Tillgängliga e-böcker?

Från och med 2025 ska bland annat e-böcker och e-boksläsare vara tillgängliga för personer som har en funktionsnedsättning. I den här artikeln får du en översiktlig bild av EU-direktivets krav och konsekvenser, både för samhället i stort och för folkbibliotekens verksamhet.

Europaparlamentets tillgänglighetsdirektiv ska genomföras i Sverige och betänkandet över hur det ska gå till och vilka konsekvenser det kan tänkas få är nu färdigt. Syftet med direktivet är att skapa en europeisk standard för tillgänglighet och därigenom undanröja hinder på den inre marknaden. Direktivet ställer krav på hur produkter och tjänster ska vara utformade och innebär en mer enhetlig tillämpning av FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning.

Lättläst sammanfattning

Betänkandets lättlästa sammanfattning är tacksam även för oss som har svårt att ta oss igenom kansli-lingo och nedan citeras hela stycket för en enkel introduktion till ämnet, men också som ett sätt att uppmärksamma detta förnämliga tillgängliggörandet av utredningens komplexa innehåll. 

“En del produkter och tjänster ska bli mer tillgängliga för personer som har en funktionsnedsättning. Det har EU bestämt genom att bestämma krav för tillgänglighet. Samma regler ska gälla i alla länder som är med i EU. Då kan fler vara delaktiga på lika villkor. Det blir flera produkter och tjänster att välja på. Det här beslutet kallas för ett direktiv. Det betyder att alla länder som är med i EU måste följa det. Men de får själva bestämma hur det ska gå till. 

Beslutet gäller för att en produkt eller tjänst ska få säljas. Det gäller de områden som står i listorna här nedanför. 

Beslutet gäller de här produkterna:

  • datorer
  • bankomater
  • kortläsare för att betala med bankkort, till exempel i en butik
  • biljettautomater
  • automater för incheckning, till exempel vid resor
  • utrustning som behövs för digitala tjänster och medietjänster
  • läsplattor

Beslutet gäller de här tjänsterna:

  • digital kommunikation, till exempel e-post
  • medietjänster som rör ljud och bild, till exempel tv, radio, film, musik, video och datorspel 
  • vissa tjänster inom resor med flyg, buss, tåg och båt
  • e-böcker
  • banktjänster
  • e-handel. 

Det här är några av kraven på tillgänglighet

Det ska vara lätt att förstå hur man använder produkten eller tjänsten. Informationen ska kunna uppfattas med flera sinnen. Informationen ska helst finnas på produktens förpackning. En del produkter måste också ha text-till-tal-funktion. Det gäller till exempel läsplattor. Den utrustning som används för kommunikation och medietjänster ska också kunna texta och syntolka. Alla tjänster ska ha information om vilka produkter eller hjälpmedel som fungerar tillsammans med dem. Hemsidor och appar i mobilen ska vara lätta att använda. 

Ibland är kravet på tillgänglighet mindre

Om ett väldigt litet företag erbjuder en tjänst så är kravet på tillgänglighet mindre. Eller om det blir väldigt dyrt att ändra en produkt eller tjänst så behöver företaget inte göra det. Det finns olika regler för vad som räknas som dyrt. Det beror bland annat på hur stort företaget är. Ett företag behöver inte heller ändra sin produkt eller tjänst så mycket att den får en helt ny funktion. 

Godkända produkter ska få ett CE-märke

En produkt som är godkänd ska ha ett CE-märke. Det är en symbol som visar att den är godkänd. Den ska också ha en EU-försäkran. Det är ett papper där det står vilka krav på tillgänglighet som är uppfyllda. 

Myndigheterna ska granska hur tillgänglig en produkt eller tjänst är

Produkten eller tjänsten ska kunna granskas, till exempel om någon inte är nöjd. Om den inte är tillgänglig så måste felet rättas till. Annars får företaget böta. Flera olika myndigheter granskar tillgängligheten. De bestämmer också exakt vilka produkter och tjänster som reglerna ska gälla. De ska informera företagen om det. 

Det är Post- och telestyrelsen som samordnar det här arbetet. 

De nya reglerna börjar gälla om fyra år

Det finns ett förslag på att de här reglerna ska finnas med i en ny lag om tillgänglighet. Den ska gälla för tjänster och produkter som börjar säljas om fyra år, från och med den 28 juni 2025. 

Några tjänster får användas fram till år 2030 innan de måste uppfylla kraven på tillgänglighet.

Tillgänglighetskraven

Direktivet reglerar bland annat tillgänglighetsaspekter som påminner om de krav som ställs för webben i lagen om tillgänglighet till digital offentlig service. Denna ställer krav på att offentliga webbsidor och appar ska anpassa sig till regelverket WCAG. 

Olika krav ställs för olika produkter och tjänster men genomgående handlar det att personer med funktionsnedsättning ska kunna få tillgång till, uppfatta, hantera, begripa och kontrollera produkten eller tjänsten

Kraven formuleras utifrån följande fyra principer och gäller i stort sett för alla produkter och tjänster direktivet reglerar:

Uppfattningsbar

All text ska kunna uppfattas med mer än ett sinne, bilder ska till exempel ha bildbeskrivningar så att dess innehåll kan läsas upp. Information om hur man hanterar och interagerar med tjänsten eller produkten ska inte bara finnas som till exempel text utan också som ljud eller i taktil form. 

