Skolbibliotek åt alla – Skolbibliotek för bildning och utbildning

Utredningen om stärkta skolbibliotek är presenterad och det kanske mest omvälvande förslaget i den är ändringen i skrivningen från det icke förpliktande kravet att elever ska “ha tillgång till skolbibliotek” till krav på “tillgång till bemannade skolbibliotek på den egna enheten”.

I en debattartikel i Aftonbladet  sätter Gustav Fridolin, Anna Medin och Tove Mejer tonen på varför stärkta skolbibliotek är viktiga genom att utgå från det förvirrande och ibland farliga informationsbruset som genomsyrar vår samtid:

“I USA stormas kongressen för att hindra ett demokratiskt val. Här hemma visar pandemin att konspirationsteorier kan spridas lika snabbt som myndigheternas rekommendationer. Åsikter blandas med fakta. Det korta och enkla trumfar det genomtänkta och komplexa. Det är i grunden förutsättningar för demokratin och för det öppna samtalet som nu är hotade. En läsande befolkning är därför viktigare än någonsin.”

Detta är tankar vi också känner igen från diskussioner om folkbibliotekens syfte vilket lyfts också i förslaget till ny nationell biblioteksstrategi som symptomatiskt har getts namnet ”Demokratins skattkammare”.

Skolbibliotekens verksamhet är på många ställe nära sammanvävt med folkbibliotekens och vi tänker att det därför kan vara värt att kort också lyfta utredningen också på Digiteket, även om den säkert redan har passerat revy i era flöde.

Några av de viktigaste förslagen i utredningen

  • Skolbibliotek ska definieras i skollagen. Skolbibliotek ska vara en gemensam och ordnad resurs med ett utbud av digitala och analoga medier som ska präglas av allsidighet och kvalitet och ställas till elevernas och lärarnas förfogande. Skolbibliotekets syfte ska vara att främja elevernas läsande och medie- och informationskunnighet.
  • Skolbiblioteket ska i normalfallet återfinnas på den egna skolenheten.
  • Skolbibliotek ska vara bemannade och huvudmannen ska sträva efter att i första hand anställa personal som har en examen inom biblioteks- och informationsvetenskap.
  • Antalet utbildade inom biblioteks- och informationsvetenskap ska utökas med 100 platser per år och en uppdragsutbildning för lärare ska organiseras.
  • Skolbiblioteket ska inkluderas i skolans pedagogiska arbete och rektors ansvar ska förtydligas.

De flesta verkar positivt inställda till utredningens slutsatser, till exempel skriver KB att de välkomnar utredningens slutsatser:

– Skolbiblioteken har stor betydelse för elevernas läsutveckling, digitala kompetens och källkritiskt tänkande. Det är därför mycket positivt att utredningen i sina förslag så tydligt markerar en utveckling av skolbiblioteksverksamheten över hela landet. KB välkomnar också förslaget om att KB tillsammans med Skolverket ska utveckla skolbiblioteksstatistiken, säger riksbibliotekarie Karin Grönvall.

Maria Schedvin, utvecklingssekreterare på Malmö grundskoleförvaltning, med uppdrag att stödja skolornas skolbiblioteksutveckling, är positiv till förslaget:

”Positivt med flera konkreta förslag för stärkningar ibland annat skolbibliotekets syfte som i bemanning och kompetens. Delbetänkandet ger en bild av problematiken i förutsättningar, förväntningar och bristerna i likvärdighet när det gäller skolbibliotek. Vad detta kommer leda till, och om delbetänkandet kan fungera som en katalysator för en mer likvärdig skolbiblioteksverksamhet blir spännande att följa.”

Skolvärldens bloggare Per Kornhall lyfter på hatten för vad han beskriver som en kursändring inom svensk politik:

“Hatten av för en väl genomförd utredning som innebär en kursändring bort från den Laissez-faire som kännetecknat svensk skolpolitik sedan 1982. Om man låter tusentals huvudmän besluta om detaljer måste för elevers likvärdighet centrala delar vara tydligt styrda av staten med en hög ambition.”

Det finns dock de som inte är lika positiva. Friskolornas riksförbunds VD Ulla Hamilton är skeptisk och menar att lagkravet kommer att slå hårt mot friskolorna:

”Det finns många olika typer av lösningar. Som att man har lättillgängliga böcker i korridoren. Då ser man dem hela tiden, till skillnad från om man har dem i ett specifikt rum.”

Lagändringar föreslås i utredningen att träda i kraft läsåret 2023–2024 och vi lär väl säkert återkomma till dem på Digiteket innan dess.

Ladda ner utredningen på Regeringens webbplats:

Skolbibliotek för bildning och utbildning, SOU 2021:3 (pdf)