Gå direkt till innehållet

Skånska bibliotek inspirerar med Ukrainarelaterade initiativ

Nya arbetsgrupper, inköp av medier på ukrainska, uppdaterad krisinformation. Med anledning av kriget i Ukraina har biblioteken runt om i Sverige på många sätt jobbat aktivt för att möta aktuella behov. Några skånska bibliotek delar här med sig av sina arbetssätt och aktiviteter.

På Malmös bibliotek har kriget i Ukraina märkts av i form av såväl arrangemang riktat mot en engagerad allmänhet som i översatt biblioteksinformation och ett utökat utbud av medier på ukrainska och ryska. En arbetsgrupp med utvecklaren Gustav Ekman som samordnare har haft möten på veckobasis och lagt mycket krut på att bland annat ta fram en FAQ för samtliga medarbetare. Med flyktingvågen 2015 i minnet ville man säkra möjligheter till ett bra bemötande. 

– Då var arbetet väldigt reaktivt och vi visste inte vad vi skulle göra. Vi hade det i tanken och såg chansen att vara proaktiva nu. I början jobbade vi väldigt intensivt, säger Gustav Ekman

Skärmdump på enkätfrågan Vad hade hjälpt dig mest i mötet med ukrainska flyktingar? Ex viss information, litteratur, att kunna hänvisa rätt etc

En av frågorna i biblioteken i Malmös medarbetarenkät.

För att få en tydlig uppfattning av behoven hos medarbetarna på de olika biblioteken skickades en enkät ut med följande frågor:

  • Möter du ukrainska flyktingar på ditt bibliotek?
  • Vilka frågor har du stött på i ditt bibliotek från ukrainska flyktingar?
  • Vilka tjänster har efterfrågats?
  • Vad hade hjälpt dig mest i mötet med ukrainska flyktingar?
  • Vilka behov ser du framöver för de ukrainska flyktingarna som vi behöver kunna möta?
  • Jobbade du på ett folkbibliotek under flyktingströmmen 2015?

Långt ifrån alla svarade, men de svar som kom in gav en bekräftelse på vilken information som skulle finnas i en FAQ, det vill säga vilka frågor som behövde besvaras.

– Vi fick veta vilka frågor de hade stött på och det blev en slags kvalitetssäkring av behoven, säger Gustav Ekman.

Biblioteken i Malmös FAQ, som alla medarbetare har tillgång till, är ett levande dokument där information kan läggas till eller tas bort utifrån aktuellt läge. Det finns också utskrivet i alla informationsdiskar och kan ses som ett verktyg för att kunna bemöta flyktingar på ett professionellt sätt. Alla ska känna sig trygga i att det finns resurser för att kunna tipsa och ge relevant information.

– Vi ska samordna så att alla har samma information. Än så länge har de mindre biblioteken knappt haft några ukrainska besökare men det finns möjligheter att stötta när de eventuellt dyker upp.

Biblioteken i Malmö delar med sig av en redigerad version av sin FAQ, där den mest lokala informationen är borttagen. Den innehåller följande:

  • Kontakt med myndigheter
  • Frågor och svar – bibliotekens insatser
  • Böcker och medier på ukrainska och ryska
  • Frivilligarbete
  • Lära sig svenska
  • Aktiviteter för barn och familjer från Ukraina
  • Tjänster på biblioteken

Till en början arrangerade arbetsgruppen dialogmöten för alla inom organisationen en gång i veckan. Men då prognoserna för antal väntade flyktingar har förändrats har man gått in i en ny fas med färre möten. Eftersom det finns upparbetade samarbeten med civilsamhället finns det möjligheter att växla upp om läget förändras.

– Vi känner oss trygga genom att ha gjort ett bra förarbete. Vi kan dra igång aktiviteter genom kontakter med bland annat studieförbund, men i nuläget finns inte tillräckligt behov, säger Gustav Ekman.

Bord med böcker som på olika sätt anknyter till Ukraina.

Litteratur som på olika sätt har koppling till Ukraina finns bland annat på bokbord på Stadsbiblioteket i Malmö.

Detta har Biblioteken i Malmö gjort:

  • Pressutskick om aktiviteter och initiativ (mars).
  • Pop up vid Migrationsverket.
  • Skänkt gallrade ukrainska och ryska barnböcker till Migrationsverket och barnhem.
  • Köp av nya ukrainska barnböcker.
  • Information om gratis nedladdning av ukrainska barnböcker (via Digiteket).
  • Flyer om basutbud och tillgång till biblioteken för dem utan svenskt id, på ukrainska, ryska, engelska.
  • Installation i Ljusets kalender med två ukrainska poeter som läser upp sina dikter på storbildsskärm. Pelarna i Ljusets kalender är upplysta i gult och blått i samband med installationen.
  • Samtal mellan Kalle Kniivilä och Bo Petersson om händelseutvecklingen i Ukraina, situationen för journalister och Rysslands propaganda – med möjlighet att ställa frågor. På flera bibliotek.
  • Litteratur med koppling till Ukraina lyfts på de allra flesta biblioteken genom skyltning och bokbord.
  • Stora ansträngningar för att utöka det ukrainska mediebeståndet, med fokus på litteratur för barn och unga.
  • Mikael Nydahl (översättare och förläggare) engagerad i Svenska PEN med särskilt fokus på Ryssland och Belarus har besökt Bellevuegårdsbiblioteket.
  • Språkkafé på Stadsbiblioteket riktat till nyanlända från Ukraina.

Biblioteken i Malmö är Stadsbiblioteket, Bellevuegårdsbiblioteket, Bunkeflostrands bibliotek, Garaget, Husiebiblioteket, Kirsebergsbiblioteket, Limhamnsbiblioteket, Lindängenbiblioteket, Masten 2, Oxiebiblioteket, Rosengårdsbiblioteket, Stadsarkivets bibliotek och Tygelsjöbiblioteket.

Helsingborg

På Helsingborgs bibliotek har man tillsatt två arbetsgrupper med anledning av kriget i Ukraina och flyktingarna därifrån. Den första fick i uppdrag att jobba med MIK, litteratur samt säkerhet och webb.

– Det första vi gjorde var att tillsätta en liten grupp, där vi frigjorde tid för tre medarbetare. Behovet att mobilisera snabbt var en lärdom från pandemin, så vi tog beslutet i ledningsgruppen och sedan var vi igång, säger Catharina Isberg, bibliotekschef i Helsingborg.

Sedan dess har arbetsgruppen omvärldsbevakat i frågor som rör litteratur, digital säkerhet och källkritik. De tog tidigt fram information och sätt att hantera medieflödet i kriser och publicerade detta på Bibliotek Familjen Helsingborgs webbsida. Där lyfter man källkritiska resurser med betoning på hur man kan känna igen desinformation.
– Eftersom vi jobbar mycket med källkritik har vi ett jätteansvar som bibliotek att rusta oss för att verkligen kunna ta och vägleda i de frågorna när de kommer, säger Catharina Isberg.

Blå och gul bild med texten Litteratur från & om Ukraina och hänvisning till hemsidan bibliotekfh.se

Helsingborgs bibliotek har samlat tips på litteratur från och om Ukraina på sin webbplats.

Biblioteket beställde också det lilla som fanns av ukrainsk litteratur hos aktuella leverantörer och sammanställde information om tillgänglig litteratur från och om Ukraina. Här finns både lånbara titlar och andra fria sidor som tillhandahåller litteratur på ukrainska eller om Ukraina. I biblioteken har man synliggjort litteratur som har anknytning till Ukraina och Ryssland. Ledningen ser det som ett utvecklingsområde att skylta med litteratur utifrån aktuella händelser, och Catharina tycker det är viktigt att förklara att det är ett relativt nytt sätt att jobba på:

– Det är viktigt att kunna säga det när det kommer in frågor om varför vi inte skyltat vid andra aktuella händelser.

Andra argument för att hitta nya sätt att arbeta på är att kriget i Ukraina i hög grad präglas av desinformation och att kriget leder till oro för påverkan på hemmaplan. Lotta Ohlsson, avdelningschef på Helsingborgs bibliotek, lyfter det som skillnader mot tidigare allvarliga händelser i omvärlden.

– Det finns hot mot vårt eget samhälle och mycket oro kring det. Vi har inte fått veta att det finns hot på liknande sätt innan och det skapar mycket frågor och funderingar, säger hon.

Den andra gruppen är relativt ny. Den ska undersöka behoven som finns där flyktingar rör sig, och vad biblioteken kan erbjuda i egna lokaler eller på boenden. De ska ta fram ett koncept för hur Helsingborgs bibliotek ska arbeta utifrån såväl aktuella som eventuellt ökande behov, eftersom de kan komma att ändras. Det kan röra sig om aktiviteter, litteratur eller öppettider.

– Mycket handlar om att öppna upp, det behöver inte vara så mycket aktiviteter hela tiden men det kan finnas behov av tillgång till bibliotekens lokaler, säger Lotta.

Annat som Helsingborgs bibliotek har gjort:

  • Bjudit in till samtalsforum med fokus på bemötande för att diskutera hur personalen möter besökares oro samt frågor som rör källkritik. (Här finns viktiga lärdomar att dra från pandemin.)
  • Sett till att MSB:s broschyr ”Om krisen eller kriget kommer” i tryckt format finns tillgänglig och att länklista finns i alla personaldiskar för att man enkelt ska kunna skriva ut den på andra språk. I samma länklista finns också länkar till bland annat krisinformation, stöd vid oro och källkritik, så att det enkelt går att ta fram.
  • Bibliotek Familjen Helsingborg är folkbiblioteken i Bjuv, Båstad, Helsingborg, Höganäs, Klippan, Landskrona, Perstorp, Svalöv, Åstorp, Ängelholm och Örkelljunga.

Bibliotek Familjen Helsingborg är folkbiblioteken i Bjuv, Båstad, Helsingborg, Höganäs, Klippan, Landskrona, Perstorp, Svalöv, Åstorp, Ängelholm och Örkelljunga.

Ystad

I Ystad bildade kommunen tidigt olika arbetsgrupper och biblioteket ingår i en tillsammans med fritidsverksamheterna. Grupperna har träffats för att spåna på hur och vad de skulle kunna erbjuda flyktingar från Ukraina som kommer att bo i kommunen. I nuläget är Ystad en transitkommun, men man förbereder sig för att det kommer att kunna vara folk som stannar och att de då ska få ett bra bemötande.

– Biblioteket ses som en självklar del i detta vilket känns tryggt, men det är också viktigt att vi fortlöpande påminner om och visar vilka av våra uppdrag som blir viktiga nu och framåt och visar på fler bilder av vad biblioteket kan vara, säger Linda Willander, bibliotekschef i Ystad.

Hon berättar att Ystads bibliotek har analyserat vad de gör om de inte har el eller wifi vid till exempel en cyberattack, tittat på olika scenarion och samverkar tätt med kommunens övriga kristeam. De utgår från frågor som: Hur kan vi successivt anpassa och ställa om för att kunna vara bibliotek och att ännu mera vara en nod för information och kommunikation? Hur kan vi samarbeta med andra förvaltningar?

– Vi fick tidigt frågor om broschyren ”Om krisen eller kriget kommer” och har skrivit ut den och lämnat ut vid behov. Vi har internt pratat om hur vi mår och vi ska fortsätta att göra det men tänka på att göra det på arbetsrummet. Vi ska ha ett bra bemötande i disken som alltid men tänka på att gå undan lite om någon besökare vill prata om kriget, eftersom alla kanske inte vill höra och det kan skapa oro hos såväl barn som vuxna, säger Linda Willander.

Annat som Ystads bibliotek gör eller har gjort:

  • Tipsar om barnböcker på ukrainska på Bibliotek Skåne Sydosts gemensamma webbplats.
  • Utvecklar sidan Gör din röst hörd, som bland annat handlar om källkritik.
  • Köper in böcker på ukrainska för stora och små.
  • Ser över informationsblad, så att det finns information på engelska och gärna även på ukrainska – till exempel översättning av eller information om utskriftssystem.
  • Samlat ihop gåvoböcker till Refugees Welcome.
  • Förberett en vagn med gåvoböcker för de minsta med bland annat klistermärken och gnuggistatueringar för att kunna ge något till unga besökare från Ukraina.
  • Erbjuder gratis kopiering och en kopp kaffe, och berättar på vilket sätt de kan använda biblioteket.
  • Skyltat på bibliotekets entrédörrar med Välkommen på svenska och ukrainska och med ett hjärta i ukrainska flaggans färger.

Bibliotek Skåne Sydost är biblioteken i Ystad, Simrishamn, Tomelilla, Skurup och Sjöbo.

Kommentarer

Hjälpte detta dig?

Digiteket-redaktionen vill gärna veta mer om hur du har använt artikeln.


Fält markerade med * är obligatoriska. Redaktionen granskar kommentarer innan de publiceras. Din e-post kommer inte publiceras.