Hanterbar

Tjänsten ska gå att navigera med hjälp av till exempel ett tangentbord.

Begriplig

Information och hantering av användargränssnittet måste vara begripligt, vilket till exempel innebär att samma ord används konsekvent och att språket är lättillgängligt, tydligt och logiskt.

Robust

Tjänsten ska gå att använda med ett brett spektrum av hjälpmedel. Vilka hjälpmedel som fungerar ska tydligt redovisas.

E-böcker och tillgänglighet

I samband med tillgängliga e-böcker används ibland begreppet att de är “födda tillgängliga”, born accessible. Med detta menas att e-boken bara finns i en version som uppfyller tillgänglighetskraven. Inte att man först skapar en “vanlig” fil som sen tillgänglighetsanpassas. 

Detta innebär att hela kedjan från e-boksproducenter (förlag), e-boksdistributörer (som till exempel Axiell och Overdrive) och onlinebokhandlare och bibliotek till läsplattor, program för e-boksläsning och DRM-lösningar för att hindra piratkopiering kommer påverkas.

  • E-böcker som utöver text även innehåller ljud ska se till så att text och ljud är synkroniserat. Personer med till exempel dyslexi kan läsa och lyssna till texten samtidigt.
  • Böcker som innehåller bilder, tabeller eller andra grafiska element ska innehålla bildbeskrivningar, så kallade alt-texter, så att innehållet blir tillgängligt för alla. 
  • E-bokens digitala filer får inte hindra tekniska hjälpmedel från att fungera korrekt. Till exempel att möjliggöra text och ljud synkroniserat eller uppdateringsbar punktskrift.
  • Filerna ska fungera så att innehåll och navigering kan anpassas efter behov. Blinda personer ska till exempel kunna komma åt register eller byta kapitel. Genom dynamisk layout kan läsaren ändra storlek på text, radavstånd, färgskala och typsnitt så att det passar individens förutsättningar.
  • E-boken ska fungera med olika tekniska hjälpmedel. 
  • E-böcker ska innehålla metainformation om deras tillgänglighetsfunktionalitet. Information om hur tillgänglig boken är ska följa med så att läsaren enkelt kan hitta den.
  • DRM-lösningar får inte förhindra tillgänglighetsfunktionerna. 

Vilket format som bör användas är inte klart men betänkandet öppnar upp för EPUB-3 som standard vilket även Myndigheten för tillgängliga medier, MTM, anger som det bästa alternativet. Direktivet anger inte mer specifika krav för e-böcker men enligt MTM lär kraven bygga på WCAG som reglerar webbsidors och appars tillgänglighetsfunktionalitet

”WCAG 2.1 ligger till grund för den standard som enligt MTM:s bedömning kan komma att bli utgångspunkt för den kommande standarden för tillgänglighetsdirektivet vad gäller e-böcker.” (sid 28).

E-bokhandlares och bibliotekens onlinekataloger måste vara utformade på så sätt att en person kan söka, köpa och ladda ner en e-bok helt självständigt. E-bokens metadata, och då framförallt den som har att göra med tillgänglighet och kompatibel assisterande teknik, ska vara tydlig och klar. E-läsare ska innehålla talsyntesfunktion.

Vem ansvarar?

Post- och telestyrelsen föreslås vara samordnande tillsynsmyndighet. MTM föreslås utöva tillsyn över e-böcker och deras tillgänglighet.

Om en tjänst inte uppfyller ett eller flera krav på tillgänglighet ska tillsynsmyndigheten ålägga att de ekonomiska aktörerna rättar till identifierade brister. Föreläggande kan förenas med vite på mellan 10 000 och 10 000 000 kronor.

Tryckfrihet och yttrandefrihet?

Att ställa krav på att en e-bok ska vara utformad på ett visst sätt kan betraktas som ett hinder för att ge ut boken vilket inte är förenligt med våra grundlagarna. Till exempel finns det krav på att bilder ska ha alternativa texter och att de tekniskt ska uppfylla vissa specifikationer, detta kostar tid och pengar och är ett reellt hinder för utgivning.  

Att ställa krav på tillgänglighet på e-böcker kan alltså strida mot etableringsfriheten i tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen. Etableringsfriheten innebär att det inte får ställas lagkrav på publicering eller informationsspridning vilket till exempel krav på att använda ett visst e-boksformat eller anpassning till WCAG är. Det blir svårare att publicera sig under den nya lagstiftningen. 

Oavsett hur en kommande lagstiftning på området ser ut gäller grundprincipen att grundlag går före vanlig lag. Det innebär att det kan krävas ändringar i grundlagarna för att direktivet ska kunna genomföras fullt ut. 

