NFT – Har du något icke-fungibelt hemma att sälja?

På mycket kort tid har NFT, Non Fungible Tokens, kommit att bli ett trenduttryck. Vad NFT än är verkar marknaden för dem vara glödhet och priserna stiger snabbt. Som vanligt under en sådan här hausse kastar sig nya aktörer in på marknaden i hög takt: konstnärer, företagsledare och musiker.

Men vad är egentligen en NFT, hur fungerar de, och varför i hela världen vill folk ha dem? Digiteket gör sitt bästa för att reda ut begreppet kring ett koncept och en marknad som många inte förstår sig på.

Terminologi

För att förklara vad Non Fungible Tokens (NFT) är och hur de fungerar så är det bäst att börja förklara vad termen Fungible är och betyder. En vara som är fungibel är i grunden utbytbar mot något annat av ett givet värde. Till denna samling varor hör till exempel mynt och andra standardiserade värdesaker som på marknader går att byta mot några andra. En tjuga med Astrid Lindgren på är värd just 20 kronor om och om igen och du kan till exempel byta den mot två tior, eller motsvarande en stor chokladkaka.

Icke fungibla varor/symboler är varor som tvärtom är så unika att de inte kan bytas ut mot någon motsvarighet av samma sort. Låt oss exemplifiera: Vad är Mona Lisa egentligen värd och skulle du lätt kunna byta den mot någon annan motsvarade vara? Nej, troligtvis inte. Mona Lisa är unik och dess pris avgörs helt enkelt av vad någon är beredd att betala, inte av en formaliserad prissättning.

Konceptet med icke fungibla varor är vi väl bekanta med i analoga sammanhang. Vi vet alla att unika konstverk säljs, att människor vill ha ägodelar som tillhört kända personer, att folk vill äga originalinspelningarna av känd musik et cetera. Vi förstår konceptet med att äga något unikt -även om en reproduktion ser exakt likadan ut. Louvren stoltserar med orginal-Mona Lisa och tavlans värde förringas inte av att det faktiskt går att köpa allehanda mycket goda reproduktioner som gör att även en blygsamt avlönad biblioteksanställd kan ha en kopia hängande på sitt utedass vid sommarstugan. Icke-fungibla varor är alltså egentligen inget konstigt.

Vad vi inte är vana vid, och tidigare inte haft någon möjlighet att riktigt handla med, är digitala icke-fungibla varor – så kallade NFT. Vilka är då dessa varor? Ja, en vanlig handelsvara är digitala resurser från spel. Om någon exempelvis ägnat många långa speltimmar åt att spela upp en karaktär till en hög nivå så skulle de kunna sälja den som en NFT. Andra vanliga NFT:er är bildkonst i olika former (bland annat giffar och memes som vi har skrivit om på Digiteket tidigare) och det handlar om musik och enskilda låtar. Men det slutar inte där. Då allt på internet är digitalt kan en NFT vara ganska mycket vad som helst: ett betydelsefullt e-postmeddelande, ett Instagramfoto, domännamn et cetera. Nyligen rapporterade medier att Twitters grundare Jack Dorsey sålde världens första tweet som en NFT.

Ägandeskap registreras med blockkedjor

Kruxet är att något som är digitalt till skillnad från något som är analogt, mycket enkelt kan kopieras för att få en identisk kopia. Vad är poängen med att äga en digital bild som det redan finns 1.000.000 exakta kopior på på nätet och som vem som helst kan göra nya kopior av om och om igen? Än viktigare: hur ska du veta att din bild är originalet – om alla kopior är exakt likadana? För att hålla koll på detta används blockkedjeteknik på samma sätt som i många kryptovalutor. I korthet: ett system med krypterade och decentraliserade register som alla användare gemensamt och kontinuerligt uppdaterar i samband med varje transaktion för att hålla kolla på vem som äger vad. På detta sätt kommer det alltid att vara tydligt vem som äger vilken digital resurs och detta gör också “förfalskningar” omöjliga. Detta är också något som räknas som en av den nya teknikens långsiktiga fördelar, utöver den digitala haussen som pågår just nu. Framförallt är tanken med ett decentraliserat, krypterat arkiv för ägande en tanke som nu också börjar locka människor som inte sysslar med digitalt ägandeskap. I många fall registreras olika sorters ägande (exempelvis mark och fastighetsägande) genom myndigheter och tanken att decentralisera/privatisera sådana system tilltalar många. Decentraliserade system ökar säkerheten mot attacker och gör att vi inte behöver lita på en central auktoritet för att få saker att fungera.

Det icke-intuitiva med NFT

I detta läget känns kanske det mesta med NFT ändå ganska greppbart men då har vi ännu inte talat om upphovsrätten. I NFT ingår inte någon upphovsrätt om inte det skulle specificeras explicit av säljaren. En artist som skapat ett digitalt original kan alltså sälja detta som ett NFT och samtidigt behålla upphovsrätten till det sålda originalet. Köparen kan alltså inte använda sitt original och sälja rätten att använda bilden/konsten/musikstycket i någon form av reklamkampanj eller dylikt. Detta kan bara upphovspersonen som äger upphovsrätten göra. Så köparen har inte fått något unikt – för digitala resurser kan kopieras exakt. Köparen har inte heller rätten till verket de köper – det har upphovsrättsinnehavaren. Vad de i praktiken äger är digitala skryträttigheter som säger att de äger den första digitala kopian. Låt oss tänka på detta som en väldigt exakt digital proveniens. En teknikjournalist jämförde det med autograferade fotbollskort. Det finns visserligen hundratusentals kort med Messi på men det kort som har hans signatur på är värt mer än sina likar. Jämförelse haltar något men att tänka på NFT som autograferade digitala kopior hjälper ändå lite på vägen. En annan liknelse som kanske också hjälper till är att tänka på en NFT som ett digitalt samlarkort som får sitt värde just genom att vara unikt.

Tulpansvindel eller guldrush?

Som all teknik och alla nya marknader är NFT-marknaden fokus för en massa hype och ganska kraftig hausse. Priserna stiger bitvis i svindlande hastighet och det öppnar upp för många frågor. Är NFT en fantastisk chans som än så länge bara ett fåtal förstått och därför tjänar storkovan på? Är det en tulpansvindel som kommer att krascha och lämna en massa spekulanter fattigare? Eller är det bara en ny sorts marknad som liksom andra nya marknader kommer att snubbla runt lite innan den hittar sin jämvikt? I detta läge är det svårt att riktigt veta. En del av den mest uppdrivna försäljningen (både på sälj och köpsidan) utgörs av människor som i sig är engagerade i krypotvalutor och blockkedjetenik och de ligger självklart i deras intresse att det finns en hype kring denna nya marknad. Klart i alla fall är att NFT-marknaden kommer att fortsätta att omskrivas med omväxlande ifrågasättande och braskande rubriker. Läs exempelvis Svenska Dagbladets lite försiktiga artikel Därför säljs digital konst för miljontals dollarCNNs bredare genomgång i How NFTs are fueling a digital art boom, Aftonbladets lite mer upphausade artikel Grimes säljer digital konst eller, mest braskande, Expressens artikel som kombinerar skyhöga summor med extra snaskigheter.

 

Tillägg: Bara sedan denna artikel skrevs och har väntat på korrektur har en uppsjö notiser och artiklar skrivits om NFT. Fenomenet är defintivt glödhett och vi på Digiteket-redaktionen fortsätter att följa utvecklingen för att kunna skriva en fördjupande uppföljning.