Mitt digitala jag: Data detox på svenska

Känner du att det är svårt att ha kontroll över de digitala fotspår du lämnar efter dig på nätet? Är du kanske en av dem som laddar ner en mängd appar och accepterar användarvillkor utan att läsa igenom dem ordentligt? Då är denna artikel något för dig.

Under 2019 har de regionala biblioteksverksamheterna haft möjlighet att initiera innovationsprojekt inom Digitalt först med användaren i fokus. Det handlar om projekt där man utvecklar en idé, tjänst, verksamhet eller metod. Ett projekt där man utnyttjar digitaliseringens möjligheter, eller förhåller sig till dess utmaningar på ett nytt sätt. Målet med innovationsspåret är att stärka biblioteken genom att bidra till ökad digital kompetens och medie- och informationskunnighet hos bibliotekspersonal och i förlängningen allmänheten. Innovationsprocessen har en utforskande ansats och målet är ett lärande som kan spridas till andra. ”Mitt digitala jag” är ett av dessa innovationsprojekt. Ett projekt som handlar om data och den personliga integriteten i en allt mer digital vardag.

Om du känner igen dig av ingressen och är en sådan som laddar ner appar utan att läsa igenom användarvillkoren ordentligt är du inte ensam. Ofta är ju användarvillkoren långa och krångligt formulerade, även om de blivit mycket bättre sen GDPRs införande. Kanske har du också hört någon säga förmanande att “om något är gratis på nätet så är det inte sant. Det är i stället din data som är betalningen”. Samtidigt låter du kanske bekvämligheten, eller viljan att ha just den appen som andra pratar om, avgöra?

Förmodligen går det inte att få full kontroll över sin data eller helt radera sig själv från internet. Ju fler sätt på vilka data om oss samlas in, desto mer uppkopplade blir vi i samhället. Det är inte heller bara mobiler och datorer som är uppkopplade. Vi har också ”Internet of things”, eller “sakernas internet”. Det är benämningen på datoriseringen och internetuppkopplingen av allt från bilar och kylskåp till brödrostar och barnalarm. Denna utveckling leder till att vi som konsumenter får nya funktioner och tjänster som gör vardagen lite lättare. Vi kan hitta vår bil genom telefonen när vi glömt var vi parkerade, och kylskåpet kan påminna om när det är dags att köpa mjölk. Tekniken samlar ju dock också in en mängd information om våra beteendemönster, bland annat för att utveckla produkten eller tjänsten vidare, eller i värsta fall för att bygga digitala profiler över oss. Det är inte längre bara övervakningskameror på stan eller platsfunktionen på telefonen som registrerar var vi har varit under dagen. Alla ekonomiska transaktioner vi gör lämnar också digitala spår efter sig.

Även på biblioteken har digitaliseringen inneburit förändringar. Mitt digitala jag är ett projekt som handlar om att stärka biblioteksmedarbetares digitala förmågor och kunskap om nätsäkerhet. I förlängningen ska detta också gagna allmänheten och öka kunskapen om olika digitala tjänster som används till vardags.

Ett citat av Brit Stakston från hennes kapitel ”Från sagor till cyberpunk” i rapporten Den femte statsmakten hjälper oss att beskriva varför detta är relevant:

“Biblioteken ska sträva efter att bli den arena där man säkerställer demokratins utveckling i en digital samtid. Där ni värnar om ett fritt internet utanför enskilda aktörers särintressen och där medborgare får hjälp att förstå synliga såväl som osynliga påverkansmöjligheter och allt annat av den mer bekymmersamma utvecklingen av internet.”

För att bli den arena Brit beskriver behöver vi på biblioteken känna oss säkrare själva och hitta bra och pedagogiska sätt att lyfta frågorna för allmänheten. Resultatet av självskattningstestet som genomfördes av Digitalt först – men användaren i fokus, under 2018, visar att biblioteksmedarbetare generellt skattat sig lågt på området ”säkerhet”. Detta samtidigt som frågor om integritet hamnat allt högre på agendan i samhällsdebatten på senare år. Till exempel har uppståndelsen kring Cambridge Analytica, införandet av GDPR och skandalen då det uppdagades att över 2 miljoner samtal till 1177 låg på helt oskyddade webbservrar, bidragit till att medvetenheten om dessa frågorna har ökat.

Det är lätt att det blir alarmistiskt när man pratar om säkerhet och integritetsfrågor på nätet. Det går förvisso inte att radera alla digitala spår, men man kan bli mer medveten om vilka spår man lämnar efter sig. Det finns verktyg för att minska mängden ”onödigt avfall”, vilket vi vill ta fasta på i detta projekt.

Mitt digitala jag – en utställning, en bar, en detoxkur, en hemsida.

Projektet Mitt digitala jag handlar om att skapa förutsättningar för möten där samtal om säkerhet, integritet och kunskap om data kan uppstå och leda till fördjupad kunskap. En central del av projektet handlar om att översätta utställningen Glass Room Experience som utvecklats av organisationen Tactical Tech i Berlin. Det är en utställning med stora och ibland interaktiva affischer som på olika sätt belyser hur data om oss används, och vad det får för effekt. Utställningen har redan testats på några platser i Sverige och fungerat bra för att fånga besökares uppmärksamhet. Till utställningen finns också konceptet Data Detox bar och Data Detox kit. Där är fokus mer på vad du som enskild individ kan göra för att ta kontroll över och bli mer medveten om den data du “läcker”. Baren testades på bokmässan 2019 där nästan 1000 exemplar av Data detox kit delade ut. Både baren och innehållet i kitet ledde till många spännande samtal. Det känns enkelt att mötas över ett fysiskt material – ett material som många verkade tycka var angeläget och viktigt.

I projektet ska man också ta fram ett material bestående av utställningsposters och detox-kit på svenska som är lättillgängliga för biblioteken att ta del av och använda. Material kommer också att finnas tillgängligt på nätet. De regionala biblioteksverksamheterna får en koordinerande roll i att utbilda personal, som i sin tur kan utbilda användarna. Konceptet kommer att testas i de tre regioner som står bakom ansökan: Gävleborg, Uppsala och Östergötland  med målet att det sedan ska kunna användas av andra. Vår Data detox-webbsida är redan på plats och under sommaren och hösten räknar vi med att ha allt pedagogiskt material klart.

Data Detox kit

 

Data detox bar från Folk och kulturmässan. Med på bilden är Tore Danielsson från Wikimedia Sverige, Linda Sävhammar från Region Östergötland, Weine Sundell från Region Blekinge-Kronoberg och Eleonor Grenholm samordnare för Digitalt först. Foto: Marika Alneng

 

Projektet ska leda till ett material bestående av utställningsposters och detox-kit på svenska som är lättillgängliga för biblioteken att ta del av och använda. Material kommer också att finnas tillgängligt på nätet. De regionala biblioteksverksamheterna får en koordinerande roll i att utbilda personal som i sin tur kan utbilda användarna. Konceptet kommer att testas i de tre regioner som står bakom ansökan: Gävleborg, Uppsala och Östergötland men med målet att det sedan ska kunna användas av andra. Vår Data detox-webbsida är redan på plats och under sommaren och hösten räknar vi med att ha allt pedagogiskt material klart.

Data Detox kit