Utredningen konstaterar de att det inte ingår i deras uppdrag att föreslå grundlagsändringar och skriver:

”Om sådana ändringar anses nödvändiga för att direktivet fullt ut ska kunna genomföras i svensk lag är det inte utredningens sak att närmare bedöma hur och på vilket sätt ändringarna skulle kunna genomföras.” (SOU 2021:44 sid 212)

För att tillgänglighetskraven rörande e-böcker ska kunna vara igång till 2025 krävs alltså ändringar i grundlagen. Det är värt att följa den här utvecklingen framöver. 

Undantag från lagstiftningen?

Utredningens bedömning är att tillgänglighetskraven endast bör gälla e-böcker som ges ut efter efter den 28 juni 2025. Äldre e-böcker behöver alltså inte göras tillgängliga. Bedömningen är att detta troligtvis skulle bli för dyrt och att förlagen då istället skulle välja att inte tillhandahålla böckerna. 

Det finns även andra undantag som går att åberopa. Rent generellt gäller att tillgänglighetskraven endast gäller om det inte krävs någon större förändring av produkten eller tjänsten vilken innebär en grundläggande ändring av dess grundläggande karaktär. Ingen vägledning till hur detta ska tolkas finns än. 

Tillgänglighetskraven gäller vidare inte om den leder till en oproportionerligt stor börda (att det är dyrt och komplicerat) för de berörda ekonomiska aktörerna. 

Kostnaderna för att tillgänglighetsanpassa en produkt ska alltså vägas mot den uppskattade fördelen för personer med funktionsnedsättning

Företag med färre än tio anställda och som har en årsomsättning som inte överstiger 2 miljoner euro är undantagna tillgänglighetskraven. Detta gäller de flesta av de svenska förlagen som då i praktiken inte behöver skapa tillgängliga e-böcker. 

Hur påverkas biblioteken?

MTM:s bedömning är att tillgänglighetsdirektivet påverkar bibliotekens uppdrag, förutsättningarna för deras verksamhet samt deras finansiering, och att det därför är av yttersta vikt att en utredning om detta genomförs.

Bibliotekens verksamhet påverkas på ett antal olika sätt, bland annat behöver nedanstående tjänster anpassas:

  • De offentliga datorerna och de operativsystem och program som dessa använder
  • Läsplattor för e-böcker och deras hård- och mjukvara
  • Tjänster som ger tillgång till ett audiovisuellt utbud av typen Viddla, Cineasterna eller Naxos
  • Plattformar för e-boksutlåning och e-böcker

I direktivet regleras också diverse självbetjäningsterminaler men vad jag kan läsa mig till är till exempel utlånings- och återlämningsterminaler inte inräknade där. 

MTM menar att biblioteken dels kommer att påverkas vad gäller inköp och utlån av e-medier efter direktivets genomförande, men också genom ett utökat ansvar för att förmedla litteratur till personer med funktionsnedsättning. Detta innebär att de kommer behöva köpa in mer tillgänglig litteratur. 

MTM konstaterar att grundproblemet är en fråga om ekonomiska resurser. För många svenska folkbibliotek är det för dyrt att erbjuda ett konstant, kontinuerligt och brett utbud av e-böcker till allmänheten. När alltmer av läsandet sker digitalt och den digitala utlåningen växer i kombination med att funktionsnedsatta är en av bibliotekens prioriterade målgrupper så kommer det troligtvis behövas en lösning på detta problem.

En nationell digital bibliotekstjänst för e-böcker skulle kunna underlätta arbetet enligt MTM. Detta är också något som lyfts i själva utredningen: En nationell digital bibliotekstjänst har stora möjligheter att effektivisera de komplicerade e-bokslösningarna och jämna ut skillnader i tillgång för låntagare över landet.

Samhälleliga konsekvenser?

Att skapa en tillgänglig e-bok är alltid förenat med en kostnad, det krävs alltid ett manuellt arbete med att till exempel skriva alternativa texter till bilder eller formatera tabeller korrekt. Förläggareföreningen konstaterar i utredningen att

”[det] kommer att ta mycket tid i anspråk för att uppfylla kraven och därmed kräva utökade resurser på förlagen. För barnboksförlag som i princip uteslutande ger ut illustrerade böcker eller förlag som ger ut illustrerade faktaböcker kan man enligt förläggarföreningen tänka sig betydande kostnader för att uppfylla kraven genom E-PUB 3.” (sid 436).

Möjliga effekter på hur tillgänglighetslagstiftningen kan komma att påverka konsumentpriser har dock inte analyserats i utredningen. 

I sammanhanget ska man dock inte glömma att mellan 22 och 36 procent av den vuxna svenska befolkningen beräknas ha en eller flera funktionsnedsättningar och att tillgänglighetsdirektivet kan leda till nyttor i form av ökad frihet och självförverkligande samt ett minskat digitalt utanförskap för dem. 

MTM: Promemoria angående det europeiska tillgänglighetsdirektivets genomförande i Sverige med avseende på avsnitt IV (pdf)

Betänkande av Utredningen om genomförandet av tillgänglighetsdirektivet SOU 2021:44

Ikon i puffbild av Becris from flaticon