Gå direkt till innehållet

Så påverkas du av desinformation online

Kan det vara så att någon styr dina val på nätet, utan att du själv är medveten om det?
Anton Lif, specialist på påverkansoperationer, berättar om händelser och trender inom området i en föreläsning i regi av Internetstiftelsen. Fokus ligger på illegitim opinionspåverkan och möjliga hot mot det svenska valet 2022.

Pålitlig information och ett fungerande demokratiskt samtal är en grundförutsättning för att ett demokratiskt välfungerande val ska kunna genomföras. Men vilken information på nätet går egentligen att lita på? 

Anton Lif, som arbetar som Crisis Management-konsult på Combitech, lyfter till exempel “tafsardagen”, som också Digiteket har skrivit om, som ett exempel på misinformation – det vill säga oavsiktligt spridda felaktigheter som det är lätt att själv tro på och dela vidare. Att avsiktligen försöka lura någon kallas oftast för desinformation.

”I det moderna informationssamhället blir det allt svårare att särskilja vem som är vad, och vad som är en fullt legitim åsiktsbildning i en demokrati och vad som är delvis manipulerat utifrån.” 

I sin föreläsning citerar Anton Lif journalisten Patrik Oksanen, som konstaterar att det är svårt att avgöra vad som ska bedömas som legitim eller icke-legitim åsiktsbildning.

Länk till inspelning av Internetstiftelsens frukostseminarium Så påverkas du av desinformation online på YouTube.

Innan föreläsningen sammanfattar Björn Appelgren, Internetstiftelsen, och konstaterar att alla bör bära med sig någon sorts respekt och ödmjukhet inför faktumet att det digitala informationslandskapet är väldigt svårnavigerat. Han säger att vi dagligen översköljs av information från en oändlig mängd källor och att det inte nödvändigtvis är så att desinformation är hundra procent falska budskap. Det kan också handla om att försöka förstora vissa frågor och tränga undan andra eller manipulera plattformar och algoritmer för att få sitt budskap högt i flödet.

För oss inom biblioteken är huvudfrågan hur vi kan jobba mot des- och misinformation. Vilket är vårt uppdrag kring detta och andra aspekter av medie- och informationskunnighet? Finns det myndigheter som vi skulle behöva samverka med? Är vi själva trygga i att orientera oss i det digitala informationsklimatet? Behöver vi bli bättre på något?

I slutet rekommenderar Anton Lif spel som ett sätt där man man kan träna sin upp sin förmåga att motstå desinformation. Läs mer om det i Digitekets artikel Stärk din källkritiska förmåga genom att spela spel.

Kommentarer

Hjälpte detta dig?

Digiteket-redaktionen vill gärna veta mer om hur du har använt artikeln.


Fält markerade med * är obligatoriska. Redaktionen granskar kommentarer innan de publiceras. Din e-post kommer inte publiceras.