Tillgängligare textning
Beroende på vilken ens primära målgrupp är så kan det i vissa sammanhang vara värt att försöka tillgängliggöra textning och tal än mer än vad som rekommenderas i råd och handböcker. Afasiförbundet presenterar ett strålande exempel på hur detta arbete kan se ut. Många av råden är också i mångt och mycket allmängiltiga för allt arbete med tillgänglig video.
På Afasidagen 2020 föreläste forskaren Helena Taubner på temat ”Att äga berättelsen om sig själv”. Föreläsningen handlar om mediebilder av personer med afasi samt narrativt aktörskap.
Föreläsningen genomfördes digitalt och spelades in. Den har textats av Karin Ekelund Malmros på Begripsam i efterhand.
By loading the video, you agree to Vimeo's privacy policy.
Learn more
Försök kring tillgänglig textning
I samband med att föreläsningen textades gjorde Afasiförbundet i samarbete med Helena Taubner och Begripsam ett försök att arbeta med mindre antal tecken per rad och med långsammare undertextning. Detta därför att många personer med afasi och språkstörning har svårt att hinna läsa textremsor enligt befintlig standard. Nedan kan du läsa mer om försöket.
Färre antal tecken
Denna film är textad med 32 tecken per rad vilket är i enlighet med internetorganisationen W3C:s standard. Undertexter i TV har normalt 42 tecken per rad. Dold text via text-TV på SVT har 37 tecken.
Längre tid
Undertexterna i filmen ligger i max 10 tecken per sekund. Undertexter i TV ligger normalt mellan 14-17 sekunder. Denna film har alltså en mycket långsammare undertextning.
14 tecken per sekund motsvarar 3 sekunder för en rad om 42 tecken. 17 tecken per sekund motsvarar 5 sekunder för två rader om totalt 84 tecken.
Förutsättningar för tillgängligare textning
I filmen pratar Helena Taubner:
- långsamt
- med rak ordföljd
- med pauser.
Det gör det lättare att texta långsamt och med ett mindre antal tecken. En indirekt ordföljd är svårare att förkorta. Den raka ordföljden gör dessutom att textningen väl följer det hon säger. Det underlättar för personer med lättare hörselnedsättning som läser på läpparna för att bättre förstå vad som sägs. Texten och läpparnas rörelser hänger då ihop.
Avsteg från riktlinjer
Det är en utmaning att skriva undertexter kortare och låta dem ligga längre. Det har ibland inneburit att vi har tvingats frångå från Riktlinjer för undertextning i Sverige, exempelvis:
- Placering av undertexter
Ofta visas undertexterna efter Helena har slutat prata. Ibland visas de innan hon börjat prata. Det är för att de ska ligga extra länge. - Radbrytningar
Ibland bryts rader på språkligt ologiska ställen. Det är för att få plats att skriva det som sägs. - Ordföljd
Ibland har vi ändrat ordföljden. En rak ordföljd går att skriva med färre tecken.
Denna artikel är ursprungligen publicerad på Afasiförbundet och används med tillstånd.
Material om undertextning
Riktlinjer för undertextning i Sverige, sammanställt av Medietextarna (pdf)
