Nya riktlinjer för hur man kan undervisa om desinformation

Riktlinjerna är sammanställda av en europeisk expertgrupp som en del i EU:s Digital Education Action Plan (2021-2027) och syftar till att stärka unga människors digitala kompetens vilket kommer oss alla till gagns genom stärkta europeiska demokratier.

Målgruppen för riktlinjerna är inte bara elever och lärare utan också föräldrar och samhällsmedborgare och de ska  vara relevanta både i formella och informella utbildningssituationer, inte bara vid undervisning av grundskoleelever. De fyller därför en viktig funktion också för de bibliotekarier som arrangerar studiecirklar, föredrag eller handledning kring den här typen av samhälleligt viktiga frågor.

Riktlinjerna syftar till att skapa en bredare förståelse för den digitala kompetens som uppnås genom utbildning och träning, att främja ansvarsfull och säker användning av digitala tekniker och att främja en bättre allmän medvetenhet och kunskap om desinformation. Riktlinjerna ger didaktiska råd kring hur man kan arbeta med att stärka ungdomars kritiska tänkande för att främja deras motståndskraft i den digitala världen. Vikten av att bygga förtroende i klassrummet och att skapa en trygg plats för elever och lärare att diskutera känsliga ämnen belyses. 

Riktlinjernas målsättning är att 

• ge insikt och nyttig kunskap om hur desinformation tar sig uttryck, om dynamiken bakom den och om vad som kännetecknar trovärdig information
• få alla att förstå hur man kan uppnå digital kompetens 
• förmedla information om hur man använder digital teknik på ett kritiskt och ansvarsfullt sätt 
• ge insikt i hur man kan bedöma eleverna och deras förmågor på området digital kompetens.

Upplägg och innehåll

Kapitel 1 till 3 består av förord, introduktion och kort om hur man kan arbeta med riktlinjerna i klassrummet.

Kapitel 4 – Definitioner av viktiga termer i dessa riktlinjer 

Här listas definitioner av begrepp som är centrala för digital kompetens och desinformation.

Kapitel 5 – Bakgrund 

I detta kapitel presenteras en vägledning i hur man får eleverna i klassrum och skolor att bli bättre på att hantera desinformation och stärka sin digitala kompetens. Dessa råd bygger på forskning och på återkoppling från lärare och behandlar till exempel lärares och elevers olika roller, hur man skapar en trygg och engagerande studiemiljö och så vidare.

Kapitel 6 – Att bygga upp digital kompetens i klassrummet och skolan: att bli digitala medborgare 

Detta kapitel handlar om hinder och utmaningar, studiemål och inspiration till metoder som har med digital kompetens att göra.

Kapitel 7 – Desinformation: Vad handlar det om?

Detta kapitel behandlar olika aspekter av desinformation och ger vägledning i hur man bäst bemöter den typen av felaktig information.

Kapitel 8 – Att bedöma och utvärdera digital kompetens i skolan och klassrummet: konkret vägledning för lärare och utbildare

Detta kapitel handlar om olika aspekter av bedömning av elever.

Varje kapitel innehåller praktiska undervisningstips, aktivitetsplaner, varningar för sådant man bör vara försiktig inför och uppmärksam på, då en hel del ämnen relaterade till desinformation kan vara kontroversiella och svåra att undervisa kring eller använda som exempel i undervisningen. Ett råd är att läsa igenom riktlinjerna för att få ett hum om vad man bör tänka på vid arbete med den här typen av demokratifrämjande verksamhet på biblioteket. 

Innan man tar sig an mer kontroversiella frågor så kan det vara bra att lära mer om de pedagogiska utmaningarna det medför i Expos metodbok Med myter som vapen och Unescos Addressing conspiracy theories: what teachers need to know.

Du hittar riktlinjerna här (välj svenska i språkvalet)

Expertkommitténs slutrapport som ligger till grund för riktlinjerna:

Final report of the Commission expert group on tackling disinformation and promoting digital literacy through education and training