Sveriges bibliotek på Instagram – en kartläggning

Digiteket har sammanställt alla svenska bibliotekskonton på Instagram som vi hittat och utifrån detta resultat sammanställt några olika “topplistor”. Vi har också pratat  med den kommun som i förhållande till sin storlek når flest människor. Denna kartläggning och sammanställning  är såklart inte att betrakta som en tävling men de olika listorna kan kanske ändå tjäna lite olika syfte. . 

Kanske kan vi lära och inspireras av varandra! Vad är det för innehåll som publiceras? Vem lyckas “bättre” än andra att nå ut? Vilken typ av innehåll har de som är “duktiga” på att nå ut? Hur gör de olika kommunerna ? Kanske kan den här listan också tjäna som verksamhetsinspiration? Vad sysslar biblioteken i Medelpad med? Vad har hänt i det småländska höglandet på sistone?

Nåväl! Det bibliotek som procentuellt når störst andel av sin befolkning är Dorotea och vi möter längre ner i denna artikel Karin Råghall som jobbar där och som besvarade några frågor från Digiteket.

Metod

Under vecka 49 och 50 2020 så letade vi rätt på alla Instagramkonton tillhörande svenska folkbibliotek och sammanställde deras följarantal och antal inlägg de gjort. Vi tittade också efter om de kunde betecknas som aktiva och satte en arbiträr gräns på tre veckor. Hade man inte gjort ett inlägg på tre veckor så bedömde vi kontot som inaktivt. 

För att hitta kontona utgick vi från den lista över svenska folkbibliotek som Digiteket har använt sig av och som ursprungligen kommer från KB. Denna är i skrivande stund över ett år gammal och mycket kan ha hänt med öppnande och stängande av bibliotek runt om i landet. I de fall vi inte fick någon träff så testade vi också att söka på “[ortens namn] + bibliotek + instagram” på Google för att se om vi kunde hitta något den vägen. Detta gjorde vi bara för kommunens stadsbibliotek och inte för biblioteksfilialer. 

Många fler bibliotekskonto än de vi hittat finns säkert, men då har de troligtvis väldigt esoteriska kontonamn och är således inte möjliga att hitta med enkla sökningar. Hjälp till och komplettera listan genom att rätta och komplettera info i Digiteketgruppen Bibliotek på Instagram

När bibliotek hade flera konton, till exempel ett separat barn- och ungdomslitteraturkonto, så räknades dessa siffror samman. En del kommuner har gemensamma Instagramkonton för hela kulturförvaltningen. Dessa har tagits med om biblioteket har varit en hyfsat stor del av innehållet, i andra fall inte. En del kommuner har ett övergripande konto för alla filialbibliotek, detta är då länkat i själva kommunraden i listan. 

Av Sveriges 290 kommuner hittade vi bibliotekskonto i 239. Cirka 18 procent  av Sveriges kommuner verkar i denna kartläggning inte ha någon närvaro på Instagram. 

Säkerligen har vi missat en en del konton och ni får mer än gärna meddela rättelser, tillägg och fel. Det finns med största säkerhet även andra felkällor i metoden. Vi kommer uppdatera listan kontinuerligt. 

Vi har sedan önskat räkna ut räckvidden/genomslagskraften för kommunbibliotekens Instagramkonton. Då måste man titta på hur stor del av befolkningen i kommunen som följer Instagramkontona.  Vår tanke är att ett folkbiblioteks huvudsakliga målgrupp är lokalbefolkningen även om det självklart också finns andra målgrupper. Vi har inte haft någon möjlighet att kontrollera hur stor andel av ett biblioteks följarskara som är bosatta i kommunen, alltså den definierade målgruppen. Vi är medvetna om att många bibliotek följer varandra och att det snedvrider resultaten till de mindre kommunernas “fördel” (om man man väljer att betrakta det som en tävling, vilket det såklart inte är). Det är också så att genomslag och följarantal såklart inte är de enda kriterierna för ett framgångsrikt arbete med sociala medier. Man kan till exempel ha aktiva kommentarsfält som ett kriterium. 

Nationell och regional biblioteksverksamhet är inte medtagna i kartläggningen. 

Se hela listan här. Ha i åtanke att det är en rätt så ful och svårnavigerbar tabell, men om du använder din webbläsares sökfunktion så ska du hitta vad du söker. 

Bibliotek på Instagram

Lokal genomslagskraft

De 20 kommunerna som når procentuell störst andel av sitt befolkningstal. Degerfors bibliotek och deras kreativa filmer på sociala medier har Digiteket uppmärksammat vid ett tidigare tillfälle.

Storstadskommunerna

De tre storstadskommunernas följare fördelar sig enligt nedan. Här har vi räknat samman alla områdes- och specialbibliotek i en totalsiffra. 

Topplista antal följare totalt

Det enskilda konto med störst mängd följare är Stadsbiblioteket Stockholm. I det här sammanhanget är det framförallt Värnamo som sticker ut med en stor andel följare i förhållande till sin storlek. 

Vem har publicerat flest inlägg?

En del publicerar få inlägg och andra publicerar desto fler. 

Dorotea Bibliotek

Karin Råghall på Dorotea bibliotek besvarade mina frågor om deras arbete med Instagram och sociala medier. Besök gärna dem på @doroteabibliotek

Har ni någon genomtänkt strategi med ert arbete på Instagram?

Ja, vi har en sociala medier-strategi och en handlingsplan för våra sociala medier. Handlingsplanen uppdateras varje år. Strategin revideras vid behov. Vi gör också en uppföljning av vår sociala medier-kommunikation en gång per halvår, där vi analyserar inläggen och drar lärdomar av vad som fungerat bra och mindre bra.

Hur många på ert bibliotek är det som skapar inlägg på Instagram?

Vi är fyra personer som arbetar på biblioteket varav två postar inlägg. En av oss har tidigare jobbat som digital kommunikatör. 

Varför använder ni sociala medier?

Biblioteksverksamhet är i dag både fysisk och digital. Vi ser den digitala arenan som en av flera för att nå målen i vår biblioteksplan. På Instagram arbetar vi främst med att skapa läslust och stärka relationen med våra användare. Facebook använder vi i nuläget som en informationskanal där vi tipsar om bibliotekets tjänster och aktiviteter. Om vi hade mer tid skulle vi kunna utveckla vår kommunikation där. 

Vilken är målgruppen?

Både på Facebook och Instagram är nya och befintliga användare vår primära målgrupp. Det är egentligen en väl bred kategori, idealt sett skulle vi vilja ha separata Instagramkonton för olika åldersgrupper, men vi har inte personalresurser till det. Att skapa kvalitativt innehåll tar mycket tid. Men det är kul att följa större bibliotek som riktar sig specifikt till barn och ungdomar, till exempel Östersunds biblioteks ungbibblo och kiruna.ungbibblo.

Är det viktigt att nå många?

Det beror på vilka mål man har med sin sociala medier-kommunikation. Med vårt Instagram är till exempel  ett mål att skapa läslust. Det går inte att enbart mäta utifrån hur många vi når, även om det kan användas som en indikation.

Vilken typ av bilder/inlägg har ni märkt fungerar bäst?

Några framgångsfaktorer vi noterat är när vi har en genomtänkt text som kompletterar eller fördjupar snarare än upprepar innehållet i bilden/videon. Jag brukar inspireras av hur bild och text samspelar till en större helhet i riktigt bra bilderböcker. Vi tar ofta hjälp av varandra att läsa igenom texten innan vi lägger ut, det är alltid bra med någon annans ögon.

Det blir ofta stort engagemang när vi har inlägg med lokal anknytning, till exempel när vi lyfter läsande förebilder från Dorotea eller någon bok som handlar om Dorotea. Bilder utomhus fungerar bra, kanske för att det blir en omväxling gentemot alla bokbilder inifrån biblioteket. Selfies går ofta hem, liksom när vi bjuder lite extra på oss själva. Det innebär inte att vi alltid spexar till det. För oss hänger det här ihop med tonalitet – vi har en tanke om hur vi vill att vår ton ska vara och vad som passar i vilka sammanhang.

Märker ni ett ökat intresse för en bok/arrangemang efter att ni postat om det?

Inte alltid, men ganska ofta – särskilt när vi boktipsar. Ett exempel jag minns särskilt var när jag tipsade om Ann-Helén Laestadius lättlästa bok Bara dra som finns på sydsamiska, nordsamiska, lulesamiska och svenska. Strax efter ringde en lärare från Risbäck och reserverade boken på svenska och sydsamiska för att ha parallelläsning med en elev. Elever och lärare på Risbäcks skola har sju mil till biblioteket, så det känns särskilt viktigt att nå ut med vårt utbud till dem.

Hur kommer det sig att just Dorotea är så bra på att nå ut?

Svår fråga! Jag tror man ska ta siffrorna med en nypa salt eftersom vi har många bibliotek som följer oss, och är Sveriges tredje minsta kommun. Men oavsett tror jag vi har tänkt rätt när vi bestämde oss för att göra inlägg för våra användare, snarare än att bonda med bibliotekssektorn i stort. Vi väljer aktivt bort att lägga ut bilder från konferenser och utbildningar (som för övrigt ofta är tråkiga bildmässigt). Men om vi har lärt oss något som konkret kommer våra användare till del, då kan vi tänka oss att göra ett inlägg om det. 

Vi får se hur vi ska göra med selfies och dylikt framöver, vi har inte hunnit sätta oss in i Schrems II-domen ännu, ser fram emot Digitekets kommande artikel i ämnet!

Anmärkning:

Schrems II-domen påverkar hur vi kan överföra data i form av personuppgifter till utländska aktörer, något som påverkar biblioteks användning av amerikanska datatjänster som Facebook, Instagram och Google.