Ska du verkligen dela den här artikeln? Den kognitiva vetenskapen bakom fake news

Varför delar folk ”fake news” på nätet? Kan man få dem att genomskåda falskheter och sluta dela vidare? Forskarna Gordon Pennycook och David Rand har publicerat ett nytt preprint-paper i ämnet i form av en forskningsöversikt på temat. I sitt paper “The Cognitive Science of Fake News” visar de på att slarv är en större faktor än man tidigare trott och att enkla metoder i form av så kallad “nudging” ger goda resultat.

Pennycock och Rand tillhör de mer optimistiska inom fältet och har ett flertal gånger visat att det visst går att stärka kritiskt tänkande på olika vis hos människor vid till exempelvis sociala medier-användning. Jag har försökt sammanställa studiens resultat nedan.

Deras artikel sammanställer vad som framkommit i den växande litteratur som undersöker varför människor tror och delar ”falska nyheter” och annan misinformation på nätet. Överraskande nog så motsäger resultaten det vanliga narrativet att det är ens politiska övertygelse och olika former av bias och fördomar som är förklaringen till bristande förmåga att skilja sant från falskt. 

Att vara dålig på att avgöra ett påståendes sanningshalt är istället kopplat till en avsaknad av förmåga att avgöra sant/falskt och avsaknad  av relevant faktakunskap inom området. Istället förlitar man sig på det man är van vid, det familjära och det som man kan sen innan i hög utsträckning. Man stannar inte upp och reflekterar över om påståendet man möter skulle kunna vara riktigt och sant utan reagerar reflexmässigt. 

Det finns också en väsentlig skillnad mellan vad människor egentligen tror och vad de väljer att dela på sociala medier. Denna skillnad drivs till stor del av slarv snarare än en målmedveten delning av misinformation. Dessa slutsatser innebär att metoder som nudging, små knuffar som till exempel att  uppmärksamma en på att man inte läst artikeln man tänker dela, kan vara en effektiv metod. 

Ett exempel på nudging är Twitters prompt som dyker upp om man inte har klickat på en artikellänk innan man man väljer att dela vidare den. Twitter menar att användarna läste artiklarna 33 procent oftare innan de retweetades, och dessutom tycktes användarna i vissa fall även ha valt att inte retweeta dem alls efter att prompten visats för dem.

Techcrunch – Twitter plans to bring prompts to ‘read before you retweet’ to all users

Twitter prompt: Want to read the article first?

Youtube planerar också att be folk att tänka över om det är något de verkligen vill posta när tjänstens algoritmer upptäcker upplevt otrevliga kommentarer. Om man väljer att bortse från uppmaningen kommer man dock ändå få posta kommentaren men visa av erfarenheterna från Twitter lär den här typen av nudging kanske ändå minska mängden problematiska kommentarer. 

The Verge – YouTube will ask commenters to rethink posting if their message seems offensive