dig kan också användas för att försöka påverka dig och ditt beteende med hjälp av anpassat innehåll. Du kanske har skrivit en massa om fiske på sociala medier och får därför anpassat innehåll från någon som driver fiskepolitik och vill nå rätt målgrupp.
I Norge försökte NRK-programmet Folkeupplysningen påvisa detta genom att i drygt ett halvårs tid utföra ett experiment för att testa om ungdomar är källkritiska nog att stå emot politiska påverkanskampanjer som använder falska nyheter. Deras sociala medier-flöde fylldes av falska nyheter med målsättningen att få dem att rösta på ett specifikt parti. Ett spännande experiment som dock fått en hel del kritik ur forskningsetisk synvinkel.
Kritik mot NRK – manipulerade skolval i experiment
Positivt i sammanhanget är att Kungliga Bibliotekets och Novus sprillans nya undersökning Svenskars kunskap om digitalisering och internet visar att svenskarna i viss mån är medvetna om en del av dessa frågor. Enligt undersökningen vet åtta av tio svenskar att cookies betyder att webbplatsen kan spåra din besökshistorik och aktivitet på sidan, och nästan nio av tio svenskar svarar att annonsplatser på plattformar är den största inkomstkällan för de större sociala medieplattformarna. Däremot svarar nästan bara fyra av tio att en sekretess-policy betyder att webbplatsen har skapat ett avtal mellan sig och dig om hur din data kommer att användas.
Illustration: Sitra
Finska jubileumsfonden Sitra har satt samman vad de kallar för ett digiprofilprofiltest som mäter din attityd till olika typer av datainsamling, hur mycket du vet om förfarandet och den lagstiftning som reglerar datainsamling och spårning. Den bidrar också med tips kring hur du själv kan utnyttja de olika funktionerna som finns i en programvara för att reglera och blockera vilken typ av data som samlas in.
Efter slutfört test får du skräddarsydda tips och förslag på hur du kan skydda din data på olika sätt.
Testa din digitala profil med Sitra
Läs gärna också Sitras artikel Den data som samlas in om oss sjunker in i komplicerade nätverk för en fördjupad insikt i hur komplicerade dataströmmar det handlar om.
Fler artiklar, och kurser, om integritet och säkerhet finns samlande under temat personlig säkerhet på nätet